Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 hp.

Kursen kan ingå i Religionsvetenskapligt program, 210 hp.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A samt Kyrko- och missionsstudier B2 eller Religionsvetenskap för lärare

Mål

Kursen vänder sig till studenter som vill fördjupa sina kunskaper i forskarämnena inom kyrko- och missionsstudier. Kursen utgör således en fördjupande fortsättning på den tematiska B-kursen genom sina ämnesspecifika, valbara kurser.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• tillgodogöra sig och aktivt förhålla sig till kyrkohistoriska, kyrkovetenskapliga eller missionsvetenskapliga arbeten, såväl översiktsverk som vetenskapliga monografier, och kritiskt diskutera dem med fokus på perspektiv, innehåll och vidare sammanhang samt teori och metod
• med viss självständighet urskilja och bearbeta för ämnena relevanta problem
• argumentera för vetenskapliga ståndpunkter i förhållande till de aktuella delkursernas teman
• kritiskt granska och utvärdera skilda positioner i anslutning till delkursernas teman

Andra alternativ inom kursens ram

Istället för ovan beskrivna alternativ kan studenten delta i fältstudieresa med undervisning inom ämnet missionsvetenskap. Detta alternativ kan endast läsas i kombination med C2-varianten med fältstudierapport/uppsats 15 hp.

Utöver ovan nämnda kursmål tillkommer att kunna:

• med relevant metod genomföra ett fältstudiearbete

Innehåll

Kursen omfattar tre delkurser i ämnena kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap. Av dessa väljer studenten två. Om studenten redan läst någon av delkurserna på B2-nivå, väljs här delkurser som inte lästs tidigare. Studenten kan även välja någon av de kurser i diakonivetenskap som anges nedan.

Kyrkohistoria

Kyrkan i samhället och kulturen 7,5 hp

Kursen ger en översikt över de kristna kyrkornas historia i Sverige från kristnandet fram till 1900-talet. Frågor som studeras inkluderar: Hur såg kyrkolivet ut på medeltiden? Innebar reformationen en kontinuitet eller ett brott med det förflutna? Hur växte den lutherska enhetskyrkan fram? Hur gestaltade sig människors liv i ett samhälle där den lutherska ”hustavlan” och kyrkans undervisningssystem hade en stark ställning? Hur formades och konsoliderades väckelserna och frikyrkorörelsen i lojalitet med eller öppen kritik mot kyrkans lutherska tro och ordningar? Hur mötte kyrkorna urbanisering, industrialisering, religionskritik och modernitet? Studiet av kyrkorna kopplas allmänna historiska utvecklingen på riksnivå, men belyser också vanligt folks förhållanden på lokalnivå, i deras gudstjänster och fromhetsliv. Fokus läggs på växelspelet mellan religiösa, kulturella, politiska och ekonomiska faktorer och sådana historiska förhållanden som kan bidra till förståelse av kyrkornas och samfundens situation idag.

Kyrkovetenskap

Kyrkan i dogmatiken och praktiken 7,5 hp

Kursen fokuserar på den teologiska förståelsen av den kristna kyrkan i historia och nutid. Det finns många olika typer av strukturerad kristen gemenskap. Frågor som studeras inkluderar: Vad är en karismatisk gemenskap i förhållande till synen på kyrkan som ett sakrament? Hur avslöjar sättet att fira gudstjänst vilken syn på kyrkan som gudstjänstfirarna har? Hur kan feministiska uppfattningar om kyrka och liturgi se ut? Varför har den romersk-katolska kyrkan har en påve? Och hur det kommer sig att pingstkyrkor i Afrika skapar egna traditioner? I kursen studeras också varför kyrkan i Nya Testamentet kom att identifieras med Kristi kropp, vad som menas med Guds folk och hur evangelisation och ecklesiologi förhåller sig till varandra. De internationella perspektiven ger också förståelse av den svenska kontexten idag.

Missionsvetenskap

Kyrka bland kulturer och religioner 7,5 hp

Kursen behandlar kyrkor i relation till olika kulturer, religioner och sociala förhållanden i ett globalt perspektiv. En teoretisk grundval är postkolonialt tänkande och den första delen av kursen ger en introduktion till postkoloniala studier. I kursens andra del tillämpas postkoloniala perspektiv på ett antal texter om mission, missionärer, kyrkor och enskilda kristna i Afrika, Asien och Latinamerika. Exempel på frågor som behandlas under kursen är: Varför tog protestantisk mission fart under 1700-talet? Hur såg svenska missionärer på kastväsendet i Indien? Hur kan en kristen missionskritik se ut? Kan kyrkan vara en motståndsrörelse mot olika former av förtryck? Hur ser förhållandet mellan mission och modernisering ut på olika håll i världen?

Andra alternativ inom kursens ram

Som alternativ till ovan presenterade delkurser kan studenten delta i fältstudieresa med undervisning (litteratur, metod och fältstudium), 15 hp, inom ämnet missionsvetenskap. Detta alternativ av C1-kurs kan endast läsas i kombination med C2-varianten med fältstudierapport/uppsats 15 hp. Under fältstudiekursen bearbetas likartade frågeställningar som inom den missionsvetenskapliga kursen Kyrka, kultur och religioner men i fältstudiets form.

Undervisning

Föreläsningar och seminarier.

Examination

Muntlig tentamen (7,5 hp), PM och muntlig presentation (7,5 hp)

Övriga föreskrifter

Genus, välfärd och kultur 7,5 hp och Omsorg, välfärd och religion - fallstudium, 7,5 hp (dk 3 och 4 inom kursen Diakonivetenskap, 30 hp) kan utgöra en del av Kyrko- och Missionsstudier C1, efter att kurserna Religionsvetenskap A och Kyrko- och missionsstudier B är avklarade.

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.