Behörighetskrav

80 p/120 hp inkl. Statskunskap C eller motsvarande kunskap.

Mål

Studenten ges tillfälle till fördjupade kunskaper inom någon av statskunskapens subdiscipliner. Studiernas mål är att ge studenten en systematisk förståelse av grundläggande frågeställningar för att kritiskt kunna granska, bedöma och analysera politik och internationella förhållanden på vetenskaplig grund. Studenten tillägnar sig kunskaper och färdigheter som ger förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen.

Studierna ger studenterna en kvalificerad påbyggnad på avancerad nivå som leder till en utredningskompetens med specialkunskaper inom såväl samhälls- som forskningsrelevanta områden. Utbildningen förbereder för en yrkeskarriär som utredare och analytiker inom såväl privat som offentlig verksamhet både nationellt och internationellt. Programmet är också en förberedelse för forskning och undervisning, och ger behörighet att söka forskarutbildning. Undervisningen i utbildningen bedrivs av aktiva forskare vilket garanterar forskningsanknytningen och god kontakt med forskningens senaste rön.

Efter genomgången utbildning förväntas studenten kunna:

- på vetenskaplig grund självständigt identifiera centrala politiska frågor inom ämnesområdet

- aktivt följa utvecklingen och forskningen inom ämnesområdet

- identifiera och formulera statsvetenskapliga problem med relevans för samhällsutvecklingen

- att på egen hand samla in och behandla material med relevans för teori och frågeställning med samtidig insikt om materialets begränsningar

- självständigt avgränsa, utforma och utföra en forskningsuppgift med relevans för teoribildningen på området och den valda problemställningen och därvid

- tillämpa kvalitativ och kvantitativ statsvetenskaplig metod, självständigt författa och försvara en vetenskaplig uppsats

- självständigt genomföra en opposition och sätta in andras arbeten i ett vidare sammanhang

Innehåll

Kursens första delmoment består under höstterminen av en fördjupning i någon av följande delkurser (15 hp): Jämförande politik, Politisk teori, Förvaltningspolitik och studiet av staten och Internationell politik.

Under vårterminen väljes någon av följande delkurser (15 hp): Europeiskt samgående, Politisk sociologi och kulturanalys, Foreign Policy Analysis; eller två av följande tre (7,5 hp): Jämförande europeisk politik, Politisk ekonomi och välfärdspolitik, Jämförande författningspolitik.

Kursens andra delmoment består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats och författaren kort presenterar sin uppsats muntligt. Vidare ska varje student inleda diskussionen om minst en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

1a) Förvaltningspolitik och studiet av staten, 15 hp

GES HÖSTTERMINEN 2008

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Detta är en forskningsnära kurs på avancerad nivå och litteraturen består av forsknings-rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Studenterna kommer i hög grad att utveckla sin förmåga att ta del av, och bedöma, vetenskapliga resonemang och slutsatser och att kunna ställa dem mot varandra. Avsikten är att förmågan att kritiskt granska, med andra ord kunna identifiera, diskutera och ifrågasätta, de byggstenar med vars hjälp ett vetenskapligt argument eller slutsats underbyggs. Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla vetenskapliga teorier genom att koppla dessa både till empirisk forskning och till teoretisk debatt och att formulera egna ståndpunkter och argument i relation till denna.

Mål

Efter kursen förväntas den studerande

-ha god inblick i hur statens och den offentliga förvaltningens roll studeras inom statsvetenskapen med avseende på dynamiska forskningsområden såsom staters tillkomst och utveckling, samspelet mellan stat och marknad, samt hur staters inre uppbyggnad påverkar politiska beslutsprocesser och politiken,

- kunna läsa och förstå avancerade statsvetenskapliga texter inom området förvaltningspolitik och studiet av statens roll,

- kunna diskutera och förhålla sig kritiskt till olika ståndpunkter som framförs i kurslitteraturen,

- själv kunna åskådliggöra skeenden och vetenskapliga samband inom forskningsområdet i såväl skriftlig (genom författande av kursuppsats och inlämningsuppgifter) som muntlig (genom muntlig framställning inför en grupp) form.

Innehåll

Kursen är uppdelad i två delmoment. Under det första delmomentet studeras stater som egna aktörer, som både kan forma och själva formas av omgivande samhällskrafter. Under detta moment diskuteras den moderna västerländska statens framväxt och utveckling, dess utformning och effekter på politiken i olika länder, samt det ökande ifrågasättande av statens förmåga att styra samhällen, bland annat genom inflytandet av s k nyliberala idéer. Under kursens andra delmoment tränger vi djupare in i statens olika institutioner och förutsättningarna för effektiv demokratisk styrning. Vi studerar de olika processer som styr inomstatlig maktfördelning, politiskt beslutsfattande och genomförandet av politik.

Undervisning

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Under föreläsningarna presenteras innehållet i kurslitteraturen av lärarna för att underlätta och ledsaga studenternas egna läsning. Seminarierna kompletterar föreläsningarna genom att de ger studenterna tillfälle att under ledning av lärare öppet ventilera frågor kring litteraturen och bearbeta sina tolkningar av den. På detta sätt understöds en djupare och mer aktiv inlärningsprocess. Seminarierna förbereds genom skriftliga inlämningsuppgifter, där studenterna reflekterar över kurslitteraturen utifrån på förhand specificerade diskussionsfrågor. Under seminarietillfällena får studenterna också tillfälle att ge kortare muntliga presentationer av litteraturen.

Examination

Examination av kursen sker på tre sätt: aktivt deltagande i seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter och författande av en 10-13 sidors uppsats vid kursens slut där en självständigt formulerad frågeställning belyses utifrån kurslitteraturen. Uppsatsen ligger till grund för 50% av betyget, inlämningsuppgifterna för 40 % och den muntliga aktiviteten för 10%.

Betygssättning

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

1b) Internationell politik, 15 hp

GES HÖSTTERMINEN 2008

Mål

Syftet med denna kurs är att penetrera valda delar av den teoretiska litteraturen inom ämnesområdet internationell politik genom att i huvudsak fokusera på forskningsbaserade monografier främst riktade till professionella forskare inom området. Logiken bakom detta val av litteratur är att ge studenter möjligheten att utan mellanhänder nå insikt om var forskningsfronten ligger, samt att själva göra sig en bild av de teoretiska debatter och kontroverser som idag karakteriserar detta ämnesområde. Mera generellt syftar kursen också till att fördjupa studenters förmåga att begreppsmässigt och teoretiskt analysera ämnets empiriska aspekter på ett kritiskt, vetenskapligt och självständigt sätt.

Innehåll

Kursen kommer i huvudsak att bestå av ett antal monografier som fokuserar på valda delar av ämnet internationell politik, till exempel den metodologiska och vetenskapsteoretiska debatten mellan olika ansatser som realism och socialkonstruktivism, icke-statsliga aktörer i internationell politik, den utrikespolitiska analysen, säkerhetspolitik samt genusaspekter i studiet av internationell politik.

Undervisning

Kursen kommer att hållas i seminarieform, vilket utöver ett aktivt deltagande innebär kortare uppsatser varje vecka, en muntligt presentation samt en längre uppsats som kommer att diskuteras gemensamt vid kursen slut. Undervisningsspråket är engelska.

Examinationsform

Kursbetyget kommer att baseras på veckouppsatserna, den muntliga presentationen, aktivt deltagande samt -- i huvudsak – den längre kursuppsatsen.

Betygssättning

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

1c) Jämförande politik: Institutioner och arv, 15 hp

GES HÖSTTERMINEN 2008

Mål (förväntade studieresultat)

Efter genomgången kurs förväntas de studerande:

- ha fördjupade kunskaper om institutionella teorier i samhällsvetenskap och statskunskap; om likheter och skillnader mellan tre varianter av institutionella teorier: historisk, rational choice och sociologisk; om poängen med institutionella teorier, dess gemensamma drag och olikheter och hur de används i empirisk forskning.

- ha fått en djupare förståelse för betydelsen av det 'historiska arvet' för politik

- fått en introduktion till forskning som görs inom jämförande politik av seniora forskare vid institutionen

- kunna applicera och/eller diskutera teorierna i en mindre studie ('Final paper'), samt försvara och diskutera detta papper i ett seminarium med de andra studenterna

Innehåll

The course builds on insights about political impact of institutions the students have gained from the A level course on "Citizens, the state and politics" and from the B level course on "Problems of democracy". The course discusses the commonalities and differences between the three varieties of institutionalism: historical, rational choice, and sociological. After finishing the course the students are expected to have a deeper understanding about the point of institutionalist theories, their common traits and disagreements, and how they matter and are used in empirical research.

The second overarching aim of the course is to study and discuss the importance of legacies, and bottom-up processes that may determine outcomes for contemporary politics. In any given time actors are influenced, constrained, and helped by structures they have not chosen but inherited. Be it cultural values, class structures, elite patterns, organisation of political economies, or gender-based hierarchies – such legacies influence politics, the nature of conflict and democratic quality. Nevertheless, it is obvious that such constraints can be broken under certain conditions when rapid political change occurs. Such examples will be studied as well and used to determine strengths and weaknesses in institutionalist theories.

The focus on institutions has an important backdrop in recent advances in political science. "Institutions now stand at the heart of much theorizing and explanation in political science", says Paul Pierson (2004). We take institutions to mean the 'rules of the game' in politics; rules that can be formally drafted in a constitution or informally given by tradition; they can be in place and valid for a whole polity or restricted to a village or a small profession. Institutions can be changed; indeed, political conflict is often about actors' attempts to alter them. Several articles deal with institutional change.

Legacies and institutions, sometimes closely intertwined, are first discussed more generally and theoretically and then in relation to gender, transitions to democracy in East and Central Europe, and finally in relation to development in Africa, Asia and Latin America.

Part I: Top-Down and Bottom-Up Perspectives on Development – How far can we go with institutional theories?

Sten Widmalm

In this first part of the course we begin with an introduction to the course, and a presentation with a rather broad perspective on institutions and development. We look at what creates or breaks development in other parts, especially poor ones, of the world, and we discuss how far we can go with institutionalist oriented theories. We will look at research contributions arguing strongly in favour of such perspectives, and we will look at a number of contributions that pose several problems to them. The question posed here is: How far can institutionalist oriented theories take us when trying to understand and pursue development?

Part II (part II and II may switch place in the schedule): Institutional theories

Hans Blomkvist

Through Paul Pierson's influential book and several often-quoted articles we will discuss the three varieties of institutionalism and the research agenda they present. Particularly we will try to focus on perhaps the least understood problem in institutional analysis: how and why do institutions change? Most of the articles are of fairly recent origin, but we will also read two slightly older to situate this discussion somewhat. We will also read four of the chapters from Mahoney & Rueschemeyer's book to relate institutional analysis to comparative historical analysis and case study analysis.

Part: II: Gender and political institutions

Christina Bergqvist

This theme deals with democratic quality, legacies and public policies from a gender perspective. The field of feminist comparative policy seeks to study empirically and theorise gender. How are states, public policy and gender-based hierarchies in public as well as private domains related? What driving forces do we find behind gender equal policies?

Part III: State and Nation-building in Post-Communist Europe

Li Bennich-Björkman

This theme focuses the state, responses to state-building and nation-building in Russia and other post-communist and post-Soviet states. Not least will the interaction between successes and failures of state-building and legacies of national identity and nationalism be dwelled upon since nationalism played a crucial role in bringing down the Soviet empire.

Part VI: The 2004 "Orange revolution" in Ukraine

Astrid Hedin

Case study: The 2004 "Orange revolution" in Ukraine. In this part of the course, we look at post-communist democratisations in Eastern Europe as examples of institutional change. How can theories of institutionalism and of institutional change help us understand these recent events? Students practice analytical skills with a case study of the 2004 "Orange movement" in Ukraine.

Undervisning

Kursen består av föreläsningar och seminarier.

Examination and Course Requirements

The requirements of the course are:

- Weekly reading reports at 3–4 pages (1.5 spaced, 12 points) which are due at the seminars. In the reading reports, students are expected to survey the literature and critically discuss its strength and weaknesses. Seminar teachers may have specific instruction for the seminars. In such cases the seminar instructions will be handed out at the lecture before the seminar.

- A final course paper of 8-10 pages (1.5 spaced, 12 points). The topic can be chosen freely, but the paper should discuss research questions covered during the course and make active use of the course readings.

- Attendance and active participation and group seminars.

Grades will be given according the the European (ECTS) standard, that is using a seven-step scale. For the Swedish students, grades will also be given according to the "old" system of three levels. The course grade will reflect a combination of all requirements, where the reading reports (altogether 8) will make up about 40 % of the grade, the final paper 50 %, and seminar participation correspond to about 10 %.

The Final paper should focus on one of the themes in the course. You can discuss the outline of the paper with one of the course teachers. The paper, which you will distribute to all the course participants, will be discussed in a seminar at the end of the course where your active participation is part of the course requirements. The paper should be about 8-10 pages, a maximum of 4,000 words (excluding list of references). If your paper is longer than 4,000 words it will not pass and it will not be discussed in the seminar. If you would like to write your paper so that it forms a part of your D-essay (D-uppsats) or Research plan for your PhD ("introduktionspromemoria") that is no problem; on the contrary, we encourage you to do just that. But in that case your paper must still be an independent contribution in relation to your coming D-level/master-thesis (i.e. you cannot simply copy the whole or any parts of this contribution and include it in your coming D-level/master-thesis). These are things we look at when we grade the contributions:

To what extent

1) Is a question explicitly formulated?

2) Is the paper organised around that question?

3) Is (part of) the course literature used to address the question?

4) Is the question formulated so that a meaningful and relevant answer can be retrieved from the course literature?

5) Is the question answered?

6) Is the paper well written, i.e. is it easy to follow the line of argument?

On our course web you can find three illustrations of fine but different Final papers from earlier years: Daniel Sjöström's thoughtful review of the course literature that dealt with modernisation theory ; Gina Gustavsson's distinct critique and discussion of a central assumption in institutional theories; and Andreas Persson's paper that poses two central theories/hypotheses in the course literature against each other and tests them on an empirical case from the course literature.

