Allmänt

Fastställd den 8 mars 2010 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 2 kap. 5 a § högskolelagen och 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen. Kursplanen träder i kraft den 9 mars 2010.

Allmänt

Kursen omfattar 15 högskolepoäng (15 ECTS credits) och ingår som fördjupningskurs på avancerad nivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.

Behörighetskrav

Som allmänt förkunskapskrav till kursen krävs godkänt betyg i fem av de sex terminskurserna på juristprogrammets grundnivå. I den ej avklarade kursen skall samtliga obligatoriska moment ha fullgjorts. Som särskilt förkunskapskrav krävs godkänd tentamen på terminskurs 4.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Mål

Efter genomgången kurs skall studenterna ha adekvata kunskaper och bättre färdigheter att arbeta i olika roller, särskilt i brottmålsprocesser. Studenterna kommer att ha tillägnat sig både teoretiska och praktiska kunskaper inom rättspsykologi. Studenterna kommer vidare att efter kursen ha tillräckliga kunskaper för att självständigt planera och genomföra förhör samt analysera utsagor av misstänkta och vittnen samt bevis i form av vittnesidentifikationer. De kommer även att ha kunskaper om misinformation och förmåga att hantera riskerna för sådan information, samt de risker som mediebevakning innebär för en pågående förundersökning och/eller rättegång. Kunskaper om emotioners betydelse för rationellt tänkande samt kognitiva mekanismer i samband med rättsligt beslutsfattande kommer att ge studenter bättre färdigheter för att förstå och analysera juridisk argumentation, särskilt i rättsteoretiskt svårförklarliga fall.

Innehåll

Kursen börjar med en introduktion till ämnet rätt och psykologi, samt till kunskaper om minne, perception, uppmärksamhet och kognitiva informationsprocesser. Därefter följer detaljstudier av analysmetoderna Statement Validity Assessment och Reality Monitoring. Kursens nästa del sätter fokus på förhörsmetoder samt identifikationsbevisning genom ögonvittnen. Vi ska även studera den s.k. misinformationseffekten samt vilken betydelse som uppgifter i media kan ha för dels vittnesberättelser dels för bevisvärdering i domstol.

En viktig del av kursen handlar om olika teorier för bevisvärdering, utvecklade av såväl rättsvetenskapare som psykologer. Även orsaker bakom felaktigt fällande domar och hur de kan förhindras kommer att studeras.

Kursens sista del handlar om dels emotioners betydelse för rationalitet dels rättslig argumentation och beslutsfattande i ljuset av teorin om parallel constraint satisfaction.

Undervisning

Lärandeprocessen grundas i allt väsentligt på idén om att lära genom att göra, d v s problembaserad inlärning, i enlighet med fakultetens pedagogiska riktlinjer. Studenterna kommer både att läsa litteratur och att tillämpa kunskaper i praktiska fall. Under seminarier kommer studenterna att i små grupper presentera för varje seminarium särskilt förberedda uppgifter samt initiera och leda diskussioner om relevanta frågor.

Kursen består av föreläsningar och seminarietillfällen. Inför varje seminarium kommer studenterna att arbeta dels individuellt dels i små arbetsgrupper och presentera sina resultat muntligt. Ett seminarium består av ett processpel.

Examination

För godkänt betyg på kursen krävs att den studerande

a) aktivt deltar i sin arbetsgrupp

b) deltar i 90% av seminarierna

c) får godkänt på hemtentamen som äger rum i slutet av kursen

Vid examinationen används betygsgraderna underkänd (U), godkänd (B), icke utan beröm godkänd (BA) samt med beröm godkänd (AB).