Allmänt

Kursen ingår som obligatorisk kurs på Orientalistikprogrammets sjätte termin med statsvetenskaplig inriktning och hindi som huvudspråk.

Behörighetskrav

Hindi 5 samt Specialkurs i statskunskap I, 15 hp.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

• diskutera val av metod och design utifrån en problemställning
• självständigt eller i samverkan med andra studenter författa en kortare uppsats inom ett valt problemområde, diskutera och försvara uppsatsen i ett seminarium samt diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger
• aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag. Kursen bidrar därtill att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Kursen består av två delmoment.

Det första delmomentet ger en grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod. De studerande ges en första introduktion i praktisk forskning och i hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder.

Kursen avslutas med en uppsats. Momentet består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet utförs enskilt eller två och två och med stöd av handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats.

1. Metod, 6 hp

Mål

Kursens övergripande syfte är att studenten ska få en teoretisk förståelse av forskningsprocessens grundläggande begrepp och möjliga metodiska vägval samt kunna integrera denna förståelse med praktiska tillämpningar. Kursens fokus ligger på kvalitativa metoder i samhällsvetenskap så som de tillämpas inom Statskunskap och Utvecklingsstudier. Kursen behandlar den samhällsvetenskapliga metodens grundprinciper, nyckelbegrepp och centrala analystekniker i veckovisa teman. Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

• Kunna formulera en frågeställning som är relevant för statskunskap eller utvecklingsstudier
• Kunna anknyta en undersökningsfråga till relevant litteratur
• Förstå behovet av att definiera begrepp teoretiskt och empiriskt
• Ha kännedom om idéanalytiska metoder

Innehåll

Denna kurs lär ut samhällsvetenskaplig metod, med fokus på kvalitativ metod. Den bärande tanken är att vetenskaplig metod bäst förstås genom tillämpning, och att metodresonemang blir extra tydliga vid utförande av egna studier, eller övningar. Den kunskap detta ger gör det också lättare att granska andras forskning ur ett metodologiskt perspektiv.

Kursen betonar den centrala rollen av en tydlig och välformulerad fråga för forskning och undersökningar. Frågeställningen ska styra undersökningens uppläggning och guida författaren (forskaren) vid de val som hör till forskningsprocessen. Vidare tar kursen upp flera analysmetoder. Den studerande får också tillfälle att pröva på att analysera olika typer av material. På dessa moment aktualiseras grundläggande kunskap om forskningsprocessen.

Ett av målen för denna kurs är att studenterna ska fördjupa sina färdigheter under kursens gång, och detta är också något som examineras. Den pedagogiska tanken är att studenterna konkret ska träna på forskningsprocessens beståndsdelar i syfte att fördjupa sitt lärande. Återkoppling från läraren och aktivt deltagande från studenterna i varje övning ska ge vägledning för att överkomma metodproblem.

Undervisning

Kursen består av både föreläsningar och seminarier, där varje övningsmoment med avslutande seminarium introduceras av föreläsningar. Varje veckovist tema består av en övningsuppgift som presenteras och diskuteras i seminarieform. Kursspråk är svenska.

Examination

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd – Godkänd - Väl Godkänd. Kursen examineras på grundval av seminariedeltagande, inlämningsuppgifter samt en skriftlig tentamen. För godkänt betyg krävs att den studerande deltagit i de obligatoriska seminarierna, i tillfredsställande utsträckning löst samtliga övningsuppgifter, samt erhållit betyget godkänt på den skriftliga tentamen.

2. Uppsatskurs, 9 hp

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en kunskapssökande process som ytterst sett handlar om att i seminarieform pröva giltigheten i argument. Konkret innebär det att uppsatsarbetet ska träna studenten i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem, avgränsa och utföra en mindre undersökning med relevans för problemställningen, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Som delmål ingår därmed att studenterna ska få kännedom om lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in adekvat material. Studenten ska få konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och hur de kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Kursen ska vidare skapa förståelse för värdet av att analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter.

Innehåll

Kursmomentet består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl de egna som andras. På slutseminariet förväntas författarna muntligt begrunda och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om minst en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp. Studenten ska med stöd av handledare behandla sekundärkällor på huvudspråket.

Undervisning

Undervisningens tyngdpunkt ligger på handledning anpassad till varje uppsatsförfattares behov, individuellt eller i grupp. Kursen avslutas med en ventilering av uppsatserna i seminarieform. Här ges tillfälle att reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination

Examination sker genom ventilering av uppsatser i seminarieform, där kursdeltagarna deltar aktivt i rollerna som opponent, respondent eller seminariedeltagare. Vid examinationen läggs störst vikt vid uppsatsens utformning med avseende på precision i frågeställningen, anknytning till tidigare forskning, tillämpning av den valda metoden, samt hur väl underbyggda och tydliga slutsatserna är. Kreativitet och analytisk skärpa är särskilt meriterande. Även muntliga insatser på slutseminariet ligger till grund för examinationen.

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, seminarier, kurs-pm, metodövningar samt individuell handledning.

Examination

Kursen examineras genom seminariedeltagande, kurs-pm, tentamen och uppsats.