Allmänt

Fastställd den 6 mars 2014 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen (1993:100). Kursplanen träder i kraft den 25 augusti 2014.

Allmänt

Kursen omfattar 15 högskolepoäng (15 ECTS credits) och ingår som fördjupningskurs på avancerad nivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Kursen ges på engelska.

Behörighetskrav

Som allmänt förkunskapskrav till kursen krävs godkänt betyg i fem av de sex terminskurserna på juristprogrammets grundnivå. I den ej avklarade kursen ska samtliga obligatoriska moment ha fullgjorts.

Utländska utbytesstudenter ska ha fullgjort minst 2 års studier i juridik, inkluderat en grundläggande kurs i immaterialrätt.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Mål

Kursens mål som förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:

• ha bredare och djupare kunskaper om den internationella immaterialrättens och mänskliga rättigheters rättskällor, grundläggande principer och metodologi, samt inblick i hur dessa har ändrats och håller på att ändras som en följd av globaliseringen,
• ha fördjupad kunskap om och förståelse för samspelet mellan immaterialrätten och de mänskliga rättigheterna, hur de olika rättsområdena används i praktiken och hur den kan användas av jurister, domare m.fl.,
• ha fördjupad kunskap om immaterialrättens och de mänskliga rättigheternas metod,
• kunna skriftligt argumentera, analysera och värdera komplexa rättsfrågor i skärnings­punkten för immaterialrätten och mänskliga rättigheter,
• ha förmåga att muntligen redovisa komplexa rättsfrågor på kursens områden.

Betygskriterier

Betyg ges enligt skalan godkänd (B), icke utan beröm godkänd (Ba) och med beröm godkänd (AB).

För godkänt betyg (B) ska studenten, förutom förmågan att presentera komplexa rättsfrågor på det folkrättsliga området muntligt och hålla uppsatta tidsramar, på ett beskrivande, sammanfattande, refererande och reflekterande sätt uppnå samtliga av de övriga förväntade studieresultaten.

För det högre betyget (Ba) ska studenten, utöver nivån för betyget B, genom ett strukturerat, självständigt och kritiskt värderande sätt visa förmåga till ett analytiskt förhållningssätt.

För det högsta betyget (AB) ska studenten, utöver nivån för betyget Ba, genom ett väl strukturerat, genomtänkt, kritiskt värderande och jämförande sätt visa god analytisk förmåga och därmed göra ställningstaganden som bygger på en övertygande argumentation och en hög grad av självständighet.

Bra muntliga presentationer under seminarierna tas i beaktande om och när studenten befinner sig på en betygsgräns.

Innehåll

Förhållandet mellan de immateriella rättigheterna och mänskliga rättigheter är en av de nya ämnena bland akademiker och praktiker på internationell nivå i det tjugoförsta århundradet kunskapssamhället. Betydelsen av förhållandet mellan immaterialrätten och de mänskliga rättigheterna har kommit i förgrunden men är ändå till stora delar ett outforskat område. Bland annat beträffande frågor som rör ACTA -avtalet, TRIPS-avtalet , WIPO Utvecklings Agenda, ursprungsbefolkningars rättigheter, blinda och synskadades rättigheter, biologisk mångfald, open source utveckling, creative commons licensiering, yttrandefrihet och tillgång till kunskap. Förhållandet mellan immaterialrätten och de mänskliga rättigheterna har genererat en intensiv, modern och vital debatt både ur en teoretisk och en praktisk synvinkel.

Under kursen kommer olika frågor att behandlas. Frågor som: Är det immaterialrättliga systemet till godo eller av ondo för samhällsutvecklingen? Tar immaterialrätten hänsyn till de fattiga? Vilka värden och grunder är i centrum för immaterialrätten? Hur och varför kan mänskliga rättigheter, vetenskap, teknik och samhälle påverka den immaterialrättsliga politiken? Vad är WIPO:s, WHO:s och UNESCO:s roll i skärningspunkten mellan immaterialrätten och de mänskliga rättigheterna? Vilket ramverk är mest lämpligt i relationen mellan de mänskliga rättigheterna och immaterialrätten? Hur kan ett sådant ramverk införas/byggas upp på nationell/internationell nivå på det mest effektiva sättet?

Kursen kommer att gå in för en fördjupad förståelse av särdragen i immaterialrätten och de mänskliga rättigheterna. Kursen löper över tio veckor och består av flera dagars föreläsningar och seminarier som leds av etablerade experter på områdena. Det kommer att finnas flera inlämningsuppgifter. Kursen avslutas med en uppsatsinlämning och muntligt försvar.

Undervisning

Undervisningen består huvudsakligen av seminarier och föreläsningar. Alla seminarier och föreläsningar är obligatoriska.

Varje studerande skall delta aktivt i undervisningen genom att förbereda seminarier och aktivt delta i den diskussion som förs. Kortare skrivuppgifter ingår också i kursens obligatorium.

Examination

Examinationen är baserad på en examinationsportfölj bestående av ett antal moduler av vilka vissa bedöms med godkänt/icke godkänt och andra med ett graderat betyg. Examinationen genomförs utifrån bedömningskriterier och, när det är tillämpligt, betygskriterier.

Det slutliga betyget bygger på en sammanvägning av hela examinationsportföljen. Portföljen innehåller följande moduler:

• skriftlig uppsats,
• skriftlig PM, och
• muntliga prestationer vid seminarierna.

Bland dessa moduler betygssätts skriftlig PM och muntliga prestationer. Därför har de modulerna störst betydelse för slutbetyget. Övriga moduler bedöms med godkänt/icke godkänt men kan ha betydelse vid den helhetsbedömning som ligger till grund för slutbetyget.

Krav för slutbetyg

Godkänd skriftlig uppsats. Godkända PM. 4-gradig betygsskala som styrs av resultatet på uppsatsen.

Övrig information

Det är inte tillåtet att försöka vilseleda när en studieprestation annars ska bedömas. Detta innebär till exempel att man inte får använda otillåtna hjälpmedel vid tentamina och att man vid uppsatsskrivande inte får utge annans text för att vara ens egen. Enligt universitetets regler ska sådant betraktas som fusk och anmälas. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader.