Behörighetskrav

90 hp i statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp i statskunskap. Kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå, samt Engelska B. För programstudenter antagna till Masterprogrammet i politik och internationella studier, Masterprogrammet i utvecklingsstudier eller Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 15 hp är avklarade.

Mål

Syftet med kursen är att bygga vidare på de kunskaper som erhållits på tidigare nivåer när det gäller politiskt beteende, politisk kultur och individers och gruppers agerande för att påverka samhället politiskt. Kursen har för avsikt att på avancerad nivå fördjupa kunskaperna kring hur centrala områden inom detta fält utvecklats över tid och var forskningsläget befinner sig idag.

Målet är att göra studenterna välbekanta med de senaste forskningsrönen såväl som tidigare klassiska bidrag, med metodologiska angreppssätt och med hur man kan göra egna undersökningar på dessa områden. Varje lärare undervisar på ett ämne som han eller hon själv forskar om – och ofta inkluderas en artikel som läraren själv författat. I synnerhet belyser kursen olika slags forskningsdesign och varierande metodologiska tillvägagångssätt. Kurslitteraturen innehåller en rad olika perspektiv: från narrativ, fallstudier och mer antropologiskt orienterad politisk kulturanalys – där tolkning, mening och kontextens betydelse fokuseras i hög utsträckning – till kvantitativa surveyundersökningar och psykologiska laboratorieexperiment. Vi försöker alltså inkludera exempel på många olika – till exempel såväl kvalitativa som kvantitativa – metoder och olika forskningsdesign, så att studenterna lär sig utvärdera, kontrastera och diskutera fördelar och nackdelar med varje angreppssätt.

Efter genomgången kurs förväntas studenterna ha följande färdigheter:

1. En god överblick över det politisk sociologiska forskningsfältet
2. En avancerad förståelse för och förmåga att kritiskt bedöma forskningsinlägg inom detta fält
3. Förmågan att formulera teoretiskt baserade egna forskningsfrågor inom detta fält

Innehåll

Politisk sociologi: tolerans, deltagande, mobilisering, makt och aggression

Var och hur formas de värderingar som benämns politisk kultur? Varför är kultur centralt när vi ska förstå politik och samhälle, och hur kan man undersöka kultur i statsvetenskap? Vad känner vi till om politiskt deltagande, och varför varierar deltagandet mellan samhällsklasser? Varför tycks tolerans vara så svårt; och varför skiljer den sig i allmänhet åt mellan män och kvinnor? Hur har politisk och social makt definierats och utövats, och under vilka förutsättningar kan individer mobiliserar sig i sociala rörelser? Vilken roll spelar nätverk och social organisation för hur politiskt liv gestaltar sig? Och vilka är de psykologiska förklaringarna till våld, aggression och rasism?

Dessa är huvudfrågorna som denna kurs behandlar. De första sex veckorna behandlar ett moment var och vart och ett av dessa moment innehåller en föreläsning och ett seminarium. Momentet är följande: politisk kultur, tolerans och socialt kapital, politiskt deltagande, sociala rörelser och samordning, social och politisk makt och aggression, hot och rasism – psykologiska perspektiv.

De sista veckora av kursen vigs åt författandet av ett slutpm om ca. 4000-4500 ord, kring något av kursens huvudteman. Denna slutpromemoria bör besvara en teoretisk eller empirisk fråga inom forskningfältet politisk sociologi. Studenterna förväntas använda sig av en betydande del av kurslitteraturen. Även referenser till andra källor (data, artiklar, böcker) välkomnas.

Slutpromemorian bör vara analytisk och utgöra en egen liten forskningsuppgift; en beskrivande översikt utan en självständigt analytisk ansats kan inte få högsta betyg.

Detta är en forskningsnära kurs på avancerad nivå och litteraturen består till stor del vetenskapliga artiklar och några forskningsböcker. Detta innebär att studenterna i hög grad kommer att utveckla sin förmåga att ta del av och bedöma vetenskapliga resonemang och att kunna ställa motstridiga slutsatser mot varandra. Avsikten är att öva upp förmågan att kritiskt granska – med andra ord kunna identifiera, diskutera och ifrågasätta – de byggstenar med vars hjälp ett vetenskapligt argument eller en slutsats underbyggs. Förmågan att kunna resonera om alternativa tillvägagångssätt och andra infallsvinklar är också en väsentlig färdighet som kursen ger övning i. Till skillnad från tidigare nivåer läggs större vikt vid de muntliga färdigheterna att presentera ett stoff inför en internationell publik på ett intresseväckande och fokuserat sätt (medelst muntliga presentationer à 15 minuter, på engelska). Den typen av färdigheter bedömer vi som högst användbara i arbetslivet. Likaså övas den skriftliga förmågan, genom återkommande läsrapporter som både innehåller refererande och analytiska inslag (helst sammanvävda) och genom den längre och avslutande kurspromemorian, som har ett större inslag av självständig analys.

Undervisning

Undervisningen består av ett antal föreläsningar/introduktioner kring den aktuella litteraturen, samt seminarier om densamma efter inläsning av litteraturen.

Examination

Kursen examineras både muntligt och skriftligt. De muntliga prestationerna består dels av ett aktivt deltagande i seminariediskussionerna, dels genom att förbereda och genomföra en kortare presentation (15 minuter) av en fråga, ett problem eller en kritik av en författare, på engelska inför gruppen. Skriftligt examineras kursen dels genom de läsrapporter som författas och lämnas in till varje seminarietillfälle (omfång: ca 6000 tecken inklusive blanksteg, i form av svar på på förhand angivna frågor); dels genom ett avslutande kurs-pm kring något eller några av kursens teman (4000-4500 ord). Dessa slutpromemorior ventileras på ett slutseminarium, där varje student även förväntas agera opponent på en annan kursdeltagares pm. Slutseminariet varar vanligtvis en hel dag och ger studenterna goda möjligheter att reflektera kring hur kursen olika teorier och forskningsansatser kan användas i praktiken, dvs. i studentens egen nuvarande och framtida forskning.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. De muntliga framförandena betygssätts enbart med G eller U. Slut-pm och seminarieuppgifter till varje moment betygssätts med U, G eller VG. För att få VG på kursen krävs att man får VG på tre av sex inlämningsuppgifter och på slutpromemorian.