Allmänt

Kursen ges i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen.

Behörighetskrav

Avklarad kurs politisk filosofi eller motsvarande

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

- Känna till och kritiskt diskutera olika epistemiska argument för liberala och demokratiska institutioner.

- Känna till och kritiskt diskutera olika förhållningssätt till moralisk oenighet i normativ demokratiteori och liberal politisk teori.

- Känna till och kritiskt diskutera olika idéer om ett Public Reason i politisk teori.

- Känna till och kritiskt diskutera institutionella och teoretiska förutsättningar för lösningen av moraliska konflikter i liberala demokratier.

- Formulera egna principiella argument om hur moraliska konflikter bör lösas i liberala demokratier.

- Systematiskt analysera dagsaktuella offentliga moraliska konflikter i liberala demokratier och diskutera hur de bör lösas.

Innehåll

Kursen övergripande tema handlar om demokratins förmåga att hantera moraliska konflikter med hjälp av gemensamma normer för offentlig moralisk argumentation.

Temat anknyter till en förändring av det politiska konfliktmönstret i liberala demokratier som har sin bakgrund i en ökad kulturell och religiös pluralism. Det mångkulturella samhället ställer demokratin inför nya utmaningar. För att nå politisk legitimitet i moraliskt kontroversiella frågor räcker det inte med att bara följa demokratiska beslutsregler - besluten måste också rättfärdigas med argument som alla kan förstå. Behovet av ett offentligt rättfärdigande ställer krav på gemensamma principer för moralisk argumentation. Demokratins legitimitet förutsätter, hävdar många, ett Public Reason – ett slags gemensamt "offentligt förnuft".

Diskussionen om vad innebörden av ett Public Reason är förs främst inom deliberativt inriktad demokratiteori och i rawlsiansk politisk filosofi. En central problematik handlar om huruvida medborgare med skilda moraliska och religiösa åskådningar kan och bör enas om grunderna för offentliga moraliska ställningstaganden. Det kan gälla homosexuellas rättigheter, eutanasi, abort, djurskydd och rätten att bära religiösa symboler m.m. I formulerandet av den "demokratisk värdegrund" som skall vägleda statliga myndigheter - särskilt inom utbildningsväsendet – aktualiseras också frågan om hur en offentlig moral bör rättfärdigas i en liberal demokrati.

Kursen består av två moment. Det första momentet har en teoretisk och abstrakt inriktning. Olika epistemiska argument för demokratiska och liberala institutioner behandlas. I fokus står principiella problem som rör idén om ett "public reason" som ett medel att lösa moraliska konflikter i en demokrati. På en politisk nivå handlar dessa konflikter om inte nödvändigtvis om att nå fram till en enighet utom om nå fram till en rimlig oenighet ("reasonable disagreement") . Men frågan är var gränserna går för en rimlig oenighet?

Huvudboken på detta moment är Democracy and Moral Conflict av Robert Talisse. Även artiklar av John Rawls och Jürgen Habermas m.fl. som diskuterar innebörden av ett public reason behandlas.

Det andra momentet har en mer tillämpad inriktning. Syftet är att belysa och diskutera olika teoretiska ståndpunkter som behandlas i det första momentet med hjälp av konkreta exempel på normativa konflikter i den politiska debatten. Studenten ges här i uppgift att välja ett dagsaktuellt problem och själv samla in och analysera relevant material.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Examinationen sker dels i form av aktivt deltagande i seminarier, dels i form av författandet av ett kurspromemoria som ventileras på ett slutseminarium. Ämnet för kurspromemorian väljs i samråd med seminarieläraren och kan fokusera både på teoretiska och politiska aspekter av moralisk oenighet.