In case you need to get in touch with any of the professors before or after their classes, the easiest way is to send an email to their address: Firstname.Secondname@statsvet.uu.se

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla institutionella teorier genom att koppla dessa teorier både till empirisk forskning och till teoretiska debatter.

1d) Politisk teori, 15 hp

GES HÖSTTERMINEN 2008

Fördjupning:

Detta är en forskningsnära kurs på avancerad nivå och litteraturen består av forskningsrapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Studenterna kommer i hög grad att utveckla sin förmåga att ta del av, och bedöma, vetenskapliga resonemang och slutsatser och att kunna ställa dem mot varandra. Avsikten är att förmågan att kritiskt granska, med andra ord kunna identifiera, diskutera och ifrågasätta, de byggstenar med vars hjälp ett vetenskapligt argument eller slutsats underbyggs. Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla vetenskapliga teorier genom att koppla dessa både till empirisk forskning och till teoretisk debatt och att formulera egna ståndpunkter och argument i relation till denna.

Förmåga att kunna resonera om alternativa tillvägagångssätt, andra infallsvinklar, är också en väsentlig del av kursen. I jämförelse med tidigare nivåer läggs större vikt vid de muntliga färdigheterna att presentera ett stoff inför en internationell publik på ett intresseväckande och fokuserat sätt, färdigheter som är högst användbara i arbetslivet. Likaså tränas den skriftliga förmågan ytterligare genom återkommande läsrapporter som både innehåller refererande och analytiska inslag.

Mål:

Kursen vill ge studenterna en möjlighet att själva ta ställning till olika sätt att bedriva politisk teori och till några centrala problem som både klassiska och moderna politiska tänkare tidigare har begrundat.

Innehåll:

Kursen innehåller tre litteraturmoment, som vart och ett inleds med en eller två föreläsningar och avslutas med ett seminarium. Kursens sista veckor ägnas åt en kursuppsats, som ventileras i seminarieform.

Kursens första moment syftar till att utforska den politiska teorins och det politiska tänkandets grundförutsättningar. Vad gör man egentligen när man studerar politiska idéer? Vad betyder det att tolka någonting, exempelvis en text eller en bild med en politisk innebörd - och vad är det egentligen man tolkar? I denna del av kursen undersöker studenterna den spänning som finns mellan att å ena sidan tolka politiskt tänkande utifrån dess eget historiska, språkliga, kulturella, politiska och teoretiska sammanhang, och å andra sidan att sträva efter att hitta ett giltigt eller fruktbart argument. Ett par texter av Hans-Georg Gadamer respektive Quentin Skinner ger ett underlag för att begrunda detta problem. Vidare utforskas den normativa politiska teorins grund, alltså det teoretiserande som argumenterar i frågor om rätt och fel. Vilka rationella skäl finns för att inte avvisa normativt teoretiserande som bara löst tyckande? Här undersöks särskilt, utifrån Richard Rortys Contingency, Irony, Solidarity och Platons Gorgias, den nihilistiska position enligt vilken det inte finns något rätt eller fel i moraliska och politiska frågor - och det svar som går ut på att vi kan veta att nihilismen är felaktig på grund av att den är självmotsägande. Platon anvisar här en av huvudvägarna för den normativa analysen: den immanenta kritiken. Enligt MacIntyre är detta den metod som över huvud taget står till buds för att pröva och utveckla en intellektuell tradition. Den andra huvudvägen har varit att försöka etablera en gemensam position för värdeargumentationen. Den kontraktsteoretiska idétraditionen har här utvecklat flera olika varianter. På kursen granskas två olika sätt - Apels transcendentalpragmatik samt Scanlons kontraktualism - att försöka etablera något slags intersubjektivitet också vid studiet av normativa problemställningar.

Kursens andra moment behandlar frågan om maktens legitimitet, och laglydnadens problem, utifrån en klassisk text, vid sidan av Platons texter, kanske den allra mest klassiska: Hobbes Leviathan (som läses i utdrag). Hobbes preciserade sin teori i termer av ett samhällskontrakt. Denna politiskt filosofiska metod och idétradition diskuteras och kritiseras mer generellt av Carole Pateman i The Problem of Political Obligation. A Critique of Liberal Theory. Patemans bok illustrerar också den inom politisk teori vanliga greppet att föra en diskussion om och mellan olika teoretiska traditioner samtidigt som man även gör anspråk på att uttolka innebörden i klassikernas argument. Övrig litteratur kring frågan om varför man bör lyda lagen avser att belysa olika sätt att läsa och använda politiska texter av detta slag.

I det tredje och sista kursmomentet ges en analytisk och kritisk översikt av olika riktningar inom modern liberalism. Huvudboken är Gerald Gaus bok Contemporary Theories of Liberalism. Det övergripande temat i boken är olika konceptioner av Det offentliga förnuftet (Public Reason) i modern liberalism. I vid mening behandlas olika sätt att härleda och definiera ett allmänintresse. På vilka grunder bör medborgare enas om principerna för en politisk författning? Bygger enigheten på en gemensam moralisk kunskap eller på en rationell kompromiss mellan särintressen? Är det möjligt att finna en "överlappande konsus" om politisk rättvisa i ett mångkulturellt samhälle? Denna typ av frågor kommer att diskuteras på momentets seminarium. Som komplement till Gaus abstrakta (och ibland tekniska) framställning läses originaltexter av några av de mest tongivande tänkarna (t.ex. Isaiah Berlin, John Rawls och Jürgen Habermas).

Undervisning:

Kursen innehåller tre litteraturmoment, som vart och ett inleds med en eller två föreläsningar och avslutas med ett seminarium. Kursens sista veckor ägnas åt en kursuppsats, som ventileras i seminarieform.

Examination:

Kursen examineras genom bedömning av kursuppsats, kortare promemorior och seminariedeltagande.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

1e) The State, Society and Development, 15 hp

GES HÖSTTERMINEN 2008 (mkt begränsat antal platser)

Learning outcomes

After completing the course, the student is expected to:

- have a deepened knowledge of the politics of bureaucracy, i.e. what parameters condition the implementation of public policy in both developed and developing countries

- be familiar with theories of political science and law that adress governance issues such as the rule-of-law, bureaucratic legitimacy etc.

- be able to critically analyse the ongoing governance-debate, and its assumed components

- get an understanding of the span between the functional and dysfunctional public administration

- be able to apply these theories on real world cases

Contents

Every functioning democracy needs an administrative structure, that is a state. How the state is organized is a crucial factor not only for the possibility of economic growth, but moreover, it is a prerequisite for the implementation of health care reforms, educational and environmental policies etc. There is no absolute or final blueprint to how the administrative state should be organized, however, in the literature and in the political discourse you will find – sometimes conflicting – values that a democratic state is expected to adhere to. In the first part of the course we will focus on state building, and the state in a comparative perspective. This is an issue of great consequence for any democracy. How the state is organized (financially, professionally and regulation wise) has consequences for with what success political goals are carried out. If policies in developing – as well as in industrialized – states are to be effective, they must be designed and implemented in ways that are politically and bureaucratically feasible.

