Allmänt

Kursen ingår i Lärarlyftet.

Behörighetskrav

Lärarexamen

Mål

Syftet med kursen Religion för lärare åk 7-9 (Lärarfortbildning) är att introducera studenterna i ett religionsvetenskapligt förhållningssätt genom en översiktlig orientering om aktuella problemområden, teorier och metoder inom kunskapsområdena religionsbeteendevetenskap, religionshistoria, bibelvetenskap, kyrko- och missionsstudier

och tros- och livsåskådningsvetenskap. Ett ytterligare syfte är att relatera religionsvetenskapligt ämnesstoff och olika förhållningssätt till religionsundervisningen i svensk skola genom ett antal didaktiska seminarier i anslutning till de olika delkurserna.

Detta sker genom studier på sex delkurser; fem grundläggande delkurser i religionsvetenskap om 30 hp, samt ytterligare en delkurs om 15 hp, där en fördjupning av några av de grundläggande delkursernas teman görs.

Delkurs 1: Människan i det mångkulturella samhället, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna analysera religiösa och andra livsåskådningars tro och praktik samt deras funktioner och roller på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• reflektera kring olika möjliga definitioner av religion i relation till förekomsten av religiös tro i dagens svenska samhälle,

• översiktligt beskriva de religionsdefinitioner som förutsätts i svensk skola idag och diskutera den betydelse detta kan få för undervisning i ämnet

• översiktligt redogöra för några vetenskapsteoretiska förutsättningar av betydelse för det vetenskapliga studiet av religion, det vill säga den religionsvetenskapliga verksamheten

• översiktligt beskriva förhållandet mellan individ, grupp och samhälle

• översiktligt redogöra för och beskriva funktioner och roller som religion och icke-religiösa meningssystem fyller för individ och samhälle,

• översiktligt redogöra för och diskutera några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarämnena religionspsykologi och religionssociologi

• skriftligen och muntligen börja artikulera föreställningar om religioners och icke-religiösa livsåskådningars roller och funktioner, främst genom aktivt deltagande i seminariediskussionerna och arbete med PM-uppgift

Delkurs 2: Världsreligionernas historia, myter och praxis, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna analysera och jämföra religiösa föreställningar och handlingar ur historiska och genusteoretiska perspektiv.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• identifiera och översiktligt beskriva religioners särdrag

• redogöra för grunddragen i den historiska utvecklingen inom hinduism, buddhism, judendom och islam

• diskutera och reflektera över den didaktiskt centrala frågan om hur religioner framställs och beskrivs i media, i läromedel och i olika undervisningssammanhang

• översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarämnet religionshistoria

Delkurs 3: Tradition, skrift och tolkning, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig kunskaper och färdigheter för att på ett hermeneutiskt medvetet sätt kunna diskutera tolkning av texter som inom religiösa traditioner betraktas som heliga.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• diskutera hermeneutiska problem av betydelse för texttolkning, särskilt för tolkningen av texter som betraktas som heliga

• översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder för texttolkning som bland annat används inom forskarsämnena Gamla testamentets exegetik, Nya testamentets exegetik och religionshistoria

• översiktligt beskriva tillkomsthistorien för de texter som betraktas som heliga i judisk- kristen tradition, nämligen Gamla testamentet/Tanak och Nya testamentet

• identifiera och redogöra för grunddragen i dessa texter

• diskutera religiösa texters betydelse för nutida kulturella uttryck, exempelvis i skönlitteratur och film

• diskutera hur man i en undervisningssituation kan förmedla förståelse för betydelsen av heliga texter samt tolkningar av desamma i ett modernt, sekulariserat samhälle

Delkurs 4: Kristna kyrkor i världen, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna analysera den historiska utvecklingen inom kristen tradition, olika kyrkors möten med varandra och med andra religiösa traditioner, deras samspel med samhället och deras gudstjänst- och fromhetsliv.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• översiktligt redogöra för och beskriva den kronologiska och idémässiga utvecklingen inom kristen tradition

