Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs om 7,5 hp.

Kursen kan ingå i mastersprogrammet i religionsvetenskap, 120 hp.

Kursen kan ingå i religionsvetenskapligt program, 210 hp

Kursen kan ingå i lärarprogrammet för student med kandidatexamen, med ett självständigt arbete om 15 hp i något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt område, och avslutade studier motsvarande 40 p/ 60 hp inom något religionsvetenskapligt område och som dessutom fullgjort Allmänt utbildningsområde III.

Behörighetskrav

Kandidatexamen med huvudområde inom något samhällsvetenskapligt, humanistiskt eller religionsvetenskapligt område eller 80 p/120 hp avklarade kurser på grundnivå inklusive 60 p/90 hp inom något religionsvetenskapligt huvudområde. Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2 B eller motsvarande.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- med viss självständighet redogöra för och förhålla sig till valda problemområden inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap.

- visa prov på analytisk färdighet och teoretiska insikter såväl allmänt inom området kyrko- och missionsstudier som specifikt inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap.

- med viss grad av självständighet identifiera och argumentera för centrala frågor inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap.

Innehåll

Studenten väljer ett av följande alternativ:

Kyrka och väckelse i uppbrottet från enhetssamhället, 7,5 högskolepoäng (kyrkohistoria)

Under de senaste två hundra åren har det svenska samhället förändrats från ett lutherskt enhetssamhälle till ett religiöst pluralistiskt land. Genom kursen får studenten kännedom om de bestämmelser som reglerade enhetssamhället, samt vilka krafter som drev på förändringarna när det statliga regelverket kring Svenska kyrkans gudstjänstliv och sakramentsförvaltning successivt avskaffades, och nya trosåskådningar och samfundsbildningar accepterades. Kursen ger också en historisk bakgrund till väckelserörelsernas konfessionella identitet vid samfundsetableringen.

Kyrkan som skola och samhällsordning. Problem inom lutherska kyrkosyner, 7,5 högskolepoäng (kyrkovetenskap)

Kursen lyfter fram olika lutherska kyrkosyner. Här studeras Luthers syn på kyrkan som samhällsstruktur (regementsläran), Melanchthons och den lutherska ortodoxins syn på kyrkan som skola, den lutherska pietismens försvar av troendeförsamlingen och ärkebiskop Yngve Brilioths syn på kyrkan som sakrament.

Kyrka och stat/samhälle i Afrika, Asien eller Latinamerika: studium av valt land/region, 7,5 högskolepoäng (missionsvetenskap)

Missionsvetenskapen har av tradition framför allt fokuserat på studiet av hur kyrkor och kristna rörelser i Afrika, Asien och Latinamerika i historia och nutid interagerar med samhällen, kulturer och religioner. I kursen väljer studenten en region och studerar denna utifrån de olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter som avspeglas i litteraturen. Genom denna kurs får studenten en bred översikt över metoder och teorier i missionsvetenskaplig forskning, men även fördjupade insikter i kyrkors och kristna rörelsers betydelse i världen.

Undervisning

De tematiska litteraturkurserna kurserna inhämtas genom självstudier. Icke lärarledd undervisning kan också förekomma.

Examination

Examinationen av litteraturkurserna består i att tentera litteraturen inför examinator skriftligt och muntligt, genom till exempel populärvetenskaplig artikel, referat, Powerpointpresentation, recension, debattartikel eller muntlig tentamen.

Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på D-nivå krävs att kursen Kyrko- och missionsstudier C2 är avklarad.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst enligt denna kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt samma kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.