During this course we will take a closer look at the role and governance of the public administration. In everyday discussion on public administration values as democracy, the rule-of-law, and efficiency are emphasised. These concepts are typically used to enhance the democratic legitimacy of the work of the public administration. Ultimately it is a question on how to acquire and uphold the trust of the people.

The course consists of mixture of lectures and smaller group seminars. Attendance at the seminars is compulsory and students are expected to take an active part in the discussion.The course – being an advanced course open to Master's level as well as PhD students – places great emphasis on the ability of students of work and discuss the course readings independently, both in written and oral form.

Examination and Course Requirements

The requirements of the course are:

- Weekly reading reports at 3–4 pages (1.5 spaced, 12 points) which are due at the seminars. In the reading reports, students are expected to survey the literature and critically discuss its strength and weaknesses.

- A final course paper of 10–12 pages (1.5 spaced, 12 points) due on October 30, 2008. The topic can be chosen freely, but the paper should discuss research questions covered during the course and make active use of the course readings.

- Attendance and active participation and group seminars.

Gradings

Grades will be given according the the European (ECTS) standard, that is using a seven-step scale. For the Swedish students, grades will also be given according to the "old" system of three levels. The course grade will reflect a combination of all requirements, where the reading reports (altogether 8) will make up about 40 % of the grade, the final paper 50 %, and seminar participation correspond to about 10 %.

Specialisation (in relation to degree requirements)

This is a research oriented course at an advanced level and the literature consists of research reports, dissertations and scientific articles. The students will especially develop their ability to understand and assess scientific reasoning and conclusions, and to oppose different theories to one another. The goal is for the students to develop the skill to critically analyse, i.e. be able to identify, discuss and question, the very building blocks by which a scientific argument or conclusion is supported. The course gives the students the opportunity to practise the independent assessment and critical examination of scientific theories by relating them to both

empirical research and theoretical debate, and to formulate their own standpoints and arguments relevant in a specific context.

1f) The Politics of the Welfare State, 15 hp

GES VÅRTERMINEN 2009

(Väljs med en annan kurs om 7,5 hp)

Mål

Kursens målsättning är att ge studenterna en förståelse för de olika politiska och ekonomiska krafter som utgör grunden för den moderna välfärdsstaten och dess funktionssätt. Med välfärdsstat avses den utbyggda, aktiva stat som finns inom västvärlden i dag och som ser som sin uppgift att motverka ekonomisk otrygghet och verka för en mer jämn fördelning av ekonomiska och sociala resurser mellan sina medborgare. Välfärdspolitikens utfall formas genom samspelet mellan statliga regleringar och den fria marknadens dynamik. Den är därigenom ett centralt studieobjekt inom den subdisciplin inom statsvetenskapen som benämns politisk ekonomi och som undersöker samspelet mellan politik och marknad. Till välfärdspolitikens område hör också försök att reglera arbetsmarknaden i syfte att främja sysselsättning samt policyåtgärder som påverkar familjebildning och relationer mellan män och kvinnor. Kursen syftar också till att ge studenterna färdigheter i att läsa och förstå avancerade statsvetenskapliga texter, diskutera och förhålla sig kritiskt till olika ståndpunkter som framförs i texterna, samt att själva åskådliggöra skeenden, samband och argument i skriftlig och muntlig vetenskaplig form.

Kursens innehåll

Kursen behandlar centrala områden inom politisk ekonomi och välfärdspolitik, såsom ekonomisk politik, välfärdsstatens framväxt, olika typer av välfärdsstater, relationer och maktförhållanden på arbetsmarknaden, jämställdhetsaspekter på välfärdspolitik samt de förändrade förutsättningar för välfärdsstaten som skapas av ekonomisk globalisering och regional politik integration (EU).

Undervisning

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Under föreläsningarna presenteras innehållet i kurslitteraturen av lärarna för att underlätta och ledsaga studenternas egen läsning. Seminarierna kompletterar föreläsningarna genom att de ger studenterna tillfälle att under ledning av lärare öppet ventilera frågor kring litteraturen och bearbeta sina tolkningar av den. På detta sätt understöds en djupare och mer aktiv inlärningsprocess. Seminarierna förbereds genom skriftliga inlämningsuppgifter, där studenterna reflekterar över kurslitteraturen utifrån på förhand specificerade diskussionsfrågor. Under seminarietillfällena får studenterna också tillfälle att ge kortare muntliga presentationer av litteraturen.

Examination

Examination av kursen sker på tre sätt: aktivt deltagande i seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter och författande av en 10-13 sidors uppsats vid kursens slut där en självständigt formulerad frågeställning belyses utifrån kurslitteraturen. Uppsatsen ligger till grund för 50 % av betyget, inlämningsuppgifterna för 40 % och den muntliga aktiviteten för 10 %.

Betygssättning

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

De delar av examensfordringarna som fördjupas genom denna kurs är förmågan att tillgodogöra sig och kritiskt reflektera kring statsvetenskapliga texter, aktivt bidra med egna synpunkter under vetenskapliga diskussioner, göra muntliga framställningar av inhämtad kunskap och egna vetenskapliga reflektioner, samt att i skriftlig form redovisa statsvetenskaplig forskning och formulera egna ståndpunkter och argument i relation till denna.

1g) Comparative European Politics, 7,5 hp

GES VÅRTERMINEN 2009

(Väljs med en annan kurs om 7,5 p)

Learning outcomes

This course is devoted to the comparative analysis of nation level European polities. Europe carries a double heritage of democracy and authoritarian rule. We will focus on both contemporary European democracies, and historical non-democratic regimes and their legacies. Unifying the course themes is an analytic effort to better understand the conditions of democracy, political organisation and civil society in contemporary Europe.

The overall goals of the course is to build

- the student's familiarity with political science theories of comparative European politics, and the ability to apply these

- the student's familiarity with European polities and European political history, and his/her ability to exploit this knowledge for comparative political science analysis

- the student's general analytical skills, including writing and oral presentation skills

Grading system

Grades awarded Fail (U) - Pass (G) - Pass with Distinction (VG). In addition, grades will be given according to European Credit Transfer System (ECTS), that is using a seven-step scale.

1h) Comparative Constitutional Politics, 7,5 hp

GES VÅREN 2009

(Väljs med en annan kurs om 7,5 hp)

Mål

Studenterna skall ges en möjlighet att på ett kvalificerat sätt – dvs. med beaktande av insikter från både demokratisk och konstitutionalistisk idétradition och av lärdomar inom modern forskning – begrunda och ta ställning till några av författningspolitikens huvudfrågor: i) författningens makt- och värdemässiga grundval, ii) val- och representationssätt, iii) regeringssätt och iv) förvaltningssätt (utskiftning av makt uppåt och nedåt). Utgångspunkten är den som redan Rousseau anvisade i Om samhällsfördraget (1762), att "förena vad som rätten föreskriver med det som nyttan påbjuder". För att avgöra vad som är en bra författning fordras således en begrundan av både normativa och empiriska problem.

Innehåll och uppläggning

Huvuddelen av kursen handlar om att i föreläsningar och seminarium ge en översiktlig presentation av vad statsvetenskapen har att lära om författningspolitikens centrala problem vad gäller grundläggande författningsteori, valsystem, regeringssätt och förvaltningsmodeller. Avslutningsvis ges en möjlighet att i en kort uppsats fördjupa sig inom ett av dessa områden.

Kursens första moment, som behandlar grundläggande författningsteori, har en betoning på författningens normativa aspekter.

I en första föreläsning om författningens makt- och värdemässiga grundvalar, presenteras några av de centrala inläggen i 1900-talets konstitutionella diskussion: Carl Schmitts idé om att suveräniteten ytterst baserar sig på makten över undantagstillståndet, Hans Kelsens "rena rättslära" med idén om en "grundnorm", Ronald Dworkins teori om att demokratin bör förstås som en tillämpning av rättvisa och Jeremy Waldrons och andras tanke om att en demokratisk författningen som ger uttryck för folksuveränitet och politisk jämlikhet helt enkelt rättfärdigar sig själv.

Momentet rymmer ytterligare två föreläsningar. Barry Holmström kommer att redogöra för sin forskning om och sin syn på författningsdomstolar. I diskussionen om denna speciella institution är det möjligt – och kanske också nödvändigt – att tydligt klargöra hur man ser på förhållandet mellan demokrati och konstitutionalism. Vad kan rent principiellt tjäna som den yttersta garanten för demokratins fortbestånd? Den empiriska sidan av detta problem handlar om hur det faktiskt sett går till när en författning omprövas och förändras. I momentets tredje föreläsning redogör Sverker Gustavsson för sin tes om författningsomvandling: regelrätta författningsrevisioner fordrar ett omfattande politiskt samförstånd och är därför ofta omöjliga att genomföra, men det är inte heller nödvändigt eftersom en författningsomvandling som förändrar det reella statsskicket ändå som regel kommer till stånd.

Momentet avslutas med ett seminarium till vilken uppgiften är att granska den svenska regeringsformen med utgångspunkt från de skilda synsätt som har presenterats. Ett kort pm författas och lämnas in i förväg (ett par sidor räcker).

Kursens andra moment avser att översiktligt presentera den konstitutionella ingenjörskonstens huvudproblem rörande (i) valsätt, (ii) regeringssätt och, i viss mån, (iii) förvaltningsmodeller. Betoningen ligger nu på konstitutionella problem av mer empiriskt slag.

Den första föreläsningen på detta moment handlar om innebörden och konsekvenserna av att makten utgår från folket. Mot bakgrund av det som redan är känt från B-kursen (de grundläggande skillnaderna mellan proportionella val och majorítetsval) fördjupas kunskaperna om olika valsystem och beslutsmetoder. Vad bör vi eftersträva när vi utformar olika procedurer för beslutsfattande? Vilka värden bör beaktas och vilka värden är möjliga att kombinera? Speciell uppmärksamhet ägnas olika varianter av det proprotionella valsättet.

Den andra föreläsningen handlar om maktdelning, något som kan göra sig gällande i en författning på olika sätt, dels inom ramen för själva regeringssättet, dels när makt utskiftas både uppåt och nedåt i ett förvaltningssystem av det svenska slaget. Vad gäller det senare riktas fokus på den gränsdragning mellan delegering och alienering (med maktdelning som följd) som särskilt aktualiseras i samband med inrättande av oberoende expertorgan och till följd av den europeiska unionens utveckling.

Momentet avslutas med ett seminarium som ägnas åt två olika frågor: 1) olika metoder för att välja en president och 2) möjligheten och önskvärdheten att blanda olika författningsmodeller. Ett kort pm författas.

Kursens tredje moment rymmer en fördjupning rörande regeringssättet och behandlar främst olika makt- och delegeringsproblem inom ramen för den parlamentariska styrmodellen. På den första föreläsningen presenteras ett sammanhållet teoretiskt perspektiv: idén om principal-agentförhållanden som ett sätt att förstå problem rörande delegering av makt och ansvar. Den andra föreläsningen ägnas åt Lars Davidssons avhandling I linje med partiet? (2006), som analyserar förhållandena mellan enskilda parlamentariker och parlamentets partigrupper.

Momentet avslutas med ett seminarium till vilket studenterna bidrar med korta promemorior med analyser av olika principal-agentrelationer.

Kursen avslutas med ventilering av individuella kursuppsatser (10—12 sidor) där tillfälle ges åt fördjupning inom något av de områden som tidigare har berörts.

Betygssättning

Betyg sätts på kursen på grundval av korta promemorior (med lärarstyrda frågeställningar), en kort kursuppsats (med fritt val av ämne) och insatserna under seminarierna.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

1i) Foreign Policy Analysis, 15 hp

GES VÅREN 2009

Learning outcomes

The aim of this seminar is to introduce students to the most important frameworks of analysis in the study of foreign policy. In other words, it is meant to show and refine the tools observers can use to understand foreign affairs. The seminar follows both a logical and chronological order as to the appearance and development of the different models.

The seminar starts with the traditional way of conducting foreign policy analysis in form of detached diplomatic history (Kissinger). It then introduces the most common model for understanding foreign policy, namely policy analysis. Here, foreign policy refers to as a form of strategic decision-making to be assessed against a measure of rationality. The seminar will discuss this using the example of economic statecraft (Baldwin).

Contents

In the 1960s, empirical evidence increasingly questioned the rationality assumptions of classical security and foreign policy analysis. Rational action was often satisfied when finding a similarity of actual with rationally expected behaviour. Yet, observers of international affairs found that these correlations might often be spurious. New approaches were constructed to account for inputs into decision-making that differ from rational calculus. Most important in this regard is the bureaucratic politics model, as exemplified in the famous work by Allison, and psychological approaches (Larson).

In the late 1980s/early 1990s, the decision-making and psychological approaches were questioned for their strong individualist character. Poststructuralist and constructivist approaches alike treat the discursive or social construction of foreign policy beliefs and behaviour (Weldes

Teaching

Lectures, seminars. Language of instruction: English.

Examination

Course requirements

1. Seminar presentation and participation. Every student will introduce one seminar (20%). Presenters should make a written outline (for everyone) which summarises the key points of their introduction and the main questions on which to lead the discussion.

2. Readings and book reviews. Students are expected to read the assignments for individual sessions and to prepare a book review on the week's readings. These reviews should ideally include a succinct summary of the main theses of the text as well comments and questions about the reading. It is important to articulate one's own opinion and judgement about a book and not just a summary of the reading. The further we advance into the seminar, the more comparisons with former readings would be helpful. Please make also clear what you did not understand. These book reviews serve as an important feedback. Some of the points that were not understood can then be explained during the seminar (40%).

3. Final essay (40%)

Grading system

Grades awarded Fail (U) - Pass (G) - Pass with Distinction (VG). In addition, grades will be given according to European Credit Transfer System (ECTS), that is using a seven-step scale.

1j) Economic Growth, Justice and Distribution, 15 hp

GES VÅREN 2009

Mål

Kursens övergripande syfte är att ge ett politisk-ekonomiskt perspektiv på utvecklingsprocessen och att ge en utförlig orientering om frågor kring ekonomisk tillväxt, rättvisa och fördelning. Kursen integrerar statsvetenskapliga och nationalekonomiska perspektiv och betonar tillämpad analys av policyprocesser och idéer.

Efter avslutad kurs förväntas den studerande självständigt kunna:

- formulera frågeställningar och genomföra empiriska undersökningar kring ekonomiska utvecklingsfrågor på ett samhällsvetenskapligt adekvat sätt

- ha god förmåga att anlägga ett politisk ekonomiskt synsätt på utvecklingsfrågor.

- ha god kunskap om de mest aktuella ekonomiska reformstrategierna i utvecklingsdiskursen.

- ha god kunskap om fattigdomsbekämpningsstrategier

- ha god kunskap om olika normativa perspektiv på ekonomisk utveckling och argumentera utifrån dessa

- ha god kunskap om internationella organisationers roll i formuleringen och genomförandet av utvecklingstrategier

- ha god kunskap om olika mått på ekonomisk tillväxt, ekonomisk utveckling och ekonomisk ojämlikhet

- ha grundläggande förmåga att analysera styrkor och svagheter i olika reformprocesser

Kursen syftar till att studenten efter godkänt genomförande skall ha:

- tillgodogjort sig huvudperspektiven om politiska aspekter av ekonomisk utveckling, samt ha förmåga ifrågasätta dessa utifrån ett normativt perspektiv.

Innehåll

Kursen är fördelat i fyra delar. Varje del inleds med tre till fem föreläsningar och avslutas med ett seminarium. Del A undersöker de avgörande faktorerna för ekonomisk tillväxt i utvecklingsländerna. Vi fokuserar på äganderätt, politiska institutioner, demografiska och ekonomiska faktorer som driver ekonomisk tillväxt och försöker kartlägga relationen mellan dessa.

Del B fokuserar på olika synpunkter på internationell ekonomisk rättvisa och betonar distributiv rättvisa. Vi försöker att utveckla en teoretisk grund för argument om global rättvisa och utvärderar de viktigaste inriktningarna i dagens akademiska debatt. Vi lägger särskild tonvikt på genusaspekter av ekonomisk rättvisa.

Del C fokuseras på ekonomisk ojämlikhet och fattigdom. Vi diskuterar olika mått på fattigdom och ojämlikhet och betonar relationen mellan ekonomisk tillväxt, fattigdomsbekämpning och inkomstfördelning. Vi förespråkar ett gräsrotsnivåperspektiv på fattigdom och politiska spel kring fattigdomsbekämpningsstragier.

Del D utforskar ekonomisk globalisering. Vi diskuterar internationella institutioners roll i globaliseringsprocessen och samspelet mellan de internationella och inhemska beslutsnivåerna. Vi illustrerar detta genom att fokusera på politisk-ekonomiska aspekter av reformer i transitionsländer. Vi lägger tonvikten på olika spridningsmekanismer för ekonomiska reformidéer och försöker kartlägga den nuvarande ortodoxin som styr de ekonomiska utvecklingsrecepten.

Undervisning

Inläsningen understöds genom en kombination av föreläsningar och obligatoriska seminarier där det förutsätts av studenterna deltar aktivt i diskussionen kring seminariefrågorna eller övningarna. Föreläsningarna ägnas åt en översiktlig genomgång av kurslitteraturen. För seminariearbetet är de studerande indelade i grupper. I grupperna diskuteras och analyseras kurslitteraturen. Det krävs att den enskilde studenten mycket noga förbereder gruppens sammanträden. Förberedelserna består bland annat i att de studerande före seminariet lämnar in skriftligt besvarade uppgifter till seminarieläraren.

Kurslitteraturen innefattar böcker, vetenskapliga artiklar och politiska dokument. Kunskaperna som inhämtas ur litteraturen fördjupas genom seminariediskussioner och skriftliga övningar.

Examination

Examinationen sker genom seminarieaktivitet, inlämningsuppgifter, deltentamen, samt kurs-pm. För att erhålla betyget godkänt på kursen krävs följande:

- närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier;

- inlämning av PM i anslutning till varje seminarium (40% av slutbetyget)

- betyget godkänd på skriftlig deltentamen (30% av slutbetyget)

- betyget godkänd på kurs-pm (30% av slutbetyget)

Betygssättning

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Kursen kommer att öka studenternas generella kunskap och förståelse inom huvudområdet Utvecklingsstudier. Kursen kommer att fördjupa studenternas kunskap om de teoretiska grunderna för utvecklingsteori, historiska förklaringar till utveckling, och det civila samhällets roll för utveckling. Kursen ger också insikt i den aktuella policydiskussionen kring bistånd. De skriftliga inlämningsuppgifterna syftar till att öka studenternas förmåga att presentera och diskuteras sin kunskap med olika grupper av studenter.

2a) Magisteruppsats, 15 hp

Fördjupning

Inom denna kurs i eget vetenskapligt arbete fördjupas förmågan att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, samt att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera slutsatser och argument som ligger till grund för dessa. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en kunskapssökande process som ytterst sett handlar om att i seminarieform pröva giltigheten i argument.

Konkret innebär detta att uppsatsarbetet ska träna studenten i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem i förhållande till tidigare forskning, att avgränsa och utföra en undersökning med relevans för problemställningen, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Som delmål ingår därmed att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in adekvat material, samt att välja undersökningsmetoder som är lämpliga för uppgiften. Studenten ska få konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och hur de kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Vidare ska studenten kunna tolka och analysera sitt material och dra väl övervägda slutsatser.

Det vetenskapliga arbetet tar emellertid inte slut i och med att någon har genomfört en egen undersökning. Kunskapssökandet förutsätter även att slutsatserna granskas av en opponent. En väsentlig del av kursen är därför att man själv deltar i och tar ansvar för genomförandet av ett vetenskapligt seminarium. Ventileringen av uppsatser syftar till att träna upp förmågan att i dialog med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att i det sammanhanget lära sig att konstruktivt överväga andras synpunkter, likväl som att själv förmedla sådana synpunkter till andra.

Innehåll

Kursen består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt samt begrunda och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om minst en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Undervisning

Undervisningen sker i ett flertal former. På gemensamma föreläsningar presenteras råd om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Vidare organiseras lärarledda seminarier där författarna ges möjlighet att diskutera undersökningarna under arbetets gång. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där de färdiga produkterna ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination

Vid examinationen läggs störst vikt vid utformningen av varje enskild students uppsats med avseende på precision i frågeställningen, teoretisk förståelse och anknytning till tidigare forskning, metodisk medvetenhet och skicklighet, samt hur väl underbyggda och tydliga slutsatserna är. I förhållande till kandidatuppsatsen krävs högre kvalitet i uppsatsens alla delmoment. Kreativitet, analytisk skärpa och djup är särskilt meriterande. I förhållande till Kandidatuppsatsen krävs högre kvalitet i uppsatsen alla delmoment. Framför allt ställs högre krav på hur den egna uppsatsen relateras till tidigare forskning samt hur de metoder som används i arbetet har valts och tillämpats. Även muntliga insatser på slutseminariet ligger till grund för examinationen.

Betygssättning

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

2b) Att kartlägga kunskapsläget, 15 hp

GES HÖSTTERMINEN 2008

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att kunna kartlägga det aktuella kunskapsläget inom ett avgränsat område.

