Allmänt

Denna kurs kan ingå i samhällsvetarprogrammet, ekonomprogrammet och lärarprogrammet 140-220 poäng samt lärarprogrammet 210/330 högskolepoäng vid Uppsala universitet. Den kan också läsas som fristående kurs. Kursplanen är godkänd av Ekonomisk-historiska institutionens styrelse.

Behörighetskrav

120 hp inkl. Ekonomisk historia C, 30 hp.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas den studerande kunna:

• självständigt och kritiskt diskutera centrala frågeställningar i några av de klassiska verken i ekonomisk historia
• med utgångspunkt i forskningsläget inom ett visst problemområde formulera relevanta och kritiskt prövande frågeställningar samt operationalisera dessa
• med hög grad av självständighet och användning av ekonomisk-historisk metod avgränsa, utforma och genomföra en vetenskaplig undersökning som svarar mot formulerad frågeställning och som har hög relevans för forskningsområdet
• självständigt författa och i seminarium försvara en vetenskaplig uppsats
• självständigt genomföra en uppsatsopposition
• presentera egen uppsats-PM samt aktivt och konstruktivt bidra i seminariediskussioner kring andra studenters PM och uppsatser

Innehåll

Moment 1. Ekonomisk-historiska problemställningar 7,5 högskolepoäng

Momentet syftar till att ge ekonomisk-historisk fördjupning inom något av följande områden.

1. Hvuddrag i allmän och svensk ekonomisk historia under senmedeltid och tidigmodern tid. Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap kring den ekonomiska utvecklingen i Sverige och världen, särskilt Europa från senmedeltid och fram till det industriella genombrottet. Fyra olika teman och sambandet mellan dem betonas: Det förindustriella jordbrukets förutsättningar och omvandling; Den demografiska utvecklingen, inbegripet levnadsstandardens utveckling; Hantverkets och den tidiga förädlingsindustrins (protoindustrins) förutsättningar, betydelse och utveckling; Handelns utveckling. Den institutionella utvecklingen kommer att beröras inom samtliga fyra problemområden, särskild vikt ges härvidlag åt statens roll. Litteraturen kommer i undervisningen att problematiseras med avseende på klass- och genusperspektiv.

Kurslitteraturen innefattar några "klassiska" och tongivande ekonomisk-historiska verk. Valda delar i dessa verk läses av samtliga. De problematiseras i föreläsningar och seminarier med hjälp av några modernare framställningar som fått stor betydelse för forskningsläget på viktiga områden och viktigare artiklar och kortare framställningar som ur olika metodologiska perspektiv fokuserar specifika, men centrala problem. På så sätt kommer ett historiografiskt perspektiv att växa fram för studenten.

2. Huvuddrag i allmän och svensk ekonomisk historia under 1800-talet och 1900-talet. I denna kurs fördjupas studierna av några centrala teman och frågeställningar i allmän och svensk ekonomisk historia för tiden från och med den industriella revolutionen. De teman som behandlas är industrialiseringsprocessen, industriföretagandets och arbetsmarknadens förnyelse samt betydelsen av institutionella förhållanden. Förutom rent ekonomiska aspekter på samhällsförändringen, tas även sociala och kulturella aspekter upp. Utgångspunkten tas i vetenskapliga verk som starkt påverkat utvecklingen av ämnet och därigenom blivit något av ekonomisk-historiska klassiker. Litteraturen väljs så att olika teoretiska och metodologiska angreppssätt representeras och kommer i undervisningen att problematiseras med avseende på klass- och genusperspektiv.

Moment 2. Forskningsöversikt 7,5 högskolepoäng

I anslutning till D-uppsats genomför varje student en litteraturstudie som mynnar ut i en PM om forskningsläget på det problemområde som D-uppsatsen täcker.

Moment 3. Uppsats, 15 högskolepoäng

Momentet innefattar självständigt författande och försvar av uppsats, opposition på annan students uppsats samt aktivt seminariedeltagande.

Undervisning

Undervisningen på moment 1 ges i form av seminarier. Undervisningen inom moment 2 omfattar individuell handledning och seminarier. Undervisningen i moment 3 omfattar dels en seminarieserie, dels handledning i anslutning till uppsatsarbetet. Seminarierna utgör en central del av institutionens metodundervisning. Opposition och aktivt seminariedeltagande motsvarar 3 av momentets 10 poäng. Aktivt deltagande i undervisningen är obligatoriskt.

Examination

Moment 1 examineras genom aktivt seminariedeltagande och skriftlig examination. Moment 2 och moment 3 examineras genom PM- och uppsatsarbete samt aktivt seminariedeltagande. Graderade betyg ges på varje moment och sammanvägs till ett graderat betyg på hela kursen.