Allmänt

Kursen ges inom Lärarprogrammet. Den ingår i inriktningen Samhällskunskap, 90 hp. Kursplanen gäller från och med höstterminen 2009.

Kursansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Behörighetskrav

Genomgått Samhällskunskap AB, 1-60 hp och godkänd på kurserna Samhällskunskap AB: Statskunskap, 15 hp och Samhällskunskap AB: Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp.

Mål

Kursen består av tre delkurser med följande förväntade studieresultat:

1. Demokratins problem 7,5 hp

Efter genomgången delkurs förväntas studenten:

• kunna diskutera och jämföra olika demokratiuppfattningar.

• kunna beskriva och värdera de historiskt sett mest inflytelserika argumenten för och emot demokrati.

• känna till, samt kunna tillämpa och kritiskt granska några av de vanligaste förklaringarna till demokratisering.

• veta hur demokrati i allmänhet och, dess konstitutionella utformning i synnerhet, påverkar olika typer av politiska och ekonomiska utfall.

• i tal och skrift kunna argumentera för eller emot idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt.

2. Verksamhetsförlagd utbildning 7,5 hp

Efter genomgången delkurs förväntas studenten:

• ha vidareutvecklat sin förmåga att integrera ämneskunskaper och didaktiska kunskaper på ett genomtänkt sätt så att undervisningen anpassas till elevernas nivå

• kunna skapa kontakt med elever samt kunna leda och organisera arbetet i större och mindre grupper

• kunna sätta rimliga mål för sin undervisning och på ett självständigt sätt planera och genomföra samt utvärdera undervisning

• ha kunskaper om olika sätt att bedöma och betygsätta elevers prestationer

3. Självständigt arbete 15 hp

Efter genomgången delkurs förväntas studenten:

• kunna känna igen och självständigt formulera en statsvetenskapligt relevant frågeställning samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag

• kunna anknyta en undersökningsfråga till relevant statsvetenskaplig litteratur

• kunna skilja mellan beskrivande, förklarande och värderande studier

• förstå grunderna i olika metoder för att beskriva, förklara och värdera, i synnerhet olika slag av jämförande metod

• förstå behovet av att definiera begrepp, teoretiskt och empiriskt

• kunna redogöra för olika strategier för att generalisera samt förstå generaliseringsbegreppets innebörd

• kunna beskriva skillnaden mellan primärmaterial, sekundärmaterial och litteratur

• ha kännedom om de viktigaste samhällsvetenskapliga datainsamlingsmetoderna

• kunna diskutera val av metod och design (fallstudier, jämförande metod, idéanalys) utifrån en problemställning

• ha bekantat sig med några viktiga textanalytiska metoder

• ha grundläggande kännedom om hur man tillämpar textanalytiska metoder

• ha grundläggande kunskaper om källkritik

• kunna diskutera vetenskapliga texter utifrån en metodologisk synvinkel

• ha förmåga att i samverkan med andra studenter självständigt författa en kortare uppsats inom ett valt problemområde, diskutera och försvara uppsatsen i ett seminarium samt diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger

• ha förmåga att aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet

• ha förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning

• ha förmåga att utföra en mindre undersökning med relevans för frågeställningen

• ha förmåga att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar

• ha förmåga att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar

• ha förmåga att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Innehåll

1. Demokratins problem, 7,5 hp

Mål

Kursen presenterar modern statsvetenskaplig diskussion om grundläggande demokratiproblem. Målsättningen är att studenterna skall bilda sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket. Kursen avser att ge en fördjupning av teman som tidigare har behandlats på A-kursen inom momenten politisk teori och jämförande politik. Vi vill med denna kurs utbilda studenter som är tränade att analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå.

Det övergripande syftet med kursen är att – med hjälp av de moment som beskrivs nedan - möjliggöra för studenterna att ta steget från löst tyckande om demokratins kärnfrågor till en position där de kan ta ställning till och argumentera för (eller mot) idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt. Mer precist är tanken att studenterna efter genomgången kurs ska:

• kunna diskutera och jämföra olika demokratiuppfattningar.

• kunna beskriva och värdera de historiskt sett mest inflytelserika argumenten för och emot demokrati.

• känna till, samt kunna tillämpa och kritiskt granska några av de vanligaste förklaringarna till demokratisering.

• veta hur demokrati i allmänhet och, dess konstitutionella utformning i synnerhet, påverkar olika typer av politiska och ekonomiska utfall.

• i tal och skrift kunna argumentera för eller emot idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt.

Innehåll och uppläggning

Kursen rymmer två delar:

Den första politiskt filosofiska delen handlar om normativ demokratiteori. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd, och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar och förslag till lösningar inom olika demokratiteoretiska traditioner. Exempel på frågor som diskuteras är: Vilka problem och lösningar rymmer demokratiteorin? Hur definieras demokrati? Vad är det som är bra med demokrati? Vilken betydelse har det att olika intressen och grupper finns företrädda i våra politiska församlingar? Bör demokratins ideal omformuleras i ljuset av en alltmer globaliserad omvärld?

Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins orsaker och konsekvenser: Vad kan förklara att vissa länder är demokratier medan andra inte är det? Vilka förutsättningar finns det att etablera global demokrati? Spelar demokrati någon roll för välfärd? Vilka är de fördelningspolitiska konsekvenserna? Vi fokuserar också på demokratins konstitutionella utformning.

Undervisning

Kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna syftar till att introducera de centrala delarna på vart och ett av de tre momenten på kursen. Seminarierna syftar till träning i analytiska färdigheter genom diskussioner i mindre grupper. Inför seminarierna får studenterna enskilt och/eller i grupp förbereda svar till ett antal tillämpade övningsuppgifter. Studenternas svar diskuteras sedan under det följande seminariet. Tanken är att seminarierna dels ska ge studenterna möjlighet att kontinuerligt reflektera över kursens innehåll, dels tydliggöra den praktiska betydelsen av kursens teoretiska delar.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.

För godkänt betyg krävs att den studerande:

- deltagit aktivt vid de obligatoriska seminarierna

- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen

2. Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp

Delkursen är uppdelad på två delar:

Teoridel, 1 hp

I teoridelen ingår förberedelse inför den skolförlagda tiden med ämnesdidaktik, olika metoder för utvärdering och bedömning.

Skolförlagd del, 6,5 hp

Studenten tränar sin förmåga att undervisa i ämnet samhällskunskap ute i skolverksamheten.

Efter den skolförlagda tiden sker en uppföljning.

Undervisningen består av seminarium, praktiska övningar samt inlämnande av en skriftlig redogörelse över undervisningsprocessen från målsättning, planering, genomförande samt utvärdering av ett undervisningsmoment.

3. Självständigt arbete, 15 hp

Innehåll

Kursens ena huvudsyfte är att ge grundläggande kunskaper i statsvetenskaplig metod. Syftet är dels att ge de studerande en första introduktion i praktisk forskning, dels att de ska utveckla en kritisk förståelse för hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder. Kursen betonar dock de gemensamma principer som förenar kvalitativa och kvantitativa ansatser. Under kursen diskuteras vad en statsvetenskaplig frågeställning är, hur vetenskapliga undersökningar kan läggas upp, vilka olika sorters material och datainsamlingsmetoder man kan använda, samt hur politiska budskap och idéer kan analyseras.

Kursens andra huvudsyfte är att studenten ska förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en kunskapssökande process som ytterst sett handlar om att i seminarieform pröva giltigheten i argument. Konkret innebär det att uppsatsarbetet ska träna studenten i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem, avgränsa och utföra en mindre undersökning med relevans för problemställningen, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Som delmål ingår därmed att studenterna ska få kännedom om lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in adekvat material. Studenten ska få konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och hur de kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Kursen ska vidare skapa förståelse för värdet av att analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter.

Delkursen består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl de egna som andras. På slutseminariet förväntas författarna muntligt begrunda och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om minst en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Undervisning

Undervisningen består i en kombination av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, samt metod- och materialsökningsövningar. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, artiklar och praktiska exempel. De kunskaper som inhämtas genom litteraturen fördjupas genom praktiska metodövningar. Den studerandes egen arbetsinsats vid övningar och PM-skrivande är viktiga inslag i kursen.

Undervisningens tyngdpunkt ligger på handledning anpassad till varje uppsatsförfattares behov, individuellt eller i grupp. Kursen avslutas med en ventilering av uppsatserna i seminarieform. Här ges tillfälle att reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, kurs-PM, metodövningar samt individuell handledning.

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Examination

Kursen examineras genom obligatoriskt seminariedeltagande, kurs-PM, tentamen och uppsats.

Examinationen på delkursen Demokratins problem sker dels genom de obligatoriska seminarierna, dels genom skriftlig tentamen i slutet av kursen. För godkänt betyg krävs att den studerande:

- deltagit aktivt vid de obligatoriska seminarierna.

- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen.

Seminarierna syftar till träning i analytiska färdigheter genom diskussioner i mindre grupper. Inför seminarierna får studenterna enskilt och/eller i grupp förbereda svar till ett antal tillämpade övningsuppgifter. Studenternas svar diskuteras sedan under det följande seminariet. Tanken är att seminarierna dels ska ge studenterna möjlighet att kontinuerligt reflektera över kursens innehåll, dels tydliggöra den praktiska betydelsen av kursens teoretiska delar.

Examinationen på verksamhetsförlagd del av kursen sker dels genom att de studerande examineras i relation till delkursens mål av universitetets lärarutbildare efter samråd med ansvarig/a kommunal/a lärarutbildare, dels genom bedömning av dokumentation av verksamhetsförlagd utbildning.

För godkänt på delkursen Verksamhetsförlagd utbildning krävs att studenten aktivt deltagit i alla delar av teoriundervisningen och i skolverksamheten samt självständigt planerat, utfört och utvärderat de förväntade undervisningstimmarna. Studenten ska också ha lämnat in en godkänd skriftlig redogörelse över undervisningsprocessen.

Studerande som underkänts på verksamhetsförlagd utbildning, erbjuds möjlighet till förnyad examination vid ett tillfälle. Om synnerliga skäl föreligger kan Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden efter anhållan bevilja den studerande ytterligare ett examinationstillfälle.

För godkänt på delkursen Självständigt arbete krävs att den studerande deltagit i obligatoriska seminarier samt i tillfredsställande utsträckning löst samtliga övningsuppgifter och erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen om sådan förekommit.

Examination sker även genom ventilering av uppsatser i seminarieform, där kursdeltagarna deltar aktivt i rollerna som opponent, respondent och seminariedeltagare. Vid examinationen läggs störst vikt vid uppsatsens utformning med avseende på precision i frågeställningen, anknytning till tidigare forskning, tillämpning av den valda metoden, samt hur väl underbyggda och tydliga slutsatserna är. Kreativitet och analytisk skärpa är särskilt meriterande. Även muntliga insatser på slutseminariet ligger till grund för examinationen.

Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd). För delkursen Verksamhetsförlagd utbildning ges dock endast betygen G eller U.