Allmänt

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 hp.

Behörighetskrav

Kandidatexamen med huvudområde inom något samhällsvetenskapligt, humanistiskt eller religionsvetenskapligt område eller 120 hp avklarade kurser på grundnivå inklusive 90 hp inom något religionsvetenskapligt huvudområde. Dessutom krävs kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• med viss självständighet redogöra för och förhålla sig till valda problemområden inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap
• visa prov på analytisk färdighet och teoretiska insikter såväl allmänt inom området kyrko- och missionsstudier som specifikt inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap
• med viss grad av självständighet identifiera och argumentera för vad som är centrala frågor inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap

Innehåll

Kursen kan läsas enligt två alternativ. Den som tidigare läst den allmänna delkursen i metod- och vetenskapsteori om 7,5 högskolepoäng gemensam för hela masterprogrammet i religionsvetenskap skall här välja alternativ B.

Alternativ A

Den fakultetsgemensamma kursen vetenskapsteori och metod 7,5 högskolepoäng samt ämnesspecifik teori- och metodkurs 7,5 högskolepoäng. Den ämnesspecifika teori- och metodkursen ger fördjupade kunskaper i aktuella metoder och teorier för forskning inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap.

Alternativ B

Ämnesspecifik teori- och metodkurs 7,5 högskolepoäng samt tematisk litteraturkurs 7,5 högskolepoäng, vald bland de nedan listade kurserna. Den ämnesspecifika teori- och metodkursen ger fördjupade kunskaper i aktuella metoder och teorier för forskning inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap.

Studenten väljer tematiska fördjupningskurser bland följande:

I. Kyrka – rättvisa – religioner I / Church – Justice – Religions 1

Kyrkan tar ansvar för de svaga: Karitativ diakoni i historiskt perspektiv, 7,5 högskolepoäng (kyrkohistoria)

Kristna kyrkor och samfund har i alla tider tagit ansvar för sjuka, svaga och utsatta. Kursen vill, med tonvikt på de senaste tvåhundra åren visa hur den karitativa diakonin vuxit fram, gestaltats och teologiskt motiverats. Studenten får genom kursen en bred insikt om kyrkans pastorala handlande under skilda tider.

Kyrkan är ingen religion. Kyrkans identitet i en mångkulturell och mångreligiös kontext, 7,5 högskolepoäng (kyrkovetenskap)

Kristendomen är en religion men kyrkan är det inte. Den här kursen är en introduktion till ecklesiologin, vad kyrkan är i ett globalt och mångkulturellt samhälle. Här studeras utifrån teologiska perspektiv det mesta från ”klassiska” uttryck för vad som är kyrka till Cyberspace Church.

Religionsdialog, religionsteologi och diapraxis, 7,5 högskolepoäng (missionsvetenskap)

Varje religiös grupp utvecklar strategier för att förhålla sig till den religiösa mångfald som är ett faktum. I kursen studeras olika sådana strategier som kristna i olika tider och miljöer formulerat och använt. Studenten förvärvar genom denna kurs teoretiska och praktiska verktyg för att självständigt studera och problematisera kristna förhållningssätt till andra religioner.

II: Kyrka – fromhet – samhälle I / Church – Spirituality – Society 1

Kyrka och väckelse i uppbrottet från enhetssamhället, 7,5 högskolepoäng (kyrkohistoria)

Under de senaste två hundra åren har det svenska samhället förändrats från ett lutherskt enhetssamhälle till ett religiöst pluralistiskt land. Genom kursen får studenten kännedom om de bestämmelser som reglerade enhetssamhället, samt vilka krafter som drev på förändringarna när det statliga regelverket kring Svenska kyrkans gudstjänstliv och sakramentsförvaltning successivt avskaffades, och nya trosåskådningar och samfundsbildningar accepterades. Kursen ger också en historisk bakgrund till väckelserörelsernas konfessionella identitet vid samfundsetableringen.

Kyrkan som skola och samhällsordning. Problem inom lutherska kyrkosyner, 7,5 högskolepoäng (kyrkovetenskap)

Kursen lyfter fram olika lutherska kyrkosyner. Här studeras Luthers syn på kyrkan som samhällsstruktur (regementsläran), Melanchthons och den lutherska ortodoxins syn på kyrkan som skola, den lutherska pietismens försvar av troendeförsamlingen och ärkebiskop Yngve Brilioths syn på kyrkan som sakrament.

Kyrka och stat/samhälle i Afrika, Asien eller Latinamerika: studium av valt land/region, 7,5 högskolepoäng (missionsvetenskap)

Missionsvetenskapen har av tradition framför allt fokuserat på studiet av hur kyrkor och kristna rörelser i Afrika, Asien och Latinamerika i historia och nutid interagerar med samhällen, kulturer och religioner. I kursen väljer studenten en region och studerar denna utifrån de olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter som avspeglas i litteraturen. Genom denna kurs får studenten en bred översikt över metoder och teorier i missionsvetenskaplig forskning, men även fördjupade insikter i kyrkors och kristna rörelsers betydelse i världen.

III: Kyrka – värld – sakrament 1 / Church – World – Sacrament 1

Nattvardsliv och kyrkosed i historiskt perspektiv, 7,5 högskolepoäng (kyrkohistoria)

Nattvardslivet i Svenska kyrkan har varit reglerat av en lång rad lagar och författningar som nu är avskaffade. I kritiken mot dem växte andra samfund fram. Aldrig torde nattvard har firats så ofta och av så många som idag. Kursen vill ge ett vidgat perspektiv på nattvardslivets historia i Sverige.

Kristi fortsatta närvaro i världen. Om kyrkan som ett slags sakrament, 7,5 högskolepoäng [sakramentalteologi] (kyrkovetenskap)

Kyrkan har i moderna ecklesiologier framställts som ett slags sakrament för världen. Det finns flera orsaker till detta. En är en betoning av Guds människoblivande som slår sönder uppdelningen mellan andligt och kroppsligt. En annan är att tanken på kyrkan som sakrament kunnat fungera som institutionskritik, till exempel inom befrielseteologier i Latinamerika.

Postkolonialt tänkande som utmaning för kyrka och teologi, 7,5 högskolepoäng (missionsvetenskap)

Postkolonialt tänkande har under de senaste decennierna givit väsentliga bidrag till framförallt litteraturvetenskaplig, historisk och antropologisk teoribildning. I denna kurs appliceras postkoloniala förhållningssätt på teologiskt och kyrkohistoriskt material. Studenten förvärvar genom denna kurs teoretiska verktyg från postkolonial forskning för självständig analys av missionsvetenskapliga frågeställningar.

IV: Kurs i diakonivetenskap

En av följande kurser i diakonivetenskap väljs: Genus, välfärd och kultur (avancerad nivå), 7,5 högskolepoäng eller Diakoni och diakonatet (avancerad nivå), 7,5 högskolepoäng.

Undervisning

Undervisningen på den ämnesspecifika teori- och metodkursen är individualiserad och sker genom direkt kontakt mellan student och lärare.

De tematiska litteraturkurserna inhämtas genom självstudier. Icke lärarledd undervisning kan också förekomma.

Examination

Den ämnesspecifika teori- och metodkursen examineras genom muntlig och skriftlig tentamen (7,5 hp).

De tematiska litteraturkurserna examineras genom muntlig och skriftlig tentamen (om 7,5 hp vardera).

Övriga föreskrifter

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på D-nivå krävs att kursen kyrko- och missionsstudier C2 är avklarad avklarad.

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.