Allmänt

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 hp.

Behörighetskrav

Kandidatexamen med något samhällsvetenskapligt, historisk-filosofiskt eller religionsvetenskapligt ämnesområde som huvudområde, eller 120 hp avslutade kurser på grundnivå inklusive 90 hp inom något religionsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2B.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• med viss självständighet redogöra för och förhålla sig till valda problemområden inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap
• visa prov på analytisk färdighet och teoretiska insikter såväl allmänt inom området kyrko- och missionsstudier som specifikt inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap
• med viss grad av självständighet identifiera och argumentera för vad som är centrala frågor inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap

Innehåll

Kursen innehåller två delkurser. Den som tidigare läst den allmänna delkursen i metod- och vetenskapsteori om 7,5 högskolepoäng gemensam för hela masterprogrammet i religionsvetenskap ska här välja alternativ B. Den som tidigare läst kursen Kyrkoordning och teologi och nu ska läsa Kyrkorätt och teologi väljer alternativ C. Notera att den ämnesspecifika teori- och metodkursen om 7,5 hp krävs för DII-uppsats.

Delkurs A

Ämnesspecifik teori- och metodkurs, 7,5 högskolepoäng. Den ämnesspecifika teori- och metodkursen ger fördjupade kunskaper i aktuella metoder och teorier för forskning inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap.

Delkurs B

Tematisk litteraturkurs, 7,5 högskolepoäng, vald bland de nedan listade kurserna.

Delkurs C

Kyrkoordning och teologi, 7,5 hp samt Kyrkorätt och teologi, 7,5 hp.

Studenten väljer tematiska fördjupningskurser bland följande:

I. Kyrka – rättvisa – religioner I / Church – Justice – Religions 1

Kyrkans ansvar för de svaga: Karitativ diakoni i historiskt perspektiv, 7,5 högskolepoäng (kyrkohistoria)

Kursen vill, med tonvikt på de senaste tvåhundra åren visa hur den karitativa diakonin vuxit fram, gestaltats och teologiskt motiverats. Studenten får genom kursen en bred insikt om kyrkans pastorala handlande under skilda tider.

Kyrkans identitet i en mångkulturell och mångreligiös kontext, 7,5 högskolepoäng (kyrkovetenskap)

Den här kursen är en introduktion till ecklesiologin, vad kyrkan är i ett globalt och mångkulturellt samhälle. Här studeras utifrån teologiska perspektiv det mesta från ”klassiska” uttryck för vad som är kyrka till Cyberspace Church.

Religionsdialog, religionsteologi och diapraxis, 7,5 högskolepoäng (missionsvetenskap)

Varje religiös grupp utvecklar strategier för att förhålla sig till den religiösa mångfald som är ett faktum. I kursen studeras olika sådana strategier som kristna i olika tider och miljöer formulerat och använt. Studenten förvärvar genom denna kurs teoretiska och praktiska verktyg för att självständigt studera och problematisera kristna förhållningssätt till andra religioner.

II: Kyrka – fromhet – samhälle I / Church – Spirituality – Society 1

Kyrka och väckelse i uppbrottet från enhetssamhället, 7,5 högskolepoäng (kyrkohistoria)

Under de senaste två hundra åren har det svenska samhället förändrats från ett lutherskt enhetssamhälle till ett religiöst pluralistiskt land. Genom kursen får studenten kännedom om de bestämmelser som reglerade enhetssamhället, samt vilka krafter som drev på förändringarna när det statliga regelverket kring Svenska kyrkans gudstjänstliv och sakramentsförvaltning successivt avskaffades, och nya trosåskådningar och samfundsbildningar accepterades. Kursen ger också en historisk bakgrund till väckelserörelsernas konfessionella identitet vid samfundsetableringen.

Kyrkan som skola och samhällsordning. Problem inom lutherska kyrkosyner, 7,5 högskolepoäng (kyrkovetenskap)

Kursen lyfter fram olika lutherska kyrkosyner. Här studeras Luthers syn på kyrkan som samhällsstruktur (regementsläran), Melanchthons och den lutherska ortodoxins syn på kyrkan som skola, den lutherska pietismens försvar av troendeförsamlingen och ärkebiskop Yngve Brilioths syn på kyrkan som sakrament.

