Allmänt

Kursplanen är inrättad av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-01-24. Kursplanen fastställdes av styrelsen för Institutionen för freds- och konfliktforskning och reviderades 2011-05-03. Kursplanen gäller från 2011-08-01.

Behörighetskrav

Filosofie kandidatexamen i samhällsvetenskapliga kunskapsområdet med 30 hp i internationella studier (t.ex. freds- och konfliktkunskap, internationella relationer, utvecklingsstudier, statskunskap), eller motsvarande kunskaper.

Mål

Kursen avser att ge studenterna:

1. en introduktion till nyckelfrågor och koncept i studier om internationella förhandlingar;
2. kunskap om (förståelse för) hur olika faktorer och kontexter påverkar förhandlingsprocessen och dess utfall;
3. en översikt över olika fall av internationella förhandlingar som rör konflikt, fred och säkerhet (brett definierat), och förmågan att självständigt analysera sådana fall med hjälp av teorier eller koncept som används inom detta ämnesområde; och
4. insikt om förhandlingspraktik, inklusive en uppfattning om komplexiteten i den genom simuleringar.

Efter avslutad kurs förväntas studenterna kunna:

• identifiera, självständigt och kreativt, problem och frågor rörande internationella förhandlingar;
• integrera, kritiskt och systematiskt, olika perspektiv på internationella förhandlingar i deras egna analyser av specifika fall;
• formulera deras egna ståndpunkter på frågor rörande internationella förhandlingar; t.ex. politiska och etiska synpunkter på hur förhandlingar används och kan (bör) användas, och fördelar och begränsningar med detta verktyg.

Innehåll

Kursen ger en översikt över förhandlingsteorier och förhandlingspraktik av internationell betydelse - bilaterala, regionala och multilaterala. Betoningen är på olika sätt och modeller för att förstå vad som driver förhandlingsprocessen och förklarar utfallet. Förhandlingar av internationell betydelse sker idag inte bara mellan stater, utan också inom länder och utöver dem. De handlar inte bara om mer konkreta frågor såsom diplomatiska relationer, krig och materiella resurser, utan också om identitet, symboler, regler och normer, och regim- och relationsbyggande för samarbete och konfliktprevention. I korthet har förhandlingar blivit det verktyg som används mest vad gäller konflikthantering och beslutsfattande i internationella relationer. Samtidigt är förhandlingspraktik i förändring med nya mönster vad gäller konflikt och intervention, nya angelägna frågor på den globala agendan, nya aktörer och normer.

Kursen omfattar ett antal specifika ämnen som är indelade i fyra sektioner:

Del I: Översikt över grundläggande koncept och aktörer

Del II: Förhandlingsprocessen och kontext

Del III: Att förklara specifika fall av förhandlingar

Del IV: Förhandlingspraktik och simulering

Delarna I och II är mestadels konceptuella och tematiska och berör internationella förhandlingsprocesser och kontexter. Del III omfattar diskussioner och analyser av konkreta fall, med hjälp av koncept och teman från Delarna I och II. Del IV berör förhandlingspraktik och omfattar simuleringar.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och övningar.

Examination

Examination och slutgiltigt kursbetyg baseras på studenternas prestation på följande fyra punkter:

1. en slutuppsats om 10 sidor, i vilken studenten använder ett koncept eller en teori från Del I eller Del II av kursen för att analysera ett fall av internationella förhandlingar
2. en kort uppsats och ett arbets-PM
3. presentation av en fallstudie av internationella förhandlingar (arbetet på slutuppsatsen, se punkt 1)
4. närvaro och aktivt deltagande vid undervisningstillfällena - inklusive en heldag med simuleringar, s.k. "Negotiation Day" (obligatoriskt)

Slutgiltigt kursbetyg baseras på studentens prestation på ovannämnda fyra punkter. Två möjligheter till komplettering (för att bli godkänd på kursen) ges varje termin som kursen ges. Det innebär att slutuppsatsen revideras och betygssätts på nytt.