Behörighetskrav

90 hp i statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp i statskunskap. Kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå, samt Engelska B. För programstudenter antagna till Masterprogrammet i politik och internationella studier, Masterprogrammet i utvecklingsstudier eller Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 15 hp är avklarade.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenterna kunna:

1) Förstå, sammanfatta och diskutera historiska och teoretiska spänningar och det ömsesidiga beroendet mellan folkstyre och rättsstat, och dess relation till problemet med konstitutionell förändring

2) Känna till och utvärdera olika normativa och empiriska ståndpunkter kring problemet med konstitutionell förändring i förhållande till judicialisation och konstitueringen av folket i ett nationellt, Europeiskt och globalt sammanhang

3) Analysera ett visst normativt och empiriskt problem med avseende på frågan om konstitutionell förändring

4) Presentera och diskutera vetenskapliga arbeten inom området konstitutionell förändring med sina kurskamrater

Innehåll

Måste relationen mellan folkstyre och rättsstat omförhandlas för att tillgodose nya politiska utvecklingar i omvärlden? Syftet med denna kurs är att introducera studenterna till de utmaningar som konstitutionell förändring innebär i ett nationellt och globalt perspektiv. Mer specifikt har kursen tre syften. För det första syftar den till att introducera studenterna till det generella problemet med konstitutionell förändring, samt att bekanta dem med några viktiga frågor som uppkommer i förhandlingen mellan demokratiska principer och liberal konstitutionalism i den moderna konstitutionella debatten. Finns det till exempel en standard för korrekta politiska beslut oberoende av folkviljan? För det andra syftar kursen till att introducera studenten till de utmaningar som ”judicialisation” innebär: makt-förskjutning bort från lagstiftande församlingar och mot domstolar. Hur har den här processen utvecklats inom EU, till exempel med hänsyn till EG-domstolen, och vilka är skälen till att omfamna eller förkasta trenden mot mer kraftfulla domstolar? För det tredje syftar kursen till att introducera studenterna till de utmaningar som konstitueringen av folket i folkstyret innebär: den historiska och politiska konstitueringen av själva demokratins subjekt i form av ”we, the people”. Givet att globalisering och migration har förvandlat konstitueringen av demokratins subjekt till en politisk fråga i sin egen rätt, hur ska man skilja legitima från illegitima sätt att dra dess gränser?

Undervisning

Kursen består av tre delar tillägnade 1) det allmänna problemet med konstitutionella förändringar, 2) judicialisation och konstitutionella förändringar, 3) konstitueringen av folket och konstitutionella förändringar. Varje block består av en kombination av föreläsningar och seminarier. Undervisningen kommer i huvudsak att baseras på seminarieformen, vilket innebär att alla deltagare förväntas delta aktivt i seminariediskussionen. Dessutom innefattar kursen författandet av en kort recension inför varje veckas läsning och/eller muntlig presentation, samt ett avslutande kurspapper. I slutet av seminarieblocket, kommer en session att ägnas åt de avslutande kurspappren, där alla studenter kommer att diskutera ett arbete av en av sina kurskamrater. Undervisningsspråket är engelska.

Examination

Examination baseras på deltagande i seminarierna, som är obligatoriska, och på bedömningen av ett skriftligt avslutande kurspapper. Följande betygsskala kommer att tillämpas: Väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U). Kursbetyget kommer att återspegla en kombination av alla krav. För att få godkänt på kursen krävs att studenterna deltar aktivt i seminarierna och lämnar in alla uppgifter. Det avslutande kurspappret kommer att vara avgörande för slutbetyget. Emellertid kommer alla bidrag under kursen att beaktas.