Allmänt

Kursen ingår i huvudområdet Tros- och livsåskådningsvetenskap.

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Kursplanen är fastställd 2008-03-20 av Teologiska fakultetsnämnden.

Kursplanen gäller fr.o.m. 2008-07-01

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A 20 p/30 hp

Mål

Kursens övergripande mål är att studenten genom tematiska studier förvärvar ökade kunskaper inom etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning, samt metodiska färdigheter att börja kunna bearbeta problem inom ämnesområdet.

Samma eller motsvarande förväntade studieresultat gäller för både campus- och nätkursalternativen av kursen. När de förväntade studieresultat inbegriper muntliga färdigheter kommer man på nätkursalternativet om möjligt använda IT-baserat kommunikationsverktyg (se nedan, undervisning) för att uppnå målen. Då detta inte är möjligt kommer muntliga färdighetsmål att omvandlas till motsvarande skriftliga förväntade studieresultat.

Delkurs 1:

Efter avslutad delkurs 1 (campus- och nätkurs) förväntas studenten kunna:

- redogöra för gudsbilder och teorier om människan i fornkyrkan och antikens filosofi

- återge huvuddragen i reformationstidens teologiska debatter, särskilt med avseende på människosyn, förnuft och gudsbild

- klargöra innehållet i och framväxten av skilda etiska teorier med särskilt fokus på den kristna teologiska etiken i historia och nutid

- redogöra för begreppen värde och värdeteori, samt kunna reflektera något kring sambanden mellan värden, objektivitet och sanning

- förstå samspelet mellan troslära och etisk reflektion i kristendomens idéhistoria

- redogöra för olika historiska uppfattningar om förhållandet mellan tro, värderingar och förnuft samt för olika filosofiska svårigheter som är förknippade med dessa uppfattningar

- förstå och redogöra för huvuddragen i upplysningstidens religionskritik samt kunna sätta den i relation till nutida religionskritik

- reflektera kring och argumentera för egna uppfattningar i relation till materialet

- aktivt delta i de seminariediskussioner som ges inom kursens ram

Efter avslutad campuskurs förväntas studenten dessutom kunna:

- genomföra en längre muntlig presentation i vilken en jämförelse mellan historiska och nutida tankegångar utgör en central del

Delkurs 2:

Efter avslutad delkurs 2 (campus- och nätkurs) förväntas studenten kunna:

- redogöra för och diskutera olika filosofiska problem som förekomsten av ondska och lidande föranleder, och sätta dessa problem i relation till frågor som berör Guds existens och Guds moraliska godhet

- redogöra för och diskutera vad en människosyn är samt ge exempel på olika typer av människosyner och vilken betydelse dessa kan tänkas ha i teori och praktik

- identifiera, klargöra och diskutera problemställningar inom nutida tillämpad etik med hjälp av de teoretiska verktyg som förvärvats under tidigare kurser

- urskilja och reflektera kring olika positioner och argument för ovan nämnda religionsfilosofiska, etiska och systematiskt teologiska problem

- reflektera över sina egna föreställningar och värderingar när det gäller dessa problem

- analysera såväl skönlitterära som akademiska texter med koppling till kursen, där en central del är att förhålla sig kritiskt till egna föreställningar och värderingar i anslutning till det problemområde som analyseras

- aktivt delta i de seminariediskussioner som ges inom kursens ram

Innehåll

Kursen omfattar två tematiska delkurser, vardera om 7,5 högskolepoäng

1. Gud, människa och förnuft Kursen ger en idéhistorisk översikt av etikens, religionsfilosofins och den kristna teologins utveckling genom en tematisk bearbetning av de föreställningar om Gud, människa och förnuft som förekommer i filosofisk och kristen tradition. Innebörden i människans förmåga att göra förnuftsmässiga överväganden och att handla moraliskt analyseras och sätts i relation till frågor om moralens relation till religiös tro och om Guds eventuella existens. Olika värdeteoretiska ståndpunkter introduceras och problematiseras utifrån en jämförelse mellan nutid och dåtid. De ställningstaganden i dåtidens systematiskt teologiska, etiska och religionsfilosofiska diskussioner som uppmärksammas relateras till nutida debatt. I detta sammanhang behandlas särskilt den fornkyrkliga läroutvecklingen, reformationstiden och upplysningstidens religionskritik.

2. Lidandets problem och människans ansvar Kursen ger en tematisk exemplifiering av hur en etisk, religionsfilosofisk och systematiskt teologisk bearbetning av människors reflektioner kring olika förhållningssätt till förekomsten av ondska och lidande i världen kan gå till. Filosofiska ställningstaganden i frågor som berör huruvida förekomsten av ondska och lidande talar mot Guds existens eller mot uppfattningen att Gud är moraliskt god behandlas. Försök inom den systematiska teologin att utarbeta ett kristet förhållningssätt till förekomsten av ondska och lidande analyseras och relateras till föreställningar om världen som Guds skapelse och människan som drabbad av arvsynden. Människans moraliska ansvar för andra människors och djurs välbefinnande behandlas i relation till aktuell teoribildning inom den tillämpade etiken. I detta sammanhang uppmärksammas framför allt frågeställningar inom bioetiken, sexualetiken och den globala etiken, bland annat ur ett feministiskt perspektiv.

Undervisning

Undervisning på campuskursen ges i form av föreläsningar, litteratur- och uppsatsseminarier av olika karaktär.

Undervisningen på nätkursen bygger i hög grad på självstudier och kommunikation i den Internetbaserade lärmiljön (en särskilt framtagen hemsida) som studenterna får tillgång till. Lärmiljön innehåller all information rörande kursen samt används för genomförande av kursens obligatoriska aktiviteter. Under kursen erbjuds några samlingar (lördagar) i Uppsala. Dessa samlingar, som inte är obligatoriska, erbjuder vanligtvis föreläsningar och seminarium. En förutsättning för kursen är Internetuppkoppling samt dator med cd-läsare, högtalare och mikrofon. Om särskild programvara behövs tillhanda hålls detta av institutionen.

Examination

Campuskursen examineras genom muntligt föredrag, hemskrivning, PM-skrivande samt aktivt deltagande i seminarier.

Examinationen på nätkursen sker huvudsakligen genom skriftliga inlämningsuppgifter (hemskrivning och/eller hemtentamen) samt aktivt deltagande i webbaserade seminarium.

Som betyg på kursen ges U, G eller VG.

Övriga föreskrifter

Inga särskilda föreskrifter

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.