Allmänt

Fastställd den 13 april 2010 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen. Kursplanen reviderad den 22 december 2011. Kursplanen träder i kraft den 16 januari 2012.

Allmänt

Kursen omfattar 30 högskolepoäng (30 ECTS credits) och ingår som obligatorisk kurs på grundnivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007, reviderad den 20 oktober 2009, av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.

Behörighetskrav

Hi A, Sh A (områdesbehörighet 1)

Mål

Efter genomgången kurs skall studenterna angående området allmän rättslära och rättsteknik ha förmåga

1. att kunna identifiera juridiska problem och lösningar på dessa i en ostrukturerad, komplex kontext,

2. att kunna söka juridiskt källmaterial, analysera det genom tolkning av lag, domstolsavgöranden, lagförarbeten och juridisk litteratur samt att, med hjälp av rättskällorna och ändamålsöverväganden finna och formulera relevanta argument för och emot olika lösningar på juridiska problem,

3. att kunna se samspelet mellan rätt och samhälleliga mål såsom ekonomisk effektivitet, jämställdhet och hållbar utveckling,

4. att kunna ta ställning i juridiska frågor genom att bedöma styrkan hos olika argument och väga dem mot varandra,

5. att i muntlig såväl som skriftlig form, enskilt såväl som i samarbete med andra, kunna presentera juridiskt material, med särskild tonvikt på presentation av och argumentation för lösningar på juridiska problem.

Efter genomgången kurs skall studenterna vidare avseende områdena statsrätt inklusive fri- och rättigheter, tryck- och yttrandefrihet samt komparativ konstitutionell rätt ha förmåga

6. att kunna tillämpa det statsrättsliga regelsystemet på ett kvalificerat sätt, varvid särskild betoning ligger på förståelse av och kunskap om reglerna om normgivningsmakt, fri- och rättighetsskydd och konstitutionell kontroll,

7. att kunna läsa prejudikat och andra vägledande avgöranden på rättsområdena samt att kunna identifiera och förstå de i rättsfallen relevanta rättsfrågorna,

8. att visa förmåga att se de olika konstitutionella regelsystemen i ett principiellt och ideologiskt perspektiv, i vilket ingår att kunna relatera regelsystemen till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat,

9. att relatera den svenska konstitutionella diskussionen om problem kring normgivning, fri- och rättighetsskydd och kontrollmakt till den internationella diskussionen om motsvarande frågor, i vilket ingår att ha kännedom om och förstå andra länders lösningar på samma områden och att kunna göra jämförelser mellan den svenska rättsordningens grunder och andra länders motsvarighet.

Efter genomgången kurs skall studenterna slutligen avseende områdena grundläggande folkrätt och konstitutionell EU-rätt ha förmåga

10. att kunna förstå och tillämpa de grundläggande reglerna om EU:s organisatoriska uppbyggnad och beslutsprocesser, konstitutionella principer och EU-rättens samspel med den nationella rätten,

11. att kunna tillämpa och förstå rättsreglerna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna i konkreta situationer, för vilket förutsätts kännedom om Europakonventionens materiella innehåll, dess status som folkrättsligt fördrag och dess ställning i svensk rätt,

12. att kunna läsa och förstå prejudikat och andra vägledande avgöranden på rättsområdena EU-rätt och konventionsrätt samt att kunna identifiera de i rättsfallen relevanta rättsfrågorna, samt att visa förståelse för att dessa rättsordningar till stor del bygger på ett rättsfallsbaserat system,

13. att analysera olika konstitutionella regelsystem i ett principiellt och ideologiskt perspektiv, i vilket ingår att kunna relatera regelsystemen till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat.

Innehåll

Kursen omfattar följande områden:

- allmän rättslära och rättsteknik

- statsrätt inklusive fri- och rättigheter, tryck- och yttrandefrihetsrätt samt komparativ konstitutionell rätt

- grundläggande folkrätt och konstitutionell EU-rätt

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, studieintroduktioner, seminarier, handledning och andra skriftliga och muntliga övningsmoment. All undervisning baseras på de studerandes eget arbete i basgrupper med fyra till sex medlemmar. Aktivt deltagande i grupparbeten och i annan undervisning än föreläsningar är obligatoriskt för tillträde till avslutande tentamen.

Kursföreståndaren får i undervisningsplanen eller efter särskild prövning medge viss frånvaro från obligatorisk undervisning och därvid föreskriva ersättningsuppgifter.

Den närmare uppläggningen av kursen anges i bilagd undervisningsplan, i vilken den kurslitteratur som undervisningen bygger på också framgår.

Examination

Examination sker på grundval av ett avslutande skriftligt prov samt de under kursen fullgjorda skrivuppgifter som anges i undervisningsplanen. Studenternas förväntade studieresultat samt betygskriterier framgår av undervisningsplanen eller bilaga till denna. För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga obligatoriska moment fullgjorts, se vidare i bilagd undervisningsplan.

Skriftlig tentamen anordnas vid kursens slut och omtentamen enligt närmare anvisningar i undervisningsplanen. Kursföreståndaren kan, om det av särskilda skäl finns behov, besluta om enskild tentamen, skriftlig eller muntlig. De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB. För betyget godkänt (B) fordras att godkänt resultat uppnåtts beträffande samtliga förväntade studieresultat. För högre betyg (Ba eller AB) fordras att en sammanvägning av de resultat som uppnåtts beträffande de förväntade studieresultaten, enligt examinators bedömning motsvarar det högre betyget.

Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är kurslitteratur, av institutionen tillhandahållet kursmaterial samt författningstext och egna, handskrivna anteckningar. Det är inte tillåtet att försöka vilseleda när en studieprestation skall bedömas. Användande av otillåtna hjälpmedel, såsom kopior av annan litteratur än kurslitteraturen, annan litteratur eller sammanställningar av anteckningar som inte är handskrivna betraktas som fusk. Vid PM-skrivande är användande av källor utan tydlig hänvisning därtill ett exempel på fusk som leder till disciplinanmälan. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning från studier under viss tid, högst sex månader.