Allmänt

Kursen ingår i masterprogrammet i mänskliga rättigheter

Behörighetskrav

60 hp inom masterprogrammet i mänskliga rättigheter.

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva fördjupade kunskaper om skilda teorier kring mänskliga rättigheter inom skilda samhällsvetenskapliga discipliner. Studenten skall utveckla en förmåga att självständigt och kritiskt granska rättighetsteorier, skilda demokratiteorier och olika teorier om global rättvisa inom politisk teori. Vidare skall studenten utveckla färdighet att bearbeta sådana problem som gäller respekten för mänskliga rättigheter i samband med väpnade konflikter inom och mellan nationalstater.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för olika statsvetenskapliga teorier om rättigheter och demokrati samt relationer mellan de mänskliga rättigheterna och den demokratiska diskursen
• självständigt reflektera över de utmaningar som åtaganden om de mänskliga rättigheterna och skilda förståelser av rättvisa innebär för nutida demokrati lokalt såväl som globalt
• självständigt och i diskussion med andra artikulera substantiella och kommunikativa problem inom olika samhällsvetenskapliga teoribildningar som rör förståelse av mänskliga rättigheter, global rättvisa och demokrati
• i diskussion med andra förhålla sig kritiskt till egna antaganden och erfarenheter kring frågor om demokrati, rättighetsdiskurs och tolkning av teorier om rättvisa
• kommunicera vetenskaplig reflektion över problem som gäller mänskliga rättigheter ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv med en icke-akademisk målgrupp i både tal och skrift

Innehåll

I kursen ingår två delkurser som vardera består av 7,5 högskolepoäng. Delkurserna behandlar sådana teorier om mänskliga rättigheter som är centrala inom skilda samhällsvetenskapliga ämnen. De uppmärksammar skilda teorier om jämlikhet och global rättvisa, olika teorier om demokrati, samt frågor om respekt för mänskliga rättigheter i samband med väpnade konflikter. Studenten har att i samråd med examinator välja två av följande litteraturkurser:

- Global rättvisa, 7,5 hp

Denna delkurs syftar till att ge fördjupad kunskap om den samtida debatten om global rättvisa inom politisk teori. Kursen fokuserar tre positioner som utkristalliserat sig i denna debatt: den kosmopolitiska positionen, den Rawlsianska positionen och den liberal-nationalistiska positionen. Hur ser relationen ut mellan rättvisa och mänskliga rättigheter? Hur långt utanför Sveriges gränser sträcker sig vår solidaritet och är solidaritet ett nödvändigt villkor för skyldigheter? Är den nationalstatliga gränsen moraliskt godtycklig? Dessa är några av de frågor som diskuteras under kursen.

- Teorier om jämlikhet och rättvisa, 7,5 hp

Denna delkurs syftar till att ge fördjupad kunskap om skilda teorier om jämlikhet och rättvisa inom nutida politisk filosofi. Vad innebär jämlikhet och vilka argument kan anföras för alla människors lika värde? Vad innebär rättvisa och vilka sociala värden skall enligt olika filosofiska teorier fördelas lika? Hur kan en teori om rättvisa berättigas? Finns det skäl att hävda att idealen om jämlikhet och lika fördelning gäller enbart inom den mänskliga arten eller bör de utvidgas till att gälla även andra djurarter? Dessa är några av de frågor som behandlas.

- Teorier om demokrati och rättigheter, 7,5 hp

Denna delkurs syftar till att ge fördjupade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller frågor om olika tolkningar av demokratibegreppet och olika utformningar av den demokratiska diskursen. Särskilt uppmärksammas den kritik mot de etablerade demokratiteorierna som grundas i antagandet om att det finns vissa nödvändiga spänningar mellan diskursen om de mänskliga rättigheterna och den demokratiska diskursen. Vilken modell för demokrati låter sig bättre förenas med de grundläggande värderingarna inom diskursen om mänskliga rättigheter? Är det berättigat att hävda att demokrati och de mänskliga rättigheterna är en enhet? Hur skall man förhålla sig till olika former av kritik av demokrati?

