Masteruppsats i freds- och konfliktkunskap
Kursplan, Avancerad nivå, 2FK018
- Kod
- 2FK018
- Utbildningsnivå
- Avancerad nivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Freds- och konfliktkunskap A2E
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 7 december 2010
- Ansvarig institution
- Institutionen för freds- och konfliktforskning
Allmänt
Kursen ges endast under vårterminen.
Behörighetskrav
Filosofie kandidatexamen. 90 hp i freds- och konfliktkunskap, alternativt 90 hp i näraliggande
relevant ämne och minst 30 hp i huvudämnet eller motsvarande erfarenhet; samt kurserna
Orsaker till krig 15 hp, Vetenskaplig metod 1 15 hp inom Masterprogrammet politik och internationella studier - Inriktning freds- och konfliktkunskap.
Mål
För att bli godkänd på kursen skall studenten i uppsatsen självständigt ta ställning till forskningslitteraturens riktlinjer med avseende på följande centrala frågor vid genomförandet av ett vetenskapligt arbete:
(1) Problem: varför är problemet viktigt att studera; vilket är uppsatsens syfte i förhållande till tidigare forskning, med särskild tonvikt vid det egna bidraget till forskningslitteraturen
(2) Teoretisk referensram: vilken är den självständigt utformade teoretisk referensramen; hur definieras de centrala begreppen i denna ram; på vilka grunder härleds från denna ram studiens prövbara frågeställningar eller hypoteser.
(3) Uppläggning av den empiriska undersökningen: hur utformas en självständig, professionellt förankrad, undersökningsdesign i vilken val av fall, tidsperiod, material och metoder främjar en systematisk empirisk prövning av uppsatsens frågeställningar eller hypoteser.
(4) Analys: vilka är uppsatsens viktigaste resultat; vilka egenskaper i undersökningens design kan på förhand ha gynnat vissa utfall; vilka variationer finns i resultatens mönster som är relevanta i förhållande till tidigare forskning; i vad mån ger analysen av resultaten anledning att ompröva eller förfina den ursprungliga teoretiska referensramen.
(5) Sammanfattning och slutsatser: vad var syftet med uppsatsen och i vilken utsträckning har syftet uppnåtts; hur är uppsatsens övergripande resultat relaterade den tidigare forskningen på området; på vilka, väl specificerade, sätt har studiens resultat implikationer för framtida forskning; vilka är studiens policyimplikationer.
Innehåll
Kursen inleds med föreläsningar och workshops kring det vetenskapliga hantverket.
Huvuddelen av undervisningen sker i form av individuell eller gruppvis handledning
samt parallellt härmed workshops som behandlar de centrala komponenterna i
forskningsprocessen. Vid mitten av uppsatsperioden redovisas och diskuteras
uppsatsarbetet i "mid-term seminars". Kursen avslutas med framläggande och
försvar av uppsatsen vid "final seminars".
Undervisning
Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier och handledning.
Examination
Examinationen innehåller tre delar: framläggande av uppsats, opposition på uppsats, samt aktiv närvaro vid föreläsningar och uppsatsventileringar. Störst vikt vid betygssättningen läggs vid kvalitet i den framlagda uppsatsen. Vid bedömning av uppsatsen tas hänsyn till i vilken utsträckning följande kriterier är uppfyllda: självständig identifikation av forskningslucka; självständigt utformad teoretisk referensram; självständigt utformad undersökningsdesign med specificeringar av hur val av fall, tidsperiod, material och metoder främjar en systematisk empirisk prövning av uppsatsens frågeställningar eller hypoteser; självständig analys av hur resultaten förhåller sig till tidigare forskning.
Två examinationstillfällen ges vid varje kurstillfälle. Om uppsatsen inlämnas senare än
angivet inlämningsdatum utan att lärare underrättats och därefter godkänt skälet till
förseningen kan detta komma att påverka betyget.
Betygsgrader: Väl godkänd; Godkänd; Underkänd.
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna
Kursen syftar till progression på avancerad nivå, dvs. större bredd/djup samt en fördjupning av studentens vetenskapliga förhållningssätt. Häri ingår särskilt att studentens uppsats skall vara mer självständigt utformad vad gäller identifikation av kunskapslucka och utformning av teoretisk referensram. Uppsatsen skall också tydligare än på lägre nivå innehålla självständiga ställningstaganden vad gäller uppläggningen av en systematisk empirisk prövning av frågeställningar och hypoteser. I redovisning och diskussion av uppsatsens resultat skall tydligare än på lägre nivå framgå att studenten är förtrogen med facklitteraturens kriterier för originella vetenskapliga bidrag. Mer specifikt skall studenten införskaffa kunskaper, förståelse, färdigheter, förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt så att hon/han kan:
Kunskap och förståelse
- självständigt identifiera kunskapsluckor och utifrån dessa formulera en problemställning som kan angripas med vetenskapliga metoder
- självständigt utforma och inom givna tidsramar genomföra en vetenskaplig studie som tydligt anger det egna bidraget inom forskningsfältet ifråga
Färdighet och förmåga
- utifrån tydligt redovisade teoretiska kunskaper självständigt utforma en teoretisk referensram för uppsatsen och från denna härleda empiriskt prövbara frågeställningar eller hypoteser
- utifrån väl dokumenterade metodkunskaper självständigt utforma en undersökningsdesign och specificera hur val av fall, tidsperiod, material och metoder främjar en systematisk empirisk prövning av uppsatsens frågeställningar eller hypoteser
- utifrån etablerade kriterier inom studiens forskningsområde analysera utfallen av den empiriska prövningen
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- bedöma den egna uppsatsens vetenskapliga värde med avseende på i vad mån den fyller en specifik kunskapslucka
- bedöma och utvärdera de vid uppsatsventileringarna framlagda uppsatserna utifrån redovisade kriterier för god vetenskap med avseende på teoretisk referensram, undersökningsdesign för den empiriska prövningen samt analys och tolkning av resultaten i förhållande till den relevanta forskningslitteraturen.
Litteraturlista
Litteraturlista saknas.