• identifiera och redogöra för grunddragen i olika kyrkors gudstjänst- och fromhetsliv

• översiktligt beskriva kyrkors geografiska utbredning, deras samspel med samhället, bland annat med skolan, samt deras strukturella organisation fram till idag

• analysera och diskutera föreställningar och värderingar gällande kristna kyrkors möten med varandra och med skilda religiösa traditioner

• översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarämnena kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap

Delkurs 5: Livsåskådning, etik och religiös pluralism, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna argumentera kring religiösa, etiska och livsåskådningsmässiga ställningstaganden i vårt av mångfald präglade samhälle.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• identifiera och redogöra för grunddragen i några aktuella icke-religiösa livsåskådningar

• redogöra för grunddragen i skilda etiska teorier samt översiktligt beskriva hur dessa teorier kan relateras till religiösa traditioner och till icke-religiösa livsåskådningar

• översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarsämnena etik, systematisk teologi med livsåskådningsforskning och religionsfilosofi

• börja artikulera och skapa innebörd hos egna värderingar av olika religionsfilosofiska förhållningssätt till den religiösa pluralismen och diskutera dess teoretiska och praktiska betydelse för didaktiska överväganden i olika undervisningssituationer

• skriftligen och muntligen börja artikulera egna analyser av argument som framförs i samtidens etiska, religiösa, teologiska eller livsåskådningsmässiga debatter

Delkurs 6, Religion, livsåskådning och mångkultur, 15 hp

Kursens övergripande syfte är att ge verksamma lärare nya kunskaper och färdigheter för att kunna undervisa enligt de nya kursplanerna för grundskola och gymnasium. Efter avslutad kurs förväntas studenterna muntligt och skriftligt kunna:

• beskriva och diskutera förändringarna i de nya kursplanerna i ämnet i relation till tidigare kursplaner

• beskriva och analysera kopplingen mellan ungdomar, identitet, livsåskådning och populärkultur

• identifiera och analysera livsåskådningsmässiga och moraliska frågeställningar och tendenser i populärkulturella framställningar – särskilt vad gäller kön och etnicitet

• använda lämpliga metoder för att bearbeta frågorna i det konkreta klassrummet på ett långsiktigt sätt

• beskriva och exemplifiera hur levd religion kommer till uttryck i olika religiösa riktningar

• beskriva och reflektera kring mångfalden som ryms inom religioner och andra livsåskådningar när det gäller tolkningar och förhållningssätt

• didaktiskt reflektera kring hur levd religion och på ett bra sätt kan få utrymme i religionsundervisning

• översiktligt beskriva och diskutera hur det mångreligiösa Sverige och skolan kan samspela

Förutom ovanstående förväntas studenterna efter avslutad A-kurs kunna:

• delta i seminariediskussioner, både på nät och campusträffar

• hålla muntliga presentation i grupp

• utföra allmänna samt inom kunskapsområdet grundläggande sökningar i bibliotekets tryckta och digitala samlingar och bibliotekskataloger

• referera till åberopade källor genom användande av notsystem

• problematisera tillförlitligheten hos de källor till information som används i det religionsvetenskapliga studiet

• lösa uppgifter genom samarbete med andra i icke lärarledda studiegrupper

• skriftligen formulera sina religionsvetenskapliga reflektioner i skrivningssvar och PM-uppgifter

Innehåll

Syftet med kursen Religion för lärare åk 7-9 (Lärarfortbildning) är att introducera studenterna i ett religionsvetenskapligt förhållningssätt genom en översiktlig orientering om aktuella problemområden, teorier och metoder inom kunskapsområdena religionsbeteendevetenskap, religionshistoria, bibelvetenskap, kyrko- och missionsstudier

och tros- och livsåskådningsvetenskap. Ett ytterligare syfte är att relatera religionsvetenskapligt ämnesstoff och olika förhållningssätt till religionsundervisningen i svensk skola genom ett antal didaktiska seminarier i anslutning till de olika delkurserna.

