Behörighetskrav

Statskunskap C, Utvecklingsstudier C eller motsvarande kunskap.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas den studerande:

• kunna värdera olika vetenskapsteoretiska grunder för kvalitativa och kvantitativa metoder
• kunna identifiera och bedöma forskningsetiska problem i samband med forskning om människor
• kunna använda och värdera aktörsanalys, diskursanalys och idéanalys på ett för samhällsvetenskapen adekvat sätt
• kunna tillämpa och argumentera för generaliseringsaspekter som är adekvata för kvalitativa och kvantitativa studier
• kunna värdera och bedöma den vetenskapliga relevansen och kvaliteten hos forskning som använder sig av kvalitativa och kvantitativa metoder
• känna till användningsområden för såväl kvalitativa som kvantitativa metoder utanför vetenskapssamhället, exempelvis vid utredningsarbete och omvärldsanalys
• använda och värdera samhällsvetenskapliga förklaringsmodeller
• arbeta självständigt med statistisk analys av såväl register- som surveydata med hjälp av statistikprogram
• använda och värdera olika typer av statistiska urval
• tillämpa principer för statistisk inferens
• ha god förmåga att förstå och tillämpa centrala statistiska metoder, såsom korrelationsanalys, regressionsanalys och logistisk regressionsanalys

Innehåll

Kursens syfte är att fördjupa de kunskaper i vetenskaplig metod som de studerande tillägnat sig under grundutbildningen. Syftet är dels att utveckla förmågan att använda metoderna i praktisk forskning, dels att skärpa den kritiska förståelsen av olika metoders fördelar och nackdelar.

Kursen omfattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kursen betonar de gemensamma principer som förenar det intensiva studiet av få fall och det extensiva studiet av många fall, men lyfter också fram relevanta skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa ansatser i fråga om inferenslogik och tekniker.

Kursen diskuterar forskningsprocessens olika steg och de kritiska val som en forskare ställs inför. Hur formulerar man en fruktbar forskningsfråga? Vilka kriterier kan uppställas på en god vetenskaplig teori? Vilka är fördelarna och nackdelarna med olika undersökningsuppläggningar? Hur skall observerade data tolkas? Kursen diskuterar bland annat vetenskapsteori, undersökningsdesign, källkritik, statistisk metod, jämförande metod, fallstudier och textanalys.

Undervisning

Kursen består av ett antal veckolånga delmoment. I dessa varvas föreläsningar, obligatoriska seminarier och praktiska metodövningar. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, artiklar och praktiska exempel. Kunskaperna som inhämtas ur litteraturen fördjupas genom praktiska metodövningar. Vissa av övningarna utförs med hjälp av statistisk mjukvara.

Examination

Kursen examineras på grundval av seminariedeltagande och övningsuppgifter. Även skriftlig tentamen kan förekomma. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd), alternativt ECTS-betygsskala. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

För godkänt betyg krävs att den studerande:

• deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter
• erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen
• visa sådan färdighet i metodkunskaper som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet
• visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används