Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt kunskaper motsvarande standardbehörighet enligt följande: Historia kurs A, Naturkunskap kurs A, samt Formgivning - textil, mode (TXMD 1403) och Formgivning- textil, väv (TXVV 1403) alternativt Textil-sömnad-vävning (TXSV 1401) eller motsvarande kunskaper (vävkurs ca 160 lektioner och sömnadskurs ca 160 lektioner eller godkänt på behörighetsprov).

Syfte

Kursen syftar till att ge de studerande förutsättningar att:

- förvärva grundläggande kunskaper om och färdigheter inom textila hantverksområden

- förvärva kunskaper om textilier och kläder ur kulturhistoriskt, estetiskt, tekniskt, hantverksmässigt, miljö, genus och konsument perspektiv

- uppöva ett experimenterande och utforskande förhållningssätt till hantverk, metod och materialområden

- uppöva förmåga att kritiskt analysera inhämtade kunskaper

- få inblick i hur datorer och andra informationstekniska hjälpmedel kan användas vid undervisning och eget arbete inom ämnesområdet

- få kunskaper om textil verksamhet i skola och samhälle (hösttermin)

Innehåll

Kursen omfattar följande hantverksområden och moment: vävning, textila material (vårtermin), garn- och fibertekniker (vårtermin), broderi, formgivning, textil- och dräkthistoria (hösttermin) och verksamhetsförlagd utbildning (hösttermin).

Vävning: Uträkning och uppsättning av väv. Vävning i olika vävstolstyper och med olika material. Bindningslära. Montering och efterbehandling.

Textila material: (vårtermin) Fiberegenskaper. Fiberanalys. Textilkemi. Tyger och tygberedning. Funktionella material och beklädnadskomfort. Textilvård och tvättmedel. Textiliers kretslopp. Miljömärkning.

Garn- och fibertekniker: (vårtermin) Handstickning, virkning samt orientering om andra garntekniker. Spinning, tovning och färgning.

Broderi: Formgivningsövningar och metoder för broderi. Fria och bundna sömsätt i broderi samt bygdebroderi (vårtermin). Maskinbroderi. Lappteknik (hösttermin). Montering.

Formgivning: Skisstekniker. Färg- och formövning. Färgsystematik (vårtermin). Textiltryck (vårtermin). Formgivning i datamaskin (hösttermin). Estetik (hösttermin).

Textilhistoria: (hösttermin) Kulturhistoria med inriktning mot textil produktion och hantverk. Stil- och dräkthistoria.

Den verksamhetsförlagda utbildningen inriktas mot textil verksamhet i skola och samhälle och ingår i höstterminens kurs för lärarstuderande.

Projektarbete för studerande inom fristående kurs innebär ett självständigt arbete där praktiska och teoretiska delar ingår i lösningen av en uppgift eller ett problem som sammanflätar kursens olika delar.

Inom hantverksområdena behandlas material, redskap och maskiner. Analys och bearbetning av metoder, läromedel och instruktioner. Dessutom integreras formgivning, miljö och konsumentaspekter samt didaktik och under höstterminen verksamhetsförlagd utbildning i hela ämnesområdet.

Undervisning

Baskursen består av två kurser om vardera 20 poäng: Textilt hantverk I och Textilt hantverk II. Textilt hantverk I fokuserar hantverksämnet sömnad. Textilt hantverk II fokuserar hantverksämnet vävning. Kurserna ges höst- och vårtermin. Textilt hantverk II har, beroende på termin, olika ämneskombinationer enligt följande:

Textilt Hantverk II, 20 poäng hösttermin:

Vävning, 7 poäng

Textil- och dräkthistoria, 3 poäng

Broderi II, 2,5 poäng

Formgivning, 2,5 poäng

VFU, 5 poäng

alternativt

Projektarbete, 5 poäng

Textilt hantverk II, 20 poäng vårtermin:

Vävning, 7 poäng

Textila material, 3 poäng

Garn- och fibertekniker, 4,5 poäng

Broderi I, 2,5 poäng

Formgivning, 3 poäng

Studierna består av undervisning och självstudier där de studerande arbetar enskilt eller i grupp. Undervisningen kan utformas som föreläsningar, lektioner, laborativt arbete, studiebesök och seminarier. Arbetsformer som stimulerar ett undersökande arbetssätt betonas i kursen. Delar av ämnesstudierna är förlagda till skolor eller andra textila verksamhetsområden. De verksamhetsförlagda studierna är av observerande och undersökande karaktär, och följs upp med ämnesspecifika eller didaktiska seminarier.

Examination

Examination sker genom muntlig och skriftlig redovisning samt genom fortlöpande bedömning av laborativt arbete. Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd. För betyget godkänd krävs att alla obligatoriska moment och uppgifter i kursen är utförda enligt uppställda krav, samt aktivt deltagande vid redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd krävs dessutom att studenten visar prov på såväl individualitet som goda hantverksmässiga och estetiska kvaliteter. Dessutom krävs god förmåga att analysera, experimentera, bearbeta och utveckla tekniker och metoder utifrån uppställda mål.

Inom ramen för kursen anordnas för varje prov/uppgift två examinationstillfällen. Efter varje termin finns ett ytterligare examinationstillfälle.

Studerande som underkänts på verksamhetsförlagd del av kurs erbjuds möjlighet till ytterligare verksamhetsförlagda studier vid ett tillfälle. Om synnerliga skäl föreligger kan Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden efter anhållan bevilja ytterligare ett tillfälle.