Allmänt

Kursen avser att bibringa grundläggande ämnesinriktad kunskap i diagnostik och behandling inom ämnesområdena urologi, njurmedicin, infektions- och tumörsjukdomar samt klinisk kemi så att läkarstudenten ges en god grund för den fortsatta utbildningen fram till läkarexamen samt kunskaper och färdigheter för att klara allmäntjänstgöringen som läkare. Fördjupning skall åstadkommas inom områden som tidigare vidrörts, t.ex. infektions- och tumörsjukdomar och klinisk kemi.

Undervisningen ska också ge fördjupad kompetens i anamnes- och statustagande avseende njurar, urinvägar, manliga genitalia samt infektions- och tumörsjukdomar. Vidare ska kursen möjliggöra en utveckling av allmänna färdigheter att förstå bakgrunden till och tolkning av klinisk kemiska analyser. Kursen ska också ge strukturerad träning i att samverka i och leda teamarbete i sjukvården samt bidra till integrering av prekliniska och kliniska kunskaper inom de nyckelområden som behandlas.

Behörighetskrav

För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom ett från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Mål

Lärandemål

Efter kursen skall studenten kunna:

- Redogöra för teoretisk bakgrund samt diagnostik vid och behandling av urinvägarnas tumör-, infektion – och stensjukdomar, miktionsrubbningar samt de vanligaste sjukdomarna i prostata och manliga genitalia.

- Förklara uppkomsten av njurens glomerulära, interstitiella och vaskulära sjukdomar, kunna ange riktlinjer för utredning samt förklara och motivera behandlingsprinciperna vid dessa tillstånd.

- Redogöra för hur akut njursvikt kan förebyggas, förklara skillnaden mellan akut och kronisk njursvikt samt redogöra för de olika behandlingsalternativen vid kronisk njursvikt.

- Tillämpa adekvata strategier för ordination av relevanta klinisk kemiska analyser utifrån klinisk situation, kritiskt värdera analysresultaten och redogöra för orsaker till avvikelser i resultaten på individ- och gruppnivå.

- Redogöra för innebörden av diagnostiska begrepp såsom sensitivitet, specificitet och prediktiva värden samt tillämpa basala statistiska metoder för bedömning av diagnostiska metoders tillförlitlighet och kliniska värde.

- Redogöra för symtom och tecken förenliga med malign tumörsjukdom och beskriva förhållningssätt och diagnostiska åtgärder för att bekräfta eller utesluta förekomst av sådan sjukdom.

- Sammanfatta principerna för samt effekt och biverkningar av etablerade behandlingsmetoder för de mer vanligt förekommande tumörsjukdomarna.

- Uppnå och uppvisa förmåga att utifrån ett empatiskt och professionellt förhållningssätt kommunicera om stöd, prognos och behandlingsmöjligheter med patient drabbad av tumörsjukdom eller annan livshotande sjukdom.

- Ange preliminär infektionsdiagnos med sannolika differentialdiagnoser genom att sammanfatta och analysera anamnes, status, mikrobiologisk diagnostik och annan provtagning, samt planera och organisera fortsatt utredning och behandling av de infektioner hos vuxna som studenten förväntas möta under sin allmäntjänstgöring.

- Urskilja kliniska tecken till livshotande infektioner, samt självständigt ordinera akut provtagning och behandling av sådana tillstånd.

- Redogöra för mekanismer av betydelse för mikrobiell patogenes samt för val av diagnostik och antibiotikabehandling utifrån agens och resistensproblematik.

- Tillämpa grundläggande vårdhygieniska principer och smittskyddsåtgärder i endemiska och epidemiska situationer samt identifiera mikrobiologiska fynd som går under smittskyddslagen.

Innehåll

Kursen är uppdelad i 4 block om 3 veckor varav ett block är en integrationsperiod där kliniska och prekliniska aspekter sammanförs inom området mikrobiologi. I blocket "Tumörsjukdomar" ingår klinisk kemi. Kursen avslutas med en vecka avsatt för självstudier och examination. Den kliniska tjänstgöringen är förlagd till kliniker inom urologi, njurmedicin, infektionsmedicin, onkologi, onkologisk endokrinologi och hematologi samt till klinisk kemi, Akademiska laboratoriet. Kursens teoretiska delar omfattar också ovan nämnda områden. Därtill kommer under blocken "Infektioner" och "Njurar och urinvägar" seminarier under medverkan av centrum för bioetik att diskutera etikfrågor när det gäller organdonation och livsuppehållande behandling.

Teori, demonstration och så långt möjligt praktisk träning avseende diagnostiska och terapeutiska ingrepp såsom benmärgsaspiration, benmärgsbiopsi, lumbalpunktion och sättning av urinvägskateter ingår i den kliniska tjänstgöringen.

Vissa studenter har under blocket "Njurar och urinvägar" klinisk praktik utanför Akademiska sjukhuset på sjukhus i regionen. I blocket "Infektioner" ingår klinisk praktik i Gävle.

Urinvägarnas sjukdomar, 4 hp

Biokemiska laboratorieanalyser och tumörsjukdomar, 4 hp

Infektioner, 4 hp

Mikrobiologi Integrering VI, 4 hp

Undervisning

Undervisningen pågår 13 veckor inklusive en inläsningsperiod och omfattar föreläsningar, demonstrationer, laborationer, gruppundervisning, falldiskussioner, samt probleminriktade seminarier. Kursen ges med stöd av de IT-baserade lärplattformarna Studentportalen och Pingpong. Den praktiska undervisningen är förlagd till avdelnings- och mottagningstjänstgöring med patientnära arbete, demonstrationer, auskultation och ronder. Jourtjänstgöring ingår i infektionsblocket

Examination

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan i studiehandboken.

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. I denna ingår tumörbiologi som undervisats under tidigare termin. Praktiskt patientprov med anamnes, status, följt av diagnosförslag, presentation av utredning och behandlingsförslag kan också komma att ingå i examination, alternativt ingå som undervisningsmoment. Vid detta moment bedöms den läkarstuderande även avseende undersökningsfärdigheter, förhållningssätt, attityder och förmåga till kommunikation med patienten.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen. En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur dessa skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs. Beslut om individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Studerande som ej blivit godkänd i klinisk utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk utbildning en gång. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle att genomgå klinisk utbildning.