Allmänt

Kursen ingår som obligatorisk kurs på Orientalistikprogrammets sjätte termin med statsvetenskaplig inriktning och turkiska som huvudspråk.

Behörighetskrav

Turkiska 5 samt Specialkurs i statskunskap I, turkisk inriktning

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- diskutera val av metod och design (fallstudier, jämförande metod, idéanalys) utifrån en problemställning

- i samverkan med andra studenter självständigt författa en kortare uppsats inom ett valt problemområde, diskutera och försvara uppsatsen i ett seminarium samt diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger

- aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag. Kursen bidrar därtill att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Kursen består av två delmoment. Det första delmomentet ger en grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod (6 hp). De studerande ges en första introduktion i praktisk forskning och i hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder. Det andra momentet är en uppsats (9 hp). Denna kursdel består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet utförs normalt två och två och med stöd av handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats.

Kursdel 2. Metod

Mål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna känna igen och formulera en statsvetenskapligt relevant frågeställning

- kunna anknyta en undersökningsfråga till relevant statsvetenskaplig litteratur

- kunna skilja mellan beskrivande, förklarande och värderande studier

- förstå grunderna i olika metoder för att beskriva, förklara och värdera, i synnerhet olika slag av jämförande metod

- förstå behovet av att definiera begrepp, teoretiskt och empiriskt

- vara bekant med olika strategier för att generalisera samt förstå generaliseringsbegreppets innebörd

- förstå skillnaden mellan primärmaterial, sekundärmaterial och litteratur

- ha kännedom om de viktigaste samhällsvetenskapliga datainsamlingsmetoderna

- ha bekantat sig med några viktiga textanalytiska metoder

- ha grundläggande kännedom om hur man tillämpar textanalytiska metoder

- ha grundläggande kunskaper om källkritik

- kunna diskutera vetenskapliga texter utifrån en metodologisk synvinkel

Innehåll

Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod. Syftet är dels att ge de studerande en första introduktion i praktisk forskning, dels att de ska utveckla en kritisk förståelse för hur olika metodiska val påverkar undersökningsupplägg och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder. Kursen betonar dock de gemensamma principer som förenar kvalitativa och kvantitativa ansatser. Under kursen diskuteras vad en statsvetenskaplig frågeställning är, hur vetenskapliga undersökningar kan läggas upp, vilka olika sorters material och datainsamlingsmetoder man kan använda, samt hur politiska budskap och idéer kan analyseras.

Undervisning

Undervisningen består i en kombination av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och övningar. Den studerandes egen arbetsinsats i form av kreativt tänkande, materialsökning och PM-skrivande är centrala inslag i kursen.

Examination

Kursen examineras på grundval av seminariedeltagande och övningsuppgifter. Även skriftlig tentamen kan förekomma.

Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd), alternativt ECTS-betygsskala.

För godkänt betyg på kursen krävs att den studerande:

- deltagit i obligatoriska seminarier samt i tillfredsställande utsträckning löst samtliga övningsuppgifter

- ha erhållit betyget godkänt på den skriftliga tentamen om sådan förekommer

Kursdel 2. Uppsatskurs

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en kunskapssökande process som ytterst sett handlar om att i seminarieform pröva giltigheten i argument. Konkret innebär det att uppsatsarbetet ska träna studenten i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem, avgränsa och utföra en mindre undersökning med relevans för problemställningen, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Som delmål ingår därmed att studenterna ska få kännedom om lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in adekvat material. Studenten ska få konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och hur de kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Kursen ska vidare skapa förståelse för värdet av att analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter.

Innehåll

Kursmomentet består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet utförs normalt två och två och med stöd av handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl de egna som andras. På slutseminariet förväntas författarna muntligt begrunda och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om minst en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp. Studenten ska med stöd av handledare behandla sekundärkällor på huvudspråket.

Undervisning

Undervisningen sker i ett flertal former. I föreläsningsform presenteras viss grundläggande kunskap som behövs för att genomföra uppsatsarbetet. I gruppseminarium presenteras och diskuteras studenternas uppsatsidéer. Undervisningens tyngdpunkt ligger på handledning anpassad till varje uppsatsförfattares behov, individuellt eller i grupp. Kursen avslutas med en ventilering av uppsatserna i seminarieform. Här ges tillfälle att reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination

Examination sker dels genom ett obligatoriskt introduktionsseminarium, dels genom ventilering av uppsatser i seminarieform, där kursdeltagarna deltar aktivt i rollerna som opponent, respondent eller seminariedeltagare. Vid examinationen läggs störst vikt vid uppsatsens utformning med avseende på precision i frågeställningen, anknytning till tidigare forskning, tillämpning av den valda metoden, samt hur väl underbyggda och tydliga slutsatserna är. Kreativitet och analytisk skärpa är särskilt meriterande. Även muntliga insatser på slutseminariet ligger till grund för examinationen.

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, seminarier, rollspel, kurs-pm, metodövningar samt individuell handledning.

Examination

Kursen examineras genom seminariedeltagande, kurs-pm, tentamen och uppsats.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen avser sjätte terminens studier på Orientalistikprogrammet med statsvetenskaplig inriktning och turkiska som huvudspråk.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet eller Samhällsvetarprogram.