Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Kursens mål är att bearbeta centrala problem som rör förståelsen av religion som en politisk faktor. Kursen ger en orientering i olika sätt att bedöma religionens roll i det politiska. Särskild uppmärksamhet ägnas åt den politiska etik som möter inom kristendomen, judendomen och islam.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Identifiera, klargöra och kritiskt bedöma olika teorier om relationen mellan religion och politik
• Förstå och analysera likheter och skillnader mellan kristen, judisk och muslimsk socialetik
• Förstå och förhålla sig till olika teorier om religionens roll i det politiska samt olika uppfattningar om innebörden och former av demokratisk offentlig diskurs
• I tal och skrift argumentera i frågor som rör kristendomens, judendomens och islams politiska potential
• Aktivt delta i filosofiskt orienterade seminariediskussionen om religion och politik

Innehåll

Inom denna kurs analyseras skilda utformningar av politisk etik inom judisk, kristen och muslimsk tradition. Olika teorier om sekulariseringens innebörd och betydelse diskuteras. Frågan om religionens politiska dimension ställs inom ramen för debatten om religionens återkomst. Särskilt uppmärksammas olika teorier om rättvisa inom judisk, kristen och muslimsk politisk etik.

Undervisning

Undervisning ges i form av föreläsningar och litteraturseminarier.

Examination

Examination sker i form av hemskrivning (5 hp), PM-skrivande och aktivt deltagande i seminarier (2,5 hp).

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.