Detta sker genom studier på sex delkurser; fem grundläggande delkurser i religionsvetenskap om 30 hp, samt ytterligare en delkurs om 15 hp, där en fördjupning av några av de grundläggande delkursernas teman görs.

Delkurs 1: Människan i det mångkulturella samhället, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna analysera religiösa och andra livsåskådningars tro och praktik samt deras funktioner och roller på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• reflektera kring olika möjliga definitioner av religion i relation till förekomsten av religiös tro i dagens svenska samhälle,

• översiktligt beskriva de religionsdefinitioner som förutsätts i svensk skola idag och diskutera den betydelse detta kan få för undervisning i ämnet

• översiktligt redogöra för några vetenskapsteoretiska förutsättningar av betydelse för det vetenskapliga studiet av religion, det vill säga den religionsvetenskapliga verksamheten

• översiktligt beskriva förhållandet mellan individ, grupp och samhälle

• översiktligt redogöra för och beskriva funktioner och roller som religion och icke-religiösa meningssystem fyller för individ och samhälle,

• översiktligt redogöra för och diskutera några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarämnena religionspsykologi och religionssociologi

• skriftligen och muntligen börja artikulera föreställningar om religioners och icke-religiösa livsåskådningars roller och funktioner, främst genom aktivt deltagande i seminariediskussionerna och arbete med PM-uppgift

Delkurs 2: Världsreligionernas historia, myter och praxis, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna analysera och jämföra religiösa föreställningar och handlingar ur historiska och genusteoretiska perspektiv.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• identifiera och översiktligt beskriva religioners särdrag

• redogöra för grunddragen i den historiska utvecklingen inom hinduism, buddhism, judendom och islam

• diskutera och reflektera över den didaktiskt centrala frågan om hur religioner framställs och beskrivs i media, i läromedel och i olika undervisningssammanhang

• översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarämnet religionshistoria

Delkurs 3: Tradition, skrift och tolkning, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig kunskaper och färdigheter för att på ett hermeneutiskt medvetet sätt kunna diskutera tolkning av texter som inom religiösa traditioner betraktas som heliga.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• diskutera hermeneutiska problem av betydelse för texttolkning, särskilt för tolkningen av texter som betraktas som heliga

• översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder för texttolkning som bland annat används inom forskarsämnena Gamla testamentets exegetik, Nya testamentets exegetik och religionshistoria

• översiktligt beskriva tillkomsthistorien för de texter som betraktas som heliga i judisk- kristen tradition, nämligen Gamla testamentet/Tanak och Nya testamentet

• identifiera och redogöra för grunddragen i dessa texter

• diskutera religiösa texters betydelse för nutida kulturella uttryck, exempelvis i skönlitteratur och film

• diskutera hur man i en undervisningssituation kan förmedla förståelse för betydelsen av heliga texter samt tolkningar av desamma i ett modernt, sekulariserat samhälle

Delkurs 4: Kristna kyrkor i världen, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna analysera den historiska utvecklingen inom kristen tradition, olika kyrkors möten med varandra och med andra religiösa traditioner, deras samspel med samhället och deras gudstjänst- och fromhetsliv.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• översiktligt redogöra för och beskriva den kronologiska och idémässiga utvecklingen inom kristen tradition

• identifiera och redogöra för grunddragen i olika kyrkors gudstjänst- och fromhetsliv

• översiktligt beskriva kyrkors geografiska utbredning, deras samspel med samhället, bland annat med skolan, samt deras strukturella organisation fram till idag

• analysera och diskutera föreställningar och värderingar gällande kristna kyrkors möten med varandra och med skilda religiösa traditioner

• översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarämnena kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap

Delkurs 5: Livsåskådning, etik och religiös pluralism, 6 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att studenterna tillägnar sig en metodologisk och teoretisk bas för att kunna argumentera kring religiösa, etiska och livsåskådningsmässiga ställningstaganden i vårt av mångfald präglade samhälle.

