Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs genomgången baskurs Estniska A och minst 15 poäng i fortsättningskurs Estniska B vari skall ingå delkurs 1 (Satslära).

Syfte

Utbildningen syftar till att ge fördjupade teoretiska kunskaper om estniska språket och ökade färdigheter i att tala, läsa och skriva estniska.

Innehåll

Kursen består av följande fyra delkurser:

Delkurs 1. Ordbildning och satslära, 5 poäng

Delkursen innehåller en grundlig genomgång av estniskans ordbildning och fördjupade kunskaper i satslära. Kunskapskontroll sker genom dels fortlöpande bedömning, dels ett avslutande skriftligt prov.

Delkurs 2. Textläsning med litteraturhistoria, 5 poäng

Delkursen innehåller språklig analys genom läsning av 300 sidor estnisk text vari skall ingå såväl prosa, lyrik som sakprosa och en sång ur Kalevipoeg. I litteraturen studeras tiden från Kristian Jaak Peterson och framåt samt en översiktlig artikel om den estniska folkdiktningen. Presentationer av de lästa författarna. Kunskapskontroll sker genom dels fortlöpande bedömning, dels ett avslutande muntligt prov.

Delkurs 3-4 Två valfria specialkurser, 5 + 5 poäng

Två av följande specialkurser studeras.

Specialkurs 1. Färdighetsträning, 5 poäng

Delkursen innehåller fortsatt övning i att tillämpa de kunskaper som inhämtats i grammatik- och textläsningskurserna. Översättning till och från estniska. Kortare uppsatser, referat, fri produktion och föredrag. Mer avancerade konversationsövningar. Kunskapskontroll sker genom dels fortlöpande bedömning, dels ett avslutande muntligt prov.

Specialkurs 2. Översättningsteori med praktiska övningar, 5 poäng

Delkursen innehåller allmän översättningsteori, analys av översatta texter och övningar i att översätta företrädesvis skönlitterära texter till och från estniska. Kunskapskontroll sker genom dels fortlöpande bedömning, dels ett avslutande skriftligt prov.

Specialkurs 3. Sverigeestniska, 5 poäng

Delkursen innehåller allmän språkkontaktteori, översikt över sverigeester och en genomgång av skillnader mellan sverigeestniska och modern riksestniska. Kunskapskontroll sker genom dels fortlöpande bedömning, dels ett avslutande skriftligt prov.

Specialkurs 4. Språkhistoria, 5 poäng

Delkursen innehåller en introduktion till språkhistorisk forskning, en genomgång av den estniska ljud- och formhistorien, en översikt över skriftspråkets utveckling, läsning av 40 sidor estnisk text från 1500- och 1600-talen och en orientering om äldre estnisk språkforskning. Kunskapskontroll sker genom dels fortlöpande bedömning, dels ett avslutande skriftligt prov.

Specialkurs 5. Etymologi, 5 poäng

Delkursen innehåller allmän etymologiteori och en grundlig genomgång av det estniska ordförrådets ursprung. Kunskapskontroll sker genom dels fortlöpande bedömning, dels ett avslutande skriftligt prov.

Specialkurs 6. Litteratur före Kalevipoeg, 5 poäng

Delkursen innehåller läsning av 50 sidor estnisk text från tiden före 1850 och studium av de lästa författarnas liv och verksamhet. Kunskapskontroll sker genom dels fortlöpande bedömning, dels ett avslutande skriftligt prov.

Specialkurs 7. Dialektologi, 5 poäng

Delkursen innehåller en översikt över estniskans regionala varieteter, deras särdrag och indelning. Läsning av ca 15 sidor dialektuppteckningar från olika dialektområden. Orientering om äldre och nyare estnisk dialektforskning. Kunskapskontroll sker genom dels fortlöpande bedömning, dels ett avslutande skriftligt prov.

Specialkurs 8. Jämförande uralistik, 5 poäng

Delkursen innehåller en orientering om uralistikens historia och en genomgång av de uraliska språkens gemensamma drag. De studerande förvärvar aktiv kunskap om det uraliska urspråkets ljudsystem dokumenterad genom förmåga att rekonstruera urspråkliga former. Dessutom fördjupad kunskap om morfologi och syntax samt kännedom om lånordsskikt i olika uraliska språk. Kunskapskontroll sker genom dels fortlöpande bedömning, dels ett avslutande skriftligt prov.

Specialkurs 9. Grunderna i ett annat uraliskt språk, 10 poäng

Delkursen innehåller grunderna i ett annat uraliskt språk (se kursplanen för respektive språk). Kunskapskontroll sker genom dels fortlöpande bedömning, dels ett avslutande skriftligt prov.

Examination

Examination sker både muntligt och skriftligt samt genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. En student som underkänts i ett visst prov tre gånger har på egen begäran efter hänvändelse till prefekten möjlighet att byta examinator eller examinationsform.