Klinisk medicin II (uppdragsutbildning)
Kursplan, Avancerad nivå, 8KR160
- Kod
- 8KR160
- Utbildningsnivå
- Avancerad nivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Medicinsk vetenskap A1N
- Betygsskala
- Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Programkommittén för läkarprogrammet, 7 januari 2014
- Ansvarig institution
- Institutionen för kirurgiska vetenskaper
Allmänt
Bibringa läkarstuderande grundläggande ämnesinriktad kunskap och praktisk utbildning i diagnostik och behandling av andnings-, bröstkörtelns-, cirkulations-, endokrinologiska- och mag-tarm sjukdomar samt i anestesiologi.
Undervisningen skall ge fördjupad kliniska färdigheter i undersökningsteknik avseende kroppsundersökning och utvärdera undersökningsfynd inom de för kursen ingående ämnesområden. Kursen vill vidareutveckla förhållningssätt och attityder till patienter och övrig personal. Undervisning syftar också till att integrera prekliniska och kliniska kunskaper inom de nyckelområden som behandlas under denna termin.
Behörighetskrav
För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom ett från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.
Mål
Efter kursen skall studenten kunna:
- identifiera symptom, förklara bakomliggande patofysiologiska mekanismer samt värdera och handlägga akuta och kroniska tillstånd i thorax, samt identifiera akuta problem med och upprätthålla fri luftväg
- diagnostisera, förklara bakomliggande patofysiologiska mekanismer samt behandla olika typer av chocktillstånd
- självständigt tolka EKG och spirometri samt självständigt genomföra och tolka arbetsprov
- genomföra preoperativ bedömning, föreslå lämplig anestesiologisk metod samt förklara de olika faserna i ett anestesiförlopp och självständigt utföra infiltrationsanestesi
- självständigt analysera och behandla akut smärta
- förklara bakomliggande patofysiologiska mekanismer samt diagnostisera och föreslå behandling vid central och perifer ischemisk kärlsjukdom
- förklara principerna för samt planera parenteral och enteral nutrition
- självständigt utföra klinisk undersökning av patienter med akuta och icke akuta symptom från bukens inre organ (inklusive mag-tarmpaketet) och bukväggen samt bedöma de kliniska fynden och kunna föreslå vidare utredning och behandling
- självständigt kunna diagnostisera benigna respektive maligna sjukdomar i bröstkörteln och primärt behandla dessa.
- utifrån diagnostiska kriterier självständigt kunna diagnostisera och behandla de endokrina folksjukdomar inkluderande diabetes, thyreoideasjukdomar, hyperparathyreoidism, och osteoporos.
- ange och sammanfatta patogenes, symtom och behandling vid hypofyssjukdomar och endokrina sjukdomar i binjurarna innefattande endokrin hypertoni, samt redogöra för vanliga endokrina tumörer och föreslå behandling av dessa.
- redogöra för symptom och kliniska fynd vid sjukdomar och funktionsrubbningar i mag-tarmkanalen samt kunna föreslå vidare utredning och behandling
- förklara och tillämpa begrepp inom patologi, tumörbiologi och tumörgenetik med relevans för uppkomst, kliniska manifestationer, diagnos, prognos, och behandling av maligna sjukdomar.
- redogöra för symptom och kliniska fynd vid malignitet i bukens inre organ (inklusive mag-tarmpaketet) och känna till behandling och prognos vid de vanligaste gastrointestinala tumörsjukdomarna
- känna igen symptom och kliniska fynd vid lever-, gallvägs- och pankreassjukdom samt kunna föreslå vidare utredning och behandling
- tillämpa basvetenskapliga kunskaper om matrixbiologi så att normal sårläkning kan förstås, och så att aneurysm och bråck kan förstås med avseende på patogenes, manifestationer, diagnos och behandling.
- förstå och redogöra för betydelsen av olika makro- och mikroskopiska bedömningar av vävnads- eller cytologiska prover som grund till diagnos och behandling, samt beskriva syftet med och innehållet i en patologisk anatomisk diagnos (PAD) och även kunna beskriva mikroskopiska fynd.
- bedöma vanliga makroskopiska fynd vid obduktion, och vilka åtgärder sådana skall leda till samt känna till de lagar som reglerar obduktionsverksamheten.
Innehåll
Kursen inleds med 2 integreringsveckor, där prekliniska och kliniska kunskaper sammanförs inom vissa kliniska nyckelområden. I den första integreringsperioden ingår 1 vecka med djurlaboration. I den mellanliggande avdelningstjänstgöringen, fortsätter träningen i kliniska färdigheter samtidigt som ämnesspecifik kunskap bibringas.
De flesta studenter har under kursen klinisk praktik utanför Akademiska sjukhuset i två till åtta veckor (sjukhus i Västmanland, Gästrikland, Hälsingland, Dalarna, Värmland, Uppland och Södermanland).
Under integreringsperioderna ges undervisning i följande medicinska ämnesområden:
- Matrixbiologi
- Fysiologiska och patofysiologiska tillstånd i cirkulations- och mag-tarm kanalen
Under avdelningstjänstgöringen ges undervisningen inom följande medicinska huvudområden:
- Hjärta/kärl II
- Mag-tarm
- Anestesi
- Klinisk fysiologi
- Patologi/Cytologi
- Endokrinologi/Endokrinkirurgi inkluderande bröstkörtelns sjukdomar
Samundervisning sker även i röntgendiagnostik.
Undervisning
Undervisningen pågår 20 veckor inklusive inläsningsperiod och omfattar föreläsningar, demonstrationer, gruppundervisning, falldiskussions- och PBL-seminarier samt laborationer.
Tyngdpunkten i undervisningen är förlagd till avdelningstjänstgöring med patientnära arbete, demonstrationer och ronder. Den omfattar tjänstgöring på akutmottagning, kardiologi-, endokrinologi-, kirurgi-, operations- och anestesiavdelningar samt klinisk fysiologi. Jourtjänstgöring ingår även.
Examination
För godkänd kurs krävs närvaro på obligatoriska moment såsom duggor, seminarier, praktiska moment och klinisk tjänstgöring.
För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan i studiehandboken.
Kursen avslutas med en skriftlig tentamen efter den kliniska tjänstgöringen.
Kliniska färdigheter kan komma att exmineras via s k stationstentamen/OSCE.
Praktiskt patientprov med anamnes, status, följt av diagnosförslag, presentation av utredning och behandlingsförslag kan också ingå. Vid det praktiska provet (OSCE) bedöms den läkarstuderande avseende undersökningsförmåga, förhållningssätt, attityder och förmåga till kommunikation med patienten.
Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov 2 gånger, antingen med tentamenspatient eller vid påföljande ordinarie OSCE, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas.
Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s k blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.
Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina.
Avbruten praktik i förtid:
En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen. En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur dessa skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs. Beslut om den individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.
Studerande som ej blivit godkänd i klinisk utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk praktik en gång. Beslut om den individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentprepresentation.
Praktiska prov ses som en del i den kliniska utbildningen, och möjligheten att genomgå ett förnyat praktiskt prov begränsas därmed till en gång.
Litteraturlista
Litteraturlista saknas.