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• identifiera och redogöra för grunddragen i några aktuella icke-religiösa livsåskådningar

• redogöra för grunddragen i skilda etiska teorier samt översiktligt beskriva hur dessa teorier kan relateras till religiösa traditioner och till icke-religiösa livsåskådningar

• översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder som bland annat används inom forskarsämnena etik, systematisk teologi med livsåskådningsforskning och religionsfilosofi

• börja artikulera och skapa innebörd hos egna värderingar av olika religionsfilosofiska förhållningssätt till den religiösa pluralismen och diskutera dess teoretiska och praktiska betydelse för didaktiska överväganden i olika undervisningssituationer

• skriftligen och muntligen börja artikulera egna analyser av argument som framförs i samtidens etiska, religiösa, teologiska eller livsåskådningsmässiga debatter

Delkurs 6, Religion, livsåskådning och mångkultur, 15 hp

Kursens övergripande syfte är att ge verksamma lärare nya kunskaper och färdigheter för att kunna undervisa enligt de nya kursplanerna för grundskola och gymnasium. Efter avslutad kurs förväntas studenterna muntligt och skriftligt kunna:

• beskriva och diskutera förändringarna i de nya kursplanerna i ämnet i relation till tidigare kursplaner

• beskriva och analysera kopplingen mellan ungdomar, identitet, livsåskådning och populärkultur

• identifiera och analysera livsåskådningsmässiga och moraliska frågeställningar och tendenser i populärkulturella framställningar – särskilt vad gäller kön och etnicitet

• använda lämpliga metoder för att bearbeta frågorna i det konkreta klassrummet på ett långsiktigt sätt

• beskriva och exemplifiera hur levd religion kommer till uttryck i olika religiösa riktningar

• beskriva och reflektera kring mångfalden som ryms inom religioner och andra livsåskådningar när det gäller tolkningar och förhållningssätt

• didaktiskt reflektera kring hur levd religion och på ett bra sätt kan få utrymme i religionsundervisning

• översiktligt beskriva och diskutera hur det mångreligiösa Sverige och skolan kan samspela

Förutom ovanstående förväntas studenterna efter avslutad A-kurs kunna:

• delta i seminariediskussioner, både på nät och campusträffar

• hålla muntliga presentation i grupp

• utföra allmänna samt inom kunskapsområdet grundläggande sökningar i bibliotekets tryckta och digitala samlingar och bibliotekskataloger

• referera till åberopade källor genom användande av notsystem

• problematisera tillförlitligheten hos de källor till information som används i det religionsvetenskapliga studiet

• lösa uppgifter genom samarbete med andra i icke lärarledda studiegrupper

• skriftligen formulera sina religionsvetenskapliga reflektioner i skrivningssvar och PM-uppgifter

Undervisning

Nätkursundervisningen bygger i hög grad på självstudier och kommunikation i den Internetbaserade lärmiljön som studenterna får tillgång till (en särskilt framtagen hemsida). Lärmiljön innehåller all information rörande kursen samt används för genomförande av kursens obligatoriska aktiviteter. Under kursen får studenterna i regel tillgång till inspelade föreläsningar. Eventuellt erbjuds också några heldagsseminarier i Uppsala (vanligtvis lördagar). En förutsättning för kursen är Internetuppkoppling samt dator med högtalare och mikrofon.

Under kursen erbjuds några träffar i Uppsala. Dessa träffar är inte obligatoriska, men rekommenderas.

Examination

Examinationen på nätkursen sker genom skriftliga inlämningsuppgifter (hemskrivning och/eller hemtentamen) samt aktivt deltagande i webbaserade seminarier. Examinationen på nätkursen omfattar kurslitteraturen samt vad som behandlats i det speciellt utformade studiematerialet. Delmomenten följer fasta tidsramar där examinationsuppgifter inlämnas till lärare vid utsatt datum. Den första hälften av delkurs 3 examineras på nätkursen innan terminsskiftet. Den andra hälften av delkurs 3 examineras på nätkursen under nästkommande termin.

Övriga föreskrifter

Personer som läst enligt denna kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt samma kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst enligt denna kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt samma kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.