Allmänt

Kursen ges inom Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Den ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Behörighetskrav

90, 45 respektive 30 hp i tre för grundskolans årskurs 7-9 relevanta ämnen, 45 hp utbildningsvetenskaplig kärna, inklusive 5 hp VFU i kärna samt 15 hp VFU i ämnesstudier.

Mål

Syftet med kursen är att studenterna förvärvar kunskaper i och om bedömning, utvärdering och skolans politiska styrning så att de därigenom allsidigt kan analysera och diskutera elevbedömningar och skolutvärderingar, inklusive dess konsekvenser.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

• redogöra för och jämföra olika former av bedömning, dokumentation och utvärdering, i ett svenskt och i ett internationellt perspektiv, och med särskilt fokus på undervisning i årskurserna 7-9
• värdera och analysera hur lärare bedömer och dokumenterar elevers kunskaper
• analysera och värdera betydelsen av den språkliga utformningen av frågor och uppgifter i klassrummet
• tillämpa olika former av bedömning
• redogöra för och värdera statistiska data och metoder kopplade till bedömning och utvärdering
• redogöra översiktligt för den politiska styrningen av den svenska skolan i ett nutida och historiskt perspektiv, och analysera bedömningarnas och utvärderingarnas funktioner i styrningen av skolan
• analysera och reflektera över lärarens uppdrag som bedömare av elevers kunskaper och lärande i skilda åldrar och ämnen samt i utvärderingar av den egna skolverksamheten.

Innehåll

Bedömning och dokumentation av elevers kunskaper samt utvärdering av skolans arbete: praktisk tillämpning och didaktiska och etiska överväganden. Inom kursen behandlas betygsättning, provkonstruktion, muntlig och skriftlig utvecklingsdokumentation, formativ bedömning, kamratbedömning och bedömning av muntliga presentationer och prestationer.

Centrala bedömnings- och utvärderingsmodeller: deras didaktiska, vetenskapliga och historiska grund. Inom kursen behandlas formativ och summativ bedömning, relativa kontra absoluta betygssystem, utvärdering som aspekt av den politiska styrningen (t.ex. nationella provsystem, systematiskt kvalitetsarbete och skolinspektion), bedömningssystem i andra länder, internationella kunskapsmätningar, samt kvantitativ och kvalitativ information kring skolor och skolresultat.

Den politiska styrningen av skolan, inklusive mål- och resultatstyrningens historiska framväxt och konsekvenser för skolan.

Lärarens uppdrag som bedömare och som deltagare i utvärderingar, i skärningspunkten mellan interna och externa krav och förväntningar på likvärdighet, rättvisa och kvalitet.

Undervisning

Föreläsningar och seminarier.

Examination

Examination sker i form av skriftliga och muntliga uppgifter.

Övriga föreskrifter

Obligatorisk närvaro krävs vid alla examinationstillfällen.