Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i kandidatprogram i religionsvetenskap, 210 hp

Kursen kan ingå i lärarprogram.

Behörighetskrav

Kandidatexamen med ett samhällsvetenskapligt, historisk-filosofiskt eller religionsvetenskapligt ämne som huvudområde, eller 120 hp inklusive 90 hp inom ett religionsvetenskapligt huvudområde. Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2B.

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva fördjupade kunskaper om teologiska, etiska och filosofiska överväganden kring samhälleliga, kyrkliga och religiösa förändringsprocesser. Kristologiska meningsskiljaktigheter och reformationstidens omvälvningar uppmärksammas. Kursen behandlar sådana problem som gäller relationen mellan politik och kristen tro, teorier om demokrati och rättvisa, liksom sådana problem som gäller förhållandet mellan andligt sökande och teoretisk reflektion.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

• med hög grad av självständighet identifiera och formulera teologiska, filosofiska och etiska problem som gäller kristologi, reformatorisk teologi, spiritualitet och politisk teori

• med hög grad av självständighet kritiskt analysera teologiska, filosofiska och etiska teorier som behandlar dessa problem

• självständigt formulera och argumentera för ett ställningstagande till dessa problem

• presentera analyser, kritik och förslag till lösningar på dessa problem för en akademisk målgrupp både i tal och skrift.

Innehåll

Kursen består av ett antal seminarier som behandlar reformatorisk teologi, kristologi, spiritualitet och politisk teori. Studenten väljer att inhämta en valfri litteraturkurs som väljs bland följande alternativ:

- Demokrati, religion och politisk etik

Kursen syftar till att studenten skall kritiskt granska skilda teorier inom politisk teori och kristen socialetik. I vilken utsträckning kan religiösa föreställningar åberopas som grund för politiska ställningstaganden i ett nutida liberalt och demokratiskt samhälle? Vilket är förhållandet mellan kristen tro och politisk etik?

- Teorier om jämlikhet och rättvisa

Målet för denna kurs är att analysera skilda teorier om rättvisa och att kritiskt reflektera över frågorna om rättvisans innebörd och dess berättigande. Inom kursen analyseras de teorier som rättvisa som möter inom såväl politisk liberalism som kommunitarism. Vidare studeras frågan om hur teorier om jämlikhet kan bedömas inom ramen för kristen socialetik. Vad innebär en teori som rättvisa som tar hänsyn till de skillnader som finns mellan olika sociala och kulturella kontexter?

- Spiritualitet och vetenskap

Vissa menar att teologin och religionsvetenskapen idag genomgår ”a spiritual turn”, en omvälvning lika genomgripande som ”the linguistic turn” inom 1900-talsfilosofin. Ett allt större teologiskt och religionsvetenskapligt intresse ägnas frågor som har med andlighet att göra. Vad innebär det att studera spiritualitet i en akademisk kontext? Vilka metodologiska svårigheter och vetenskapsteoretiska ställningstaganden ställs man som spiritualitetsforskare inför och hur kan man hantera dessa svårigheter på ett genomtänkt och fruktbart sätt?

- Feministisk spiritualitet

Den kristna fromhetstraditionens förhållande till kvinnors respektive mäns möjligheter att leva goda människoliv beskrivs av olika forskare på radikalt skilda sätt. Vissa menar att den kristna spiritualiteten i grund och botten är kvinnoförtryckande medan andra ser den som en omistlig inspirationskälla i kampen för jämställdhet. Kursen syftar till att studenten skall erhålla redskap att analysera den kristna spiritualitetens förhållande till frågor som gäller kön och makt. Särskilt uppmärksammas olika utformningar av kristen feministisk spiritualitet.

- Reformationens teologi

I denna kurs skall studenten förvärva fördjupad kunskap om reformationstidens brokiga teologiska landskap i Europa. Vidare skall studenten utveckla sin förmåga till såväl ett idéhistoriskt studium av reformationstiden som till mera kritiska och konstruktiva bearbetningar av reformationstidens teologi. Studenten skall också utveckla sin förståelse av reformationstidens mångfald.

- De yttersta tingen

I denna kurs skall studenten utveckla sin förmåga att med hög grad av självständighet kritiskt och konstruktivt analysera frågeställningar inom kristen eskatologi, framför allt vad gäller föreställningar om livet efter döden. Studenten skall också förvärva kunskaper om hur eskatologin kan relateras till andra loci i kristen troslära, samt om hur kristen eskatologi kan relateras till eskatologiska föreställningar utanför kristen tradition.

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska seminarier och föreläsningar som behandlar aktuell forskning kring samtida livsåskådningar, förhållandet mellan naturvetenskap och livsåskådning och miljöetik. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium. Icke lärarledd undervisning kan också förekomma.

Examination

Litteraturkursen examineras genom hemskrivning, muntlig tentamen och/eller PM medan seminarierna examineras genom aktivt deltagande och fullgörande av särskilda redovisningsuppgifter (Reformation, spiritualitet och politik 7,5 hp).

Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

Notera att undervisningsformerna kan komma att ändras ifall studentatalet blir mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Studenter som läst denna kurs har möjlighet att tentera kursen enligt denna kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.