Allmänt

Fastställd den 8 november 2011 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen. Kursplanen reviderad 22 december 2011, 28 maj 2012 och 9 april 2013. Kursplanen träder i kraft från och med vårterminen 2013.

Allmänt

Kursen omfattar 30 högskolepoäng (30 ECTS credits) och ingår som obligatorisk kurs på grundnivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.

Behörighetskrav

För tillträde till denna kurs krävs att samtliga obligatoriska moment i tidigare terminskurser är fullgjorda och att alla tidigare terminskurser utom en tenterats med godkänt resultat.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Mål

Övergripande målsättning

Det övergripande målet för Terminskurs 5 är att de studerande ska få förståelse för och förmåga att analysera och diskutera kommersiella och ekonomiska juridiska problem för företag och enskilda, särskilt sådana som är av associations- eller skatterättslig natur, ur ett rättsdogmatiskt och rättsvetenskapligt perspektiv. De till de förväntade studieresultaten kopplade betygskriterierna finns återgivna som bilaga till Undervisningsplan för Terminskurs 5.

Generella mål

Efter genomgången kurs ska studenterna ha uppnått förmåga

• att identifiera juridiska problem i en affärsrättslig och ekonomisk kontext,
• att identifiera tänkbara lösningar på juridiska problem som tar hänsyn till olika parters och aktörers perspektiv på problemen,
• att dela upp juridiska problem i delfrågor som ett led i problemlösningsprocessen,
• att självständigt söka juridiskt källmaterial, särskilt på det associationsrättsliga och skatterättsliga området, samt att analysera sådant källmaterial,
• att med hjälp av associations-, skatte- respektive redovisningsrättslig metod finna och formulera relevanta argument för och emot olika lösningar på juridiska problem,
• att förstå skillnader i argumentation och metod i associations-, skatte- respektive redovisningsrätten,
• att analysera och presentera associationsrättsliga, skatterättsliga och redovisningsmässiga problem, samt
• att förstå samspelet mellan rätt och samhälleliga mål såsom ekonomisk effektivitet, jämställdhet och hållbar utveckling.

Associationsrättens förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs är målet att studenterna ska ha uppnått förmåga

• att identifiera och tillämpa associationsrättens, särskilt aktiebolagsrättens, rättskällor och metoder för att lösa juridiska problem,
• att förstå aktiebolagets och andra associationers roll i samhället, särskilt deras betydelse i näringslivet i såväl modern och historisk som nationell och internationell kontext,
• att förstå hur associationsrätten samspelar med avtalsrätt, aktiemarknadsrätt och bolagsstyrning, samt
• att förstå den aktuella rättsdogmatiska och rättsvetenskapliga diskussionen om associationsrätt, särskilt aktiebolagsrätt, och bolagsstyrning.

Ämnet associationsrätt är inriktat på aktiebolagsrätten (aktiebolaget som associationsform används pedagogiskt-exemplariskt) och omfattar

• associationsrättens, särskilt aktiebolagsrättens, principer, normer och metoder,
• aktiebolagets och andra associationers roll i samhället, särskilt deras betydelse i näringslivet,
• aktieägarnas ställning i förhållande till varandra och till bolaget inklusive olika sätt att reglera aktieägarnas förhållanden (bolagsordning och aktieägaravtal) och regler om minoritetsskydd,
• företagsledningens (bolagsstyrelsens och verkställande direktörens) funktioner,
• andra intressenters (borgenärers och tredje mans i avtalsrelationer) intressen i förhållande till aktiebolaget och skyddsreglering till förmån för sådana intressenter,
• grunderna i aktiemarknadsrätt och bolagsstyrning, samt
• den aktuella rättsdogmatiska och rättsvetenskapliga diskussionen om aktiebolag, bolagsrätt och bolagsstyrning.

Skatterättens förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs är målet att studenterna ska ha uppnått förmåga att

• identifiera, redovisa och dra slutsatser av grunder, mål och principer för centrala delar av det svenska skattesystemet,
• identifiera och föreslå lösningar på skatterättsliga problem med tillämpning av relevant källmaterial,
• identifiera skatterättsliga konsekvenser av olika handlingsalternativ, t.ex. val av företagsform eller sparandeform,
• identifiera och reflektera över skatterättens betydelse i samhället och interaktion med näraliggande rättsområden, t.ex. associationsrätt och redovisningsrätt.

Ämnet skatterätt omfattar

• skatterättens principer, normer och metoder,
• uppbyggnaden av den viktigaste inkomstskatteförfattningen, (inkomstskattelagen),
• terminologin i inkomstskatteförfattningarna,
• metoden att beskatta inkomster för både fysiska och juridiska personer,
• skillnaden i beskattning av olika typer av inkomster,
• grundläggande mervärdesskatterätt,
• skatterättsliga effekter vid organisatoriska förändringar i bolagsstrukturen,
• de viktigaste skatterättsliga resultatregleringsmöjligheterna,
• internationell skatterätt och gränserna för den svenska beskattningsmakten, samt
• skatternas plats i och betydelse för samhällsekonomin och grunderna i svensk skattepolitik.

Redovisningsrättens och företagsekonomins förväntade studieresultat

Ämnet redovisningsrätt och företagsekonomi är till viss del stödjande i förhållande till ämnena associationsrätt och skatterätt. Efter genomgången kurs är målet att studenterna ska ha uppnått förmåga att

• identifiera, och föreslå lösningar på grundläggande redovisningsrättsliga och företagsekonomiska problem med tillämpning av relevant material.

Ämnet redovisningsrätt och företagsekonomi omfattar

• redovisningsrättens normer och metoder,
• grundläggande upplysningskrav i externredovisningen,
• redovisningsregler av särskild betydelse för bolagsrättsliga och skatterättsliga bedömningar, såsom beträffande utdelning och periodisering, samt
• grundläggande räkenskapsanalys och principer för resultatmätning.

Förväntade studieresultat för skriftliga och muntliga examinationsmoment på kursen

För de skriftliga och muntliga examinationsmomenten är målet att studenterna ska ha uppnått förmåga att

• genomföra och redovisa skriftliga analyser av kursrelevanta problem, avseende såväl innehållet i gällande rätt som rättspolitiska frågor, samt
• ur ett ombuds- eller myndighetsperspektiv identifiera och redovisa handlingsalternativ på ett kursrelevant problemområde med allsidighet, saklighet och ämneskunskap samt på ett strukturerat och välargumenterat sätt.

Vid sidan av kunskaper i associationsrätt, skatterätt, redovisningsrätt och företagsekonomi ska kursen ge de studerande förmåga att sätta in associations-, skatte- och redovisningsrättsliga frågor samt bolagsstyrningsfrågor i ett vidare perspektiv. Det kan innebära att reflektera över hur regler och normer kan påverka mäns och kvinnors liv (jämställdhets- och genusaspekter), hållbar utveckling eller samhället i stort (corporate social responsibility). Efter genomfört moment ska de studerande ha viss förmåga att identifiera och diskutera ämnesspecifika förhållanden som påverkar mäns och kvinnors liv och verksamhet eller samhället i kontext av de ämnen som förekommer på kursen.

Innehåll

Kursen omfattar följande områden:

Associationsrätt

Skatterätt

Redovisningsrätt och företagsekonomi

Undervisning

Undervisningen består av seminarier i hel- och halvgrupp, lektioner samt föreläsningar. Undervisningen är baserad på de studerandes eget arbete i basgrupper med ungefär fem medlemmar. Deltagande i basgruppsarbetet och närvaro vid minst åttio procent av seminarierna är obligatoriskt.

Utöver undervisningen ska varje student fullgöra skriftliga och muntliga uppgifter.

Kursföreståndaren kan medge dispens från obligatoriska uppgifter och föreskriva ersättningsuppgifter.

Den närmare uppläggningen av kursen framgår av undervisningsplanen (bilaga 1). Undervisningen bygger på den kurslitteratur som anges i särskild förteckning (bilaga 2).

Examination

Kursen omfattar 30 högskolepoäng. Examinationen sker på grundval av två moment om vardera 15 högskolepoäng, dels de under kursen obligatoriska muntliga och skriftliga delmoment som anges i undervisningsplanen, dels ett avslutande skriftligt prov (tentamen).

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat såväl i de obligatoriska skriftliga och muntliga momenten (fullgjort obligatorium) som i det skriftliga provet.

Studenternas förväntade studieresultat och kursens betygskriterier samt närmare föreskrifter om examinationen framgår av undervisningsplanen eller bilaga till denna.

I undervisningsplanen meddelas också föreskrifter om tillåtna hjälpmedel vid prov och om möjlighet till förnyat prov (omtentamen).

Skriftlig tentamen anordnas vid kursens slut och omtentamen enligt närmare anvisningar i undervisningsplanen. Kursföreståndaren kan, om det av särskilda skäl finns behov, besluta om enskild tentamen, skriftlig eller muntlig. De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB. För betyget godkänt (B) fordras att godkänt resultat uppnåtts beträffande samtliga förväntade studieresultat. För högre betyg (Ba eller AB) fordras att en sammanvägning av de resultat som uppnåtts beträffande de förväntade studieresultaten, enligt examinators bedömning motsvarar det högre betyget.

Regler för rättning och omprövning av betyg följer av 2 kap. 25-26 §§ högskoleförordningen, närmare anvisningar för rättnings- och omprövningsärendens handläggning följer av undervisningsplanen.

Disciplinära åtgärder vid fusk

Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Detta innebär t.ex. att det inte får finnas otillåtna hjälpmedel med under salsskrivningar. Vid hemtentamen eller motsvarande ska tentanden helt på egen hand besvara tentamensfrågorna. Det är även fusk att vid PM-skrivande utge annans text för att vara ens egen. Se vidare instruktioner om hänvisningar m.m. som lämnas under kursen! Den som på dessa eller annat sätt fuskar anmäls. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader.