Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i religionsvetenskapligt program, 210 hp

Kursen kan ingå i kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande

- kunna redogöra översiktligt för västlig och bysantinsk liturgis utveckling och förändringar

genom tiderna;

- kunna redogöra på ett allmänt plan för de viktigaste av de text-, bildkonst- och musikformer som använts i liturgin genom tiderna;

- visa att hon/han förstår samspelet mellan dessa uttrycksformer sinsemellan och med kyrkorummet;

- presentera en egen underbyggd tolkning av liturgiskt använda texter, bilder och/eller musik.

Innehåll

Ett ganska sällan beaktat perspektiv på kristen gudstjänst är att betrakta och studera den som

en konstform – en särpräglad form av rit som inte bara utsmyckas med hjälp av textkonst,

bildkonst och musik utan där dessa uttrycksformer spelar en bärande roll och bidrar till att ge

liturgin dess mening. I kursen behandlas ett antal text-, bildkonst- och musikformer som har

spelat en väsentlig roll för kristen gudstjänst genom tiderna och övas förmågan att tolka och

förstå dem. Som en allmän bakgrund studeras den västliga och den bysantinska liturgins

historia översiktligt.

Undervisning

Undervisning ges i form av föreläsningar och litteratur- och diskussionsseminarier.

Examination

Kursen examineras genom två under kursens lopp inlämnade PM (3–4 A4-sidor), en muntlig presentation(10–15 min.), aktivt deltagande i diskussionsseminarierna och muntlig tentamen vid kursens slut.

Övriga föreskrifter

Kursen ges i samarbete med Newmaninstitutet.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst enligt denna kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt samma kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.