Allmänt

Kursen ges inom Lärarprogrammet. Kursplanen gäller från och med höstterminen 2009.

Behörighetskrav

Minst 120 hp avklarade kurser på grundnivå inkl. Samhällskunskap A-C, 90 hp, vari ska ingå Samhällskunskap C: Statskunskap B eller motsv.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- urskilja och formulera statsvetenskapliga problem och självständigt samla in och behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna

- tillgodogöra sig texter med kvantitativa inslag och själv arbeta med grundläggande kvantitativa metoder

- självständigt diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom europeisk politik samt i anslutning till detta, kunna innebörden av didaktisk kompetens och lärares didaktiska val, förmå att omsätta ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper om Europeiska unionen samt ha grundläggande kunskaper om skolans styrdokument

-självständigt avgränsa, utforma och utföra en mindre forskningsuppgift med relevans för teori och problemställning och tillämpa statsvetenskaplig metod, författa och försvara en vetenskapligt upplagd uppsats

- självständigt genomföra en opposition vilket innebär att diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger.

- aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av tre delkurser:

1) Metod, 7,5 hp

2) Europeiska unionen, 7,5 hp

3) Uppsatskurs, 15 hp

Det första delmomentet består av en metodkurs som är inriktad på olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas särskild uppmärksamhet.

Den andra delkursen består av en läskurs, Europeiska unionen, som studeras utifrån synpunkten av hur nationellt, mellanstatligt och överstatligt beslutsfattande kombineras på olika sakområden. Inom kursen ges ett ämnesdidaktiskt perspektiv på ämnesteorin.

Det tredje och avslutande momentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats.

1) Metod, 7,5 hp

Innehåll

Kursen är inriktad på ett studium av olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge de studerande insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- visa god metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen

- visa sådan färdighet i metodkunskaper som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar

- visa grundläggande insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

- på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär

- ha god kunskap om skillnaden mellan beskrivande och förklarande frågeställningar

- ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter

- ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband

- ha god förmåga att tolka resultat från enklare kvalitativa och kvantitativa analyser

- ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator

- ha grundläggande kunskap om statistisk inferens

2) Europeiska unionen, 7,5 hp

Innehåll

Europeiska unionen studeras från synpunkten av hur nationellt, mellanstatligt och överstatligt beslutsfattande kombineras på olika sakområden. Kursen syftar för det första till en förståelse av hur unionens politiska system är organiserat: vilka är de viktigaste institutionerna, vilka är dess kompetenser och hur fattas beslut? Det formella regelverket ställs i relation till hur EU fungerar i praktiken. Dessutom studeras unionens politikerområden: vilka kompetenser har delegerats till unionen och varför?

För det andra studeras hur medlemskapet i unionen påverkar medlemsländerna och arbetet med policybeslut och implementering på nationell nivå. Pågår det en europeisering av medlemsstaterna och vilka är i så fall mekanismerna bakom denna process. Hur har parlament, regeringar och statsförvaltningar på verkats av EU-medlemskapet?

För det tredje ges ett ämnesdidaktiskt perspektiv på ämnesteorin: vad säger styrdokumenten, vad är ett rimligt syfte, vilket innehåll ska väljas och vilka metoder är lämpliga för att närma sig unionen som politisk, ekonomisk och social institution?

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

- ha grundläggande kunskap om Europeiska unionen som politiskt system

- ha god kunskap om EU:s huvudinstitutioner, dess kompetenser och funktioner

- ha god kunskap om beslutsprocesser inom unionen

- ha en övergripande kännedom om EU:s centrala politikområden

- ha grundläggande kunskap om europeisering som fenomen

- ha god kunskap om hur parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet.

- ha god kunskap om innebörden av didaktisk kompetens och lärares didaktiska val

- ha grundläggande kunskaper om skolans styrdokument, samt ge exempel på hur detta kan tolkas, konkretiseras och formuleras på lokal nivå inom ämnesområdet Europeiska unionen

- ha förmåga att omsätta ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i undervisningen om Europeiska unionen

3) Uppsatskurs, 15 hp

Innehåll

Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Vid ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Mål

Kursens mål är att studenten ska förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i den process som ytterst handlar om att i seminarieform pröva ett arguments giltighet. Detta innebär att studenten efter kursen aktivt ska kunna delta i diskussioner om vetenskapliga arbeten, sina egna såväl som andras. Studenten ska, som författare, opponent och seminariedeltagare, kunna förhålla sig kritiskt till olika påståenden, ge och ta konstruktiv kritik samt bedöma en undersöknings bidrag i ett vidare sammanhang.

Detta innebär konkret att studenten genom uppsatsarbetet tränas i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem i förhållande till tidigare forskning, att avgränsa och utföra en undersökning av relevans för den ställda frågan, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Ett av delmålen blir därmed att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in relevant material. Studenten ska ges konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och kunskap om hur dessa kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Vidare ska studenten sätta sig in i olika sätt att tolka och analysera forskningsmaterial och lära sig vad som krävs för att dra korrekta slutsatser.

Det vetenskapliga arbetet tar emellertid inte slut i och med att någon har genomfört en egen undersökning. Kunskapssökandet förutsätter även att slutsatserna granskas av en opponent. En väsentlig del av kursen är därför att man själv deltar i och ansvarar för genomförandet av ett vetenskapligt seminarium. Ventileringen av uppsatser syftar till att i dialog med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter.

Undervisning

Delkurs 1: Metod

Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala moment samt ger därtill en introduktion till statistisk bearbetning med hjälp av dator. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får den studerande i en mindre grupp möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Inför varje övningstillfälle löses ett antal övningsuppgifter. Varje studerande formulerar därvid sina svar individuellt och i skriftlig form. Lösningarna diskuteras utförligt på det efterföljande seminariet under ledning av en seminarielärare.

Delkurs 2: Europeiska unionen

Inläsningen understöds genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet att aktivt diskutera frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman.

Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter.

Delkurs 3: Uppsatskurs

Undervisningen sker på olika sätt. På gemensamma föreläsningar ges råd om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Vidare organiseras lärarledda seminarier där författarna ges möjlighet att diskutera undersökningarna under arbetets gång. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där den färdiga undersökningen ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination

Delkurs 1: Metod

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

För godkänt betyg krävs att den studerande:

(1) deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter;

(2) erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen

Delkurs 2: Europeiska unionen

Examination sker genom deltagande i obligatoriska moment samt skriftlig PM.

För godkänt på kursen krävs:

(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;

(2) betyget godkänd på det skriftliga PM:et.

För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs, förutom att punkt 1 ovan är uppfylld, att betyget väl godkänd erhålls på PM:et.

Delkurs 3: Uppsatskurs

Till grund för bedömningen av det självständiga arbetet ligger i huvudsak den uppsats studenten lämnat in. Hur studenten kan besvara frågor om sitt arbete och vid seminariet förtydliga hur det genomförts, hur slutsatser dragits och hur alternativa lösningar kan se ut, tas också med i den slutliga bedömningen av uppsatsens kvalitet och vid betygsättningen.

Opponenten ska kunna identifiera relevanta frågor vad gäller uppsatsens centrala delar, såsom frågeställning, syfte, metod, analys och slutsatser. Opponenten förväntas kunna ge konstruktiv kritik och klargöra såväl förtjänster som brister hos uppsatsen, samt ge förslag till förbättringar. Motsvarande krav gäller också för övriga seminariedeltagare vilka förväntas bidra aktivt till diskussionen.

Betygssättning

Vid betygssättningen används den tregradiga betygsskalan; VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd) för samtliga delkurser.

Övriga föreskrifter

Kursen ges för studenter antagna till lärarprogrammet.