- Konflikter, krig och mänskliga rättigheter, 7,5 hp

Kursen belyser teoretiska och empiriska samband mellan mänskliga rättigheter och väpnade konflikters uppkomst, förlopp och lösning. Faktorer bakom väpnade konflikters utbrott har studerats under lång tid. Denna kurs ställer frågan med särskild hänsyn till kränkningar av mänskliga rättigheter: på vilket sätt är sådana knutna till väpnade konflikters uppkomst? Därutöver behandlar kursen synen på mänskliga rättigheters tillämpning under konflikt, och särskilt deras relevans under fredsprocesser och återuppbyggnaden av samhällen som varit utsatta för väpnade konflikter eller andra situationer av systematiskt våld och andra kränkningar. Kursen avslutas med en diskussion om möjligheter till övergångsrättvisa (transitional justice) och politisk försoning efter interna konflikter.

- Lokal demokrati och mänskliga rättigheter, 7,5 hp

Denna kurs syftar till att ge fördjupade kunskaper och praktiska färdigheter i frågan om relationen mellan lokal demokrati och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Med Sverige som exempel aktualiseras frågan om hur statens ansvar för efterlevnaden av de internationella åtagandena skall balanseras mot det lokala självstyret. Är den lokala demokratin i vägen för ett effektivt skydd för de mänskliga rättigheterna? Hur bör kommunernas och landstingens ansvar för de mänskliga rättigheterna utformas?

- Pluralism och världspolitik, 7,5 hp

Denna delkurs syftar till att analysera pluralismens problem i världspolitiken. Teorier om mänskliga rättigheter och teorier om global politik vilar vanligtvis på antagandet att mänsklig samexistens - inom stater och mellan stater - präglas av en mångfald intressen, identiteter, värden, trosföreställningar och politiska arrangemang, och att det ur denna mångfald antingen behöver skapas eller lyftas fram enhet. Kursen behandlar bl.a. följande frågor: Vilka är de teoretiska, praktiska och normativa implikationerna av pluralism i världspolitiken? Är enhet i mångfald uppnåeligt, och i så fall hur och i vilka sammanhang? Är enhet i mångfald eftersträvansvärt? Är vissa typer av mångfald mer grundläggande än andra?

- Mänsklighet och rättigheter i historiskt perspektiv, 7,5 hp

Denna delkurs syftar till att analysera historiska förändringar i föreställningar om, för det första, vad det innebär att vara medlem i en gemensam mänsklighet; för det andra, vad det innebär att vara ett rättighetssubjekt. Föreställningar om detta fungerar som tysta förutsättningar för mänskliga rättigheter såväl i teori som i praktik, medan sådana idéer skiftat dramatiskt från senmedeltiden till vår egen tid. Kursen behandlar bl.a. följande frågor: Vad innebär det att vara människa, och därmed föremål för mänskliga rättigheter? Hur utvecklades moderna begrepp om mänskliga rättigheter ur tidigare föreställningar om naturliga rättigheter? Kan och bör mänskliga rättigheter frikopplas från politiska rättigheter knutna till medborgarskap? Är västerländska idéer om mänsklighet och rättigheter oundvikligen imperialistiska när de överförs till andra kulturområden än de västerländska?

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska seminarier och föreläsningar. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium.

Examination

Läskurserna (om vardera 7,5 hp) examineras genom hemskrivning eller muntlig tentamen. Seminarierna examineras genom aktivt deltagande och fullgörande av särskilda redovisningsuppgifter.

Övriga föreskrifter

Litteraturkurserna väljs i samråd med examinator, med hänsyn tagen till ämnet för den masteruppsats som den studerande har för avsikt att skriva. I valet av litteraturkurs skall stor vikt läggas vid vilket forskningsämne masteruppsatsen skall vara inriktad mot.

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.