Konkret innebär det att kursen ska träna studenten att inom ett avgränsat statsvetenskapligt forskningsfält söka efter adekvata böcker och artiklar som speglar det aktuella forskningsläget. Vidare ska studenten utveckla sin förmåga att på ett systematiskt och klargörande sätt presentera kunskapsläget med avseende på t.ex. grundläggande antaganden, kontrasterande ståndpunkter eller utvecklingslinjer.

Som delmål ingår därmed att lära sig att hitta i befintliga databaser och arkiv, samt att träna såväl muntlig som skriftlig presentation.

Innehåll

Kursmomentet består i att med hjälp av bibliotek och databaser självständigt kartlägga kunskapsläget inom ett område studenten valt i samråd med lärare. Resultatet presenteras muntligt vid ett seminarium, samt skriftligt i en kortare läsrapport i form av en review-artikel för examinerande lärare.

Undervisning

Undervisningen sker i ett flertal former. Rådgivning om hur uppgiften ska avgränsas ges i grupper och individuellt. Vidare ges tillfälle till att lära känna tillgängliga databaser. På gemensamma föreläsningar illustreras olika sätt att systematisera materialet på, samt hur man genomför goda muntliga och skriftliga presentationer. I samband med den muntliga presentationen får studenterna diskutera och reflektera över hur en god presentation ska genomföras.

Examination

Vid examinationen värderas förmånga att identifiera relevanta verk, strukturera översikten utifrån ett valt perspektiv, samt att presentera materialet på ett professionellt sätt. Den muntliga och skriftliga presentationen värderas lika.

Betygssättning

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Denna kurs utvecklar förmågan att på egen hand bilda sig en uppfattning om kunskapsläget inom ett specifikt området och därvidlag särskilt uppmärksamma vad slags undersökning som skulle kunna bidra med ny kunskap.

2c) Europeiskt samgående, 15 hp

GES VÅRTERMINEN 2009

Innehåll

Kursen syftar till att fördjupa kunskapen om den europeiska integrationen som politiskt problem. Den binder samman beskrivande, förklarande och normativ analys om integrationen i Europa. Kursen behandlar tre övergripande teman. För det första, teorier om europeisk integration och supranationalism: Hur kan samgåendet i Europa beskrivas och förklaras? Varför väljer de europeiska regeringarna att fördjupa integrationen, trots svårigheten att utkräva ansvar på europeisk nivå? För det andra, demokrati och legitimitet i EU: Hur demokratiskt och legitimt är EU som politiskt system? Kan och bör EU demokratiseras? Hur påverkar den europeiska integrationen demokratin i medlemsstaterna? För det tredje, jämförande federalism och EU: Vilka politiska konfliktmönster finner vi på europeisk nivå jämfört med i nationella politiska system?Vad kännetecknar EU jämfört med fullt utvecklade förbundsstater? Är nuvarande konstruktion långsiktigt hållbar eller bör EU utvecklas ytterligare i federal riktning?

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

- ha fördjupade kunskaper om den Europeiska intergationen som politiskt problem;

- ha god kunskap om hur samgåendet i Europa beskrivs och förklaras i aktuell forskning;

- ha god kunskap om hur EU:s demokrati och legitimitet diskuteras i aktuell forskning;

- ha god kunskap om de normativa problem som är knutna till EU:s konstruktion;

- ha god kunskap om vad som kännetecknar EU jämfört med fullt utvecklade förbundsstater;

- ha god kunskap om de politiska konfliktmönster som finns på europeisk nivå jämfört med i nationella politiska system;

- ha grundläggande kunskap om vilka möjligheter som står till buds för att reformera EU:s nuvarande konstruktion för att åstadkomma långsiktig hållbarhet.

Undervisning

För att tillgodogöra sig kursen krävs grundläggande kunskaper om Europeiska unionen motsvarande exempelvis kursen Europeiska unionen C.

Kursen bedrivs i seminarieform. Samtliga seminarier är obligatoriska. Inför varje seminarium tilldelas kursdeltagarna en uppgift i anslutning till inläsningen av kurslitteraturen. Uppgiften kan bland annat innebära att en läsrapport författas och inlämnas inför seminariebehandlingen, eller att studenterna i mindre grupper förbereder en muntlig redovisning. Samtliga kursdeltagare förväntas därutöver att aktivt delta vid seminariebehandlingen.

Kurslitteraturen innefattar läroböcker, artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter.

Examination

Examination sker genom deltagande i obligatoriska seminarier samt genom en avslutande skriftlig kurs-PM. Som betyg används Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Tilläggsinformation ges i enlighet med den sjugradiga ECTS-skalan.

För att bli godkänd på kursen krävs deltagande vid obligatoriska seminarier och godkänd inlämningsuppgift till de seminarier där sådan efterfrågas. Vid frånvaro tilldelas kursdeltagarna en kompletteringsuppgift. Kursen avslutas med en kurs-PM som seminariebehandlas. Promemorian kan tilldelas betygen underkänd, godkänd och väl godkänd och avgör tillsammans med seminarieövningarna slutbetyget för kursen.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Studenten skall efter avslutad kurs ha förvärvat en färdighet och förmåga att självständigt kunna formulera problemställningar, inhämta relevant information och kritiskt beskriva, analysera, samt värdera olika aspekter av den europeiska integrationen.

2d) Politisk sociologi och kulturanalys, 15 hp

GES VÅRTERMINEN 2009

Mål

Syftet med kursen är att bygga vidare på de kunskaper som erhållits på tidigare nivåer när det gäller politiskt beteende, politisk kultur och individers och gruppers agerande för att påverka samhället politiskt. Framförallt finns dessa teman belysta på "Medborgare, Stat och Politik", men också på C-kursen "Medborgare, attityder och deltagande". På denna kurs är avsikten att på avancerad nivå fördjupa kunskaperna kring hur centrala områden inom detta fält utvecklats över tid och var forskningsläget befinner sig idag. Därtill kommer en fördjupning kring mer antropologiskt orienterad politisk kulturanalys, där tolkning, mening och kontextens betydelse fokuseras i hög utsträckning. Målet är att göra studenterna välbekanta med de senaste forskningsrönen såväl som tidigare klassiska bidrag, med metodologiska angreppssätt och med hur man kan göra egna undersökningar på dessa områden.

Efter genomgången kurs förväntas studenterna ha följande färdigheter:

- god överblick över det politisk sociologiska forskningsfältet.

- att förstå och kritiskt kunna bedöma forskningsinlägg på detta fält på avancerad nivå.

- att kunna formulera teoretiskt baserade egna forskningsfrågor på detta fält.

Innehåll

Hur har politisk och social makt definierats och utövats, och under vilka förutsättningar kan individer mobiliserar sig i sociala rörelser? Vilken roll spelar nätverk och social organisation för hur politiskt liv gestaltar sig? Var och hur formas de värderingar som benämns politisk kultur? Varför är kultur centralt när vi ska förstå politik och samhälle, och hur kan man undersöka kultur i statsvetenskap? Vad känner vi till om politiskt deltagande, och varför varierar deltagandet mellan samhällsklasser? Dessa är de huvudteman som kursen i politisk sociologi och kulturanalys kommer att belysa. Kursen innehåller sex delmoment. I det första behandlas politiskt kultur, därefter följer först tolerans och socialt kapital och sedan politiskt deltagande. I det fjärde momentet vänds blicken mot politisk och social makt och den femte veckan belyses sociala rörelser. Den följande veckan ägnas åt politiska eliter och sociala nätverk. Kursen avslutas med ett slutpm kring något av kursens huvudteman. Omfång ca 4000-4500 ord.

Undervisning

Undervisningen består av ett antal föreläsningar/introduktioner till den aktuella litteraturen, samt seminarier kring denna litteratur.

Examination

Kursen examineras både muntligt och skriftligt. De muntliga prestationerna består dels av ett aktivt deltagande i seminariediskussionerna, dels genom att förbereda och genomföra en kortare presentation (15 minuter) av en fråga, ett problem eller en kritik av en författare, på engelska inför gruppen. Skriftligt examineras kursen dels genom de läsrapporter som författas och lämnas in till varje seminarietillfälle (omfång ca 5-6 sidor, svar på ställda frågor), dels genom ett avslutande kurs-pm kring något eller några av kursens teman. Betygen kan vara U, G och VG.

Betygssättning

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Detta är en forskningsnära kurs på avancerad nivå och litteraturen består av forskningsböcker och till stor del vetenskapliga artiklar. Detta innebär att studenterna i hög grad kommer att utveckla sin förmåga att ta del av, och bedöma, vetenskapliga resonemang och slutsatser och att kunna ställa dem mot varandra. Avsikten är att förmågan att kritiskt granska, med andra ord kunna identifiera, diskutera och ifrågasätta, de byggstenar med vars hjälp ett vetenskapligt argument eller slutsats underbyggs. Förmåga att kunna resonera om alternativa tillvägagångssätt, andra infallsvinklar, är också en väsentlig del av kursens träning. Till skillnad från tidigare nivåer läggs större vikt vid de muntliga färdigheterna att presentera ett stoff inför en internationell publik på ett intresseväckande och fokuserat sätt. Den typen av färdigheter bedömer vi som högst användbara i arbetslivet. Likaså tränas den skriftliga förmågan ytterligare genom återkommande läsrapporter som både innehåller refererande och analytiska inslag (helst sammanvävda). Den avslutande kurs-pm syftar främst till att stärka den analytiska förmågan.

2e) Metod, 15 hp

GES HÖSTTERMINEN 2008

Innehåll

Kursens syfte är att fördjupa de kunskaper i vetenskaplig metod som de studerande tillägnat sig under grundutbildningen. Syftet är dels att utveckla förmågan att använda metoderna i praktisk forskning, dels att skärpa den kritiska förståelsen av olika metoders fördelar och nackdelar.

Kursen omfattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kursen betonar de gemensamma principer som förenar det intensiva studiet av få fall och det extensiva studiet av många fall, men lyfter också fram relevanta skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa ansatser i fråga om inferenslogik och tekniker.

Kursen diskuterar forskningsprocessens olika steg och de kritiska val som en forskare ställs inför. Hur formulerar man en fruktbar forskningsfråga? Vilka kriterier kan uppställas på en god vetenskaplig teori? Vilka är fördelarna och nackdelarna med olika undersökningsuppläggningar? Hur skall observerade data tolkas? Kursen diskuterar bland annat vetenskapsteori, undersökningsdesign, källkritik, statistisk metod, jämförande metod, fallstudier och textanalys.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas den studerande:

- kunna värdera olika vetenskapsteoretiska grunder för kvalitativa och kvantitativa metoder

- kunna identifiera och bedöma forskningsetiska problem i samband med forskning om människor

- kunna använda och värdera aktörsanalys, diskursanalys och idéanalys på ett för samhällsvetenskapen adekvat sätt

- kunna tillämpa och argumentera för generaliseringsaspekter som är adekvata för kvalitativa och kvantitativa studier

- kunna värdera och bedöma den vetenskapliga relevansen och kvaliteten hos forskning som använder sig av kvalitativa och kvantitativa metoder

- känna till användningsområden för såväl kvalitativa som kvantitativa metoder utanför vetenskapssamhället, exempelvis vid utredningsarbete och omvärldsanalys

- använda och värdera samhällsvetenskapliga förklaringsmodeller

- arbeta självständigt med statistisk analys av såväl register- som surveydata med hjälp av statistikprogram

- använda och värdera olika typer av statistiska urval

- tillämpa principer för statistisk inferens

- ha god förmåga att förstå och tillämpa centrala statistiska metoder, såsom korrelationsanalys, regressionsanalys och logistisk regressionsanalys

Undervisning

Kursen består av ett antal veckolånga delmoment. I dessa varvas föreläsningar, obligatoriska seminarier och praktiska metodövningar. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, artiklar och praktiska exempel. Kunskaperna som inhämtas ur litteraturen fördjupas genom praktiska metodövningar. Vissa av övningarna utförs med hjälp av statistisk mjukvara.

Examination

Kursen examineras på grundval av seminariedeltagande och övningsuppgifter. Även skriftlig tentamen kan förekomma.

Betygssättning

Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd). Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig skala (ECTS).

För godkänt betyg krävs att den studerande:

- deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter

- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen om sådan förekommer

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen

- visa sådan färdighet i metodkunskaper som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet

- visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete

- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används

Undervisning

Undervisningen sker i ett flertal former: föreläsningar, seminarier och individuell handledning. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där kurspromemorior och där uppsatsen ventileras.

Examination

Kursen examineras genom seminariedeltagande, skriftliga och muntliga presentationer där också tentamen kan förekomma. Den slutliga examinationen sker genom ventileringen av det självständiga arbetet (en uppsats).

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Detta är en forskningsnära kurs på avancerad nivå och litteraturen består av forskningsrapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Studenterna kommer i hög grad att utveckla sin förmåga att ta del av, och bedöma, vetenskapliga resonemang och slutsatser och att kunna ställa dem mot varandra. Avsikten är att förmågan att kritiskt granska, med andra ord kunna identifiera, diskutera och ifrågasätta, de byggstenar med vars hjälp ett vetenskapligt argument eller slutsats underbyggs. Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla vetenskapliga teorier genom att koppla dessa både till empirisk forskning och till teoretisk debatt och att formulera egna ståndpunkter och argument i relation till denna.

Förmåga att kunna resonera om alternativa tillvägagångssätt, andra infallsvinklar, är också en väsentlig del av kursen. I jämförelse med tidigare nivåer läggs större vikt vid de muntliga färdigheterna att presentera ett stoff inför en internationell publik på ett intresseväckande och fokuserat sätt, färdigheter som är högst användbara i arbetslivet. Likaså tränas den skriftliga förmågan ytterligare genom återkommande läsrapporter som både innehåller refererande och analytiska inslag.

Inom den del av kursen som fokuserar på studentens självständiga arbete fördjupas förmågan att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, samt att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera slutsatser och argument som ligger till grund för dessa. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogrammet samt utnyttjas som fristående kurs.

Övergångsbestämmelser

Kursen är endast sökbar för studerande som påbörjat studier senast VT-07.