Behörighetskrav

För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom en från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Mål

Kursen avser att bibringa grundläggande ämnesinriktad kunskap i diagnostik och behandling inom ämnesområdena ortopedi, dermato-venereologi, reumatologi, urologi, njurmedicin, och tumörsjukdomar samt klinisk kemi så att läkarstudenten ges en god grund för den fortsatta utbildningen fram till läkarexamen samt kunskaper och färdigheter för att klara allmäntjänstgöringen som läkare. Fördjupning skall åstadkommas inom områden som tidigare vidrörts. Undervisningen ska också ge en fördjupad kompetens i anamnes- och statustagande avseende ortopedi, reumatologi, dermato-venereologi, njurar, urinvägar, manliga genitalia samt tumörsjukdomar. Vidare ska en fortsatt utveckling av kliniska färdigheter avseende anamnes och status fortgå under terminen och kursen ska möjliggöra en utveckling av allmänna färdigheter att förstå bakgrunden till och tolkning av klinisk kemiska analyser. Kursen ska också ge strukturerad träning i att samverka i och att aktivt träna på att leda teamarbete inom sjukvården. Undervisningen syftar också till att integrera prekliniska och kliniska kunskaper inom de nyckelområden som behandlas under denna termin.

Lärandemål

Efter kursen skall studenten kunna:

• förklara teoretisk bakgrund samt diagnostik vid och behandling av urinvägarnas tumör-, infektion – och stensjukdomar, miktionsrubbningar samt de vanligaste sjukdomarna i prostata och manliga genitalia.
• förklara etiologi, symptom, diagnostik och behandling vid sexuellt överförda infektioner (STI) samt redogöra för smittskyddslagens innebörd och smittspårningssamtalets syfte vid STI.
• förklara uppkomsten av njurens glomerulära, interstitiella och vaskulära sjukdomar, tillämpa riktlinjer för utredning samt förklara och motivera behandlingsprinciperna vid dessa tillstånd.
• förklara för hur akut njursvikt kan förebyggas och skillnaden mellan akut och kronisk njursvikt samt urskilja för de olika behandlingsalternativen vid kronisk njursvikt.
• tillämpa adekvata strategier för ordination av relevanta klinisk kemiska analyser utifrån klinisk situation, kritiskt värdera analysresultaten och förklara orsaker till avvikelser i resultaten på individ- och gruppnivå.
• förklara innebörden av diagnostiska begrepp såsom sensitivitet, specificitet och prediktiva värden samt tillämpa basala statistiska metoder för bedömning av diagnostiska metoders tillförlitlighet och kliniska värde.
• identifiera symtom och tecken förenliga med malign tumörsjukdom och beskriva förhållningssätt och diagnostiska åtgärder för att bekräfta eller utesluta förekomst av sådan sjukdom.
• förklara principerna för samt effekt och biverkningar av etablerade behandlingsmetoder för de mer vanligt förekommande tumörsjukdomarna.
• uppnå och uppvisa förmåga att utifrån ett empatiskt och professionellt förhållningssätt kommunicera om stöd, prognos och behandlingsmöjligheter med patient drabbad av tumörsjukdom eller annan livshotande sjukdom.
• förklara och tillämpa begrepp inom patologi, tumörbiologi och tumörgenetik med relevans för uppkomst, kliniska manifestationer, diagnos, prognos, och behandling av maligna sjukdomar.
• tillämpa basvetenskapliga kunskaper som möjliggör värdering och förklaring av patofysiologi, kliniska manifestationer, och terapeutisk intervention, vid sjukdomar inom huden samt led- och rörelseapparaten, inkluderande frakturlära, inflammatoriska led- och systemsjukdomar samt immunkomplexsjukdomar.
• genomföra, och dokumentera i journal och intyg, undersökning av rörelseapparaten inkluderande funktionsstatus, ledstatus, och neurologiska bortfallssymtom, samt identifiera, värdera, och förklara fynden vid inflammatorisk och icke inflammatorisk led eller muskelsjukdom.
• tillämpa den allmänna frakturläran; principer för primärt omhändertagande, utredningsgång och fortsatt behandling av frakturer och ledskador, samt ange och sammanfatta de viktigaste ortopediska sjukdomarna: etiologi, patologi, diagnostik, differentialdiagnostik, utredning, prognos och behandlingsmöjligheter
• förklara rörelseapparatens reaktion på trauma, förebyggande av komplikationer vid skador samt principerna för omhändertagande av multipelt skadad patient.
• sammanfatta en hudanamnes och hudstatus samt korrekt använda biopsering vid diagnostik av hudsjukdomar
• självständigt handlägga de vanligaste hudsjukdomarna, urskilja ovanliga men allvarliga sjukdomstillstånd som kräver dermatologbedömning, samt informera patienter om förebyggande åtgärder vid omgivningsutlöst hudsjukdom
• diagnostisera inflammatoriska led-, muskel- och systemsjukdomar utifrån diagnostiska kriterier och kliniska och laboratoriemässiga fynd samt föreslå och förklara behandlingsprinciper för dessa.
• förklara immun-komplexsjukdomarnas patogenes och identifiera symtom och kliniska tecken kopplade till specifika immun-komplexsjukdomar. Planera och motivera kompletterande utredningar samt analysera förutsättningarna för terapi.
• självständigt genomföra fullständig anamnes och status på en patient, värdera uppgifter från patienten, samt statusfynd, och med hjälp av dessa föreslå fortsatt utredning, samt ge förslag till diagnos och behandling.

Innehåll

Den kliniska tjänstgöringen är förlagd till kliniker inom dermato-venereologi, reumatologi, ortopedi, urologi, njurmedicin, onkologi, onkologisk endokrinologi och hematologi samt till klinisk kemi, Akademiska laboratoriet. Kursens teoretiska delar omfattar också ovan nämnda områden.

Kursen inleds med 2 veckors integreringsperiod med tumörbiologi och onkologi där kliniska och prekliniska ämnen sammanförs inom vissa medicinska nyckelområden. Under integreringsperioden ges undervisning i fysiologiska och patofysiologiska tillstånd i de under terminen relevanta organsystemen Tumörbiologi och onkologi.

Därefter följer en 16 veckor lång period med klinisk tjänstgöring uppdelat i 4 block om fyra veckor. Teori, demonstration och så långt möjligt praktisk träning avseende diagnostiska och terapeutiska ingrepp såsom benmärgsaspiration, benmärgsbiopsi och sättning av urinvägskateter ingår i den kliniska tjänstgöringen. Praktisk träning avseende kirurgiska ingrepp, gipsteknik, hudbiopsering samt injektionsteknik ingår.

De flesta studenter har under kursen klinisk praktik utanför Akademiska sjukhuset under upp till 8 veckor (sjukhus i Västmanland, Gästrikland, Hälsingland, Dalarna, Värmland, Uppland och Södermanland).

Kