Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs om 7,5 hp

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i religionsvetenskapligt program, 210 hp

Kursen kan ingå i lärarprogrammet för student med kandidatexamen och avslutade studier motsvarande 40 poäng/ 60 högskolepoäng inom något religionsvetenskapligt område och som dessutom fullgjort Allmänt utbildningsområde III.

Behörighetskrav

Kandidatexamen med ett samhällsvetenskapligt, historisk-filosofiskt eller religionsvetenskapligt ämne som huvudområde, eller 120 hp inklusive 90 hp inom ett religionsvetenskapligt huvudområde.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskapsmål

• övergripande återge diskursanalysens idéhistoria i den kontinentala filosofin,

• ingående kunna problematisera vetenskapsteoretiska spörsmål,

• visa fördjupande kunskaper inom en av kursens analytiska inriktningar,

Färdigheter och förmågor

• på ett vetenskapligt godtagbart sätt arbeta med diskursanalytiska verktyg,

• operationalisera abstrakta tankegångar till praktisk användbar metod och teori,

• i grupp sammanställa och presentera analyserat material,

• skriva en vetenskaplig text,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• ta ställning till och kunna underbygga en självständig argumentation för/emot vetenskapsteoretiska spörsmål,

• producera självständiga problemformuleringar i förhållande till sociala och politiska processer med hjälp av diskursanalytisk teori.

Innehåll

: Diskursanalys är ett samlingsnamn för kritisk samhällsanalys med rötter i semiologi, ideologianalys och psykoanalys. Diskursanalys används främst för att analysera text och tal men den lämpar sig även väl för analys av andra sorters material som bild och film.

Kursen Diskursanalys har två moment.

1) Diskursanalysens idéhistoria: under momentet ges en introduktion till diskursanalysens samtida utformningar och hur analysmetoden har operationaliserats i tidigare studier. Fokus läggs på Michel Foucaults problematiserande analys, Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, Jonathan Potter och Margareth Wetherells diskurspsykologi samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori.

2) Diskursanalysen i praktik: under momentet ges möjlighet att använda olika diskursanalytiska angreppssätt på en stor valmöjlighet av material. Utformningen av momentet är beroende på studentgruppens storlek varför lärare och studenter vid kursstart bestämmer momentets utformning.

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska föreläsningar och seminarier. Kursen bygger på aktivt deltagande och den utvalda litteraturen kräver noggrann läsning. Av den anledningen begränsas den obligatoriska litteraturens omfång till max 600 sidor. Seminarier och föreläsningar är obligatoriska. Missat seminarium: enskild redovisning av uppgift. Missad föreläsning: PM på aktuell litteratur.

Examination

Löpande examination genom seminarier samt en hemskrivning. Aktivt deltagande i seminarier motsvarar 2,5 hp, och hemskrivningen 5 hp.

Övriga föreskrifter

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Studenter som läst denna kurs har möjlighet att tentera kursen enligt denna kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.