Allmänt

Fastställd den 26 september av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen (1993:100). Kursplanen träder i kraft den 1 januari 2015.

Allmänt

Kursen omfattar 15 högskolepoäng (15 ECTS credits) och ingår som fördjupningskurs på avancerad nivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.

Behörighetskrav

Som allmänt förkunskapskrav för kursen krävs godkänt betyg i fem av de sex terminskurserna på juristprogrammets grundnivå. I den ej avklarade kursen ska samtliga obligatoriska moment ha fullgjorts. Som särskilt förkunskapskrav krävs godkänt betyg på Terminskurs 2, Terminskurs 3, Terminskurs 4 samt Terminskurs 6.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Mål

Kursens mål som förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenterna ha förmåga att på ett kvalificerat sätt kunna hantera civilrättsliga frågor i en landgränsöverskridande kontext, genom

• att identifiera när situationen är internationell;
• att kvalificera den aktuella rättsfrågan;
• att finna de tillämpliga rättskällorna;
• att självständigt analysera rättskällematerialet, vare sig det handlar om EU-rättsliga regleringar, internationella konventioner, svensk lag, EU-domstolens, Europadomstolens eller svensk domstols praxis;
• att självständigt formulera juridiskt relevanta argument för och emot olika lösningar;
• att förstå sambandet mellan frågor om domsrätt, lagval, erkännande och verkställighet samt vilka överväganden som styr var talan lämpligen väcks;
• att förstå hur olika sakfrågor hänger ihop: en bolagsjurist måste exempelvis ha kännedom om hur personalens utlandsplacering påverkar diverse rättigheter inom den familje- och arvsrättsliga sfären;
• att göra bruk av den internationella privaträttens metod;
• att analysera olika regelsystem ur principiella och ideologiska perspektiv, såsom den europeiska integrationen, globalt samarbete och nationellt självbestämmande;
• att behärska de grundläggande principerna och rättigheterna i såväl primär EU-rätt som EMKR;
• att i såväl muntlig som skriftlig form presentera juridiskt material och lösningar av avancerade juridiska problem i en gränsöverskridande kontext;
• att planera den egna arbetsinsatsen på ett sådant sätt att angivna tidsramar kan upprätthållas, samtidigt som uppgiften utförs med tillfredsställande kvalitet.

Betygskriterier

De betyg som ges på kursen är de godkända betygsgraderna B, Ba och AB samt underkänd, U.

För godkänt betyg (B) ska studenten på ett beskrivande, sammanfattande, refererande, reflekterande och analytiskt sätt uppnå samtliga av de förväntade studieresultaten samt muntligen kunna presentera rättsliga problem på det internationellt privat- och processrättsliga området.

För det högre betyget (Ba) ska studenten, utöver att uppnå kriterierna för betyget B, på ett strukturerat, självständigt och kritiskt värderande sätt visa ett analytiskt förhållningssätt.

För det högsta betyget (AB) ska studenten, utöver att uppnå kriterierna för betyget Ba, på ett väl strukturerat, genomtänkt, kritiskt värderande och jämförande sätt visa en god analytisk förmåga och därmed göra ställningstaganden som bygger på en övertygande argumentation och en hög grad av självständighet.

Kursbetyget grundar sig på resultatet av examinationen. I gränsfall kan hänsyn tas till nivån av studentens muntliga prestationer under kursens gång.

Innehåll

Kursen spänner sig över gränsöverskridande obligationsrätt, arvsrätt och familjerätt, med utgångspunkt i Europeiska unionens s.k. civilrättsliga samarbete. De EU-rättsliga källorna sätts i relation till annat internationellt samarbete och nationell rätt. Följande delområden ingår

• Domsrätt i obligationsrättsliga tvister (Bryssel I-förordningarna, Luganokonventionerna, RB 10 kap.);
• Lagval i avtalsförhållanden (Rom I-förordningen, IKL, CISG);
• Lagval i utomobligatoriska förhållanden (Rom II-förordningen);
• Erkännande och verkställighet av förmögenhetsrättsliga avgöranden (Bryssel I- förordningarna, Luganokonventionerna, Nordiska verkställighetskonventionen, svensk rättspraxis);
• Insolvensrättsliga frågor (Insolvensförordningen, Nordiska konkurskonventionen);
• Domsrätt i familjerättsliga tvister (Bryssel II-förordningen, Underhållsförordningen, 1996 års Haagkonvention, IÄL);
• Lagval i familjerättsliga förhållanden (Underhållsprotokollet, 1996 års Haag-konvention, IÄL);
• Domsrätt i arvstvister (Arvsförordningen);
• Lagval i frågor om arv och testamente (Arvsförordningen, Nordiska arvskonventionen);
• Olovligt bortförande av barn (Bryssel II-förordningen, 1980 och 1996 års Haag-konventioner);
• Makars och sambors förmögenhetsrättsliga förhållanden (EU:s kommande förordningar, Nordiska äktenskapskonventionen, LIMF);
• Den internationella privat- och processrättens allmänna metodfrågor.

Undervisning

Undervisningen är problembaserad. Den genomförs huvudsakligen i form av seminarier (där rättsfall är centrala) och processpel, med i förväg framtagna uppgifter som studenterna ska ha förberett i basgrupper. Någon föreläsning kan förekomma. Undervisningstillfällena leds av lärare på fakulteten eller av praktiker. Kurslitteraturen kommer delvis att vara på engelska. Närvaro i all undervisning är obligatorisk. Särskild dispens kan undantagsvis medges.

Examination

Examination sker genom hemtentamen mot slutet av kursen.

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga obligatoriska moment har fullgjorts.

De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB. För den som underkänts erbjuds möjlighet till omtentamen.