Kyrka och stat/samhälle i Afrika, Asien eller Latinamerika: studium av valt land/region, 7,5 högskolepoäng (missionsvetenskap)

Missionsvetenskapen har av tradition framför allt fokuserat på studiet av hur kyrkor och kristna rörelser i Afrika, Asien och Latinamerika i historia och nutid interagerar med samhällen, kulturer och religioner. I kursen väljer studenten en region och studerar denna utifrån de olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter som avspeglas i litteraturen. Genom denna kurs får studenten en bred översikt över metoder och teorier i missionsvetenskaplig forskning, men även fördjupade insikter i kyrkors och kristna rörelsers betydelse i världen.

III: Kyrka – värld – sakrament 1 / Church – World – Sacrament 1

Nattvardsliv och kyrkosed i historiskt perspektiv, 7,5 högskolepoäng (kyrkohistoria)

Nattvardslivet i Svenska kyrkan har varit reglerat av en lång rad lagar och författningar som nu är avskaffade. I kritiken mot dem växte andra samfund fram. Aldrig torde nattvard har firats så ofta och av så många som idag. Kursen vill ge ett vidgat perspektiv på nattvardslivets historia i Sverige.

Om kyrkan som ett slags sakrament, 7,5 högskolepoäng [sakramentalteologi] (kyrkovetenskap)

Kyrkan har i moderna ecklesiologier framställts som ett slags sakrament för världen. Det finns flera orsaker till detta. En är uppfattningen att Guds människoblivande slår sönder uppdelningen mellan andligt och kroppsligt. En annan är att synen på att kyrkan som sakrament kunnat fungera som institutionskritik, till exempel inom befrielseteologier i Latinamerika.

Postkolonialt tänkande som utmaning för kyrka och teologi, 7,5 högskolepoäng (missionsvetenskap)

Postkolonialt tänkande har under de senaste decennierna gett väsentliga bidrag till framförallt litteraturvetenskaplig, historisk och antropologisk teoribildning. I denna kurs appliceras postkoloniala förhållningssätt på teologiskt och kyrkohistoriskt material. Studenten förvärvar genom denna kurs teoretiska verktyg från postkolonial forskning för självständig analys av missionsvetenskapliga frågeställningar.

IV: Kyrkoordning och teologi

Kursen vänder sig till främst till teologer och jurister som vill fördjupa sina kunskaper inom det kyrkorättsliga området. Fördjupningen sker genom ett självständigt litteraturstudium. Kursens syfte är att ge den studerande kunskaper om förhållandet mellan kyrkorätt och teologi i historia och nutid, med särskild inriktning mot kyrkoordningsfrågor. Den studerande ska också kunna diskutera hur juridiskt och teologiskt språk fungerar vid en analys av kyrkoordningstexter. Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för och diskutera kring sakförhållanden och problem som uppstår i skärningspunkten mellan teologi och juridik inom kyrkorätten. Kursen ges i samarbete med Fjellstedtska skolan.

V: Kyrkorätt och teologi

Kursen vänder sig till främst till teologer och jurister som vill fördjupa sina kunskaper inom det kyrkorättsliga området. Kursens syfte är att ge den studerande kunskaper om kyrkorätt och teologi, i historia och nutid, i ett internationellt perspektiv, där såväl den kanoniska rätten och anglikansk kyrkorätt behandlas, samt frågor som uppkommer där kyrkorätten ställs mot den sekulära juridiken.

Efter genomgången kurs skall den studerande också kunna diskutera frågeställningar som uppkommer i ekumeniskt samarbete, där olika kyrkojuridiska traditioner ställs mot varandra. Fördjupningen sker genom ett självständigt litteraturstudium.

Kursen ges i samarbete med Stiftelsen Fjellstedtska skolan.

Undervisning

Undervisningen på den ämnesspecifika teori- och metodkursen är individabpassad och sker genom direkt kontakt mellan student och lärare.

De tematiska litteraturkurserna inhämtas genom självstudier.

Examination

Den ämnesspecifika teori- och metodkursen examineras genom muntlig och skriftlig tentamen (7,5 hp).

De tematiska litteraturkurserna examineras genom muntlig och skriftlig tentamen (om 7,5 hp vardera).

Övriga föreskrifter

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på D-nivå krävs att kursen kyrko- och missionsstudier C2 är avklarad.

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.