Behörighetskrav

För tillträde till baskurserna A 1 - A 7 krävs allmän behörighet för högskolestudier.

Syfte

Kursen behandlar ekonomisk och social utveckling i världen, Europa och Sverige från antiken till idag. Tyngdpunkten ligger på tiden efter 1800. Ett genusperspektiv är integrerat i alla kursmoment. De studerande ska genom kursen * tillägna sig grundläggande kunskaper om hur produktion, reproduktion, materiell behovstäckning och sociala relationer gestaltat sig i historien. * tillägna sig grundläggande kunskaper om långsiktig samhällsekonomisk och social utveckling i ett brett geografiskt perspektiv. * öva grundläggande färdigheter att skriftligt och muntligt uttrycka och förmedla sådan kunskap. * öva grundläggande färdigheter i att skriftligt och muntligt formulera problem och utifrån problemformuleringen göra egna mindre undersökningar. * träna sig i att kritiskt bedöma och analysera texter och kvantitativa data relaterade till de problem som formuleras.

Innehåll

Moment 1. Efterkrigstidens ekonomiska historia, en översikt.

Detta moment ger en kronologisk översikt av den internationella och svenska ekonomiska utvecklingen från andra världskriget till idag. I en rad utomeuropeiska ekonomier som behandlas är det betingelserna och hindren för ekonomisk utveckling som står i fokus. Relationen mellan olika ekonomier - ekonomins globalisering - får stort utrymme och belyses ur en långsiktigt perspektiv. Vad de amerikanska och västeuropeiska ekonomierna - Sverige inkluderat - beträffar, läggs tonvikten på den kapitalistiska ekonomins dynamik, växlingar mellan tillväxtperioder och kriser, på strukturförskjutningar mellan ekonomiska sektorer (jordbruk, industri och service) och olika industriella branscher, samt på välfärdsstatens uppbyggnad och arbetsmarknadens utveckling. För Östeuropas del studeras den socialistiska ekonomin och övergången till kapitalistisk marknadsekonomi under 1990-talet. Genusperspektivet genomsyrar särskilt behandlingen av välfärdsstat och arbetsmarknad.

Moment 2. Tematisk fördjupning i modern ekonomisk historia.

I detta moment får de studerande välja ett av fyra alternativa fördjupningsteman rörande modern internationell eller svensk ekonomisk historia. Momentet syftar dels till att studenterna ska tillägna sig fördjupade kunskaper inom det valda ämnesområdet, dels till muntlig och skriftlig färdighetsträning. Momentet tenteras dels löpande genom seminarier, dels genom att var och en skriver en individuell PM som diskuteras på seminarium. Vart och ett av alternativen innefattar en gemensam del med viss metodisk och historieteoretisk träning, bl.a. innefattande källkritik, dokumentationsteknik och litteratursökning.

Tema 1. Efterkrigstidens svenska arbetsmarknad i komparativt perspektiv

Detta tema syftar till att ge en bred översikt av utvecklingen av den svenska arbetsmarknaden under efterkrigstiden fram till idag. Den svenska utvecklingen belyses genom jämförelser med andra länder. Områden som diskuteras är den svenska modellen och parternas roll, utvecklingen av arbetskraften, genus och etnicitet på den svenska arbetsmarknaden, arbetslöshet och lönebildning samt EU:s sysselsättningspolitik.

Tema 2. Barnarbete förr och nu.

Barnarbete är ett fenomen som ofta förknippas med industrialismens inledningsskede. För några år sedan diskuterades barnen som arbetskraft livligt i massmedia, på konferenser och i FN, men under senare år har debatten avtagit. Varför är frågan inte lika aktuell idag? Barnarbete berörs inte alls i den allmänna kurslitteraturen trots att det spelade och spelar en stor roll för enskilda hushåll och för ekonomin i stort både i dynamiska och stagnerande ekonomier. I kursen belyses barnarbetet utifrån följande frågeställningar: Vad är barnarbete – hur ska det definieras?; Är barnarbetskraft en dynamisk faktor för ekonomisk tillväxt?; Finns det både negativa och positiva konsekvenser av barnarbete?

Tema 3. Välfärdsstatens utveckling ur genusperspektiv

Detta tema behandlar välfärdsstatens framväxt i västvärlden och särskilt Sverige under 1900-talet. Olika förklaringsperspektiv på välfärdsstaternas framväxt och den skiftande utformningen av välfärdsstaternas institutioner diskuteras. Betydelsen av klass och kollektivt agerande för sociala institutioners framväxt tas upp, liksom samspelet mellan sociala regleringar och samhällsekonomiska förändringar? Hur påverkas arbetsmarknadens organisation, genusarbetsdelning, befolkningsmönster och människors möjligheter till försörjning?

Tema 4. Finansmarknaden - aktörer och verksamhet i historiskt perspektiv

I detta tema ges grundläggande kunskap om det finansiella förändring från senare delen av 1800-talet till våra dagar. I kursen diskuteras bl.a. banksystemets utveckling från lokalsamhällanknutet till globaliserat system samt betydelsen av institutionella regleringar för det finansiella systemets långsiktiga utveckling. Kursen belyser också de roller som olika aktörer traditionellt intagit på marknaden och hur dessa förändrats särskilt under de senaste decennierna.

Undervisning

På moment 1 av kurs 2 ges undervisningen i form av föreläsningar och seminarier. Momentet tenteras genom aktivt seminariedeltagande och skriftligt prov som kan kombineras med mindre hemuppgifter. Tillfälle till omtentamen i samma form ges inom skälig tid. På moment 2 av kurs 2 ges undervisningen i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Examinationen är löpande under de obligatoriska seminarierna vilka kombineras med hemuppgifter. Till grund för det graderade betyget läggs individuellt författande och försvar av en mindre PM. Graderade betyg på de två momenten vägs samman till ett graderat betyg på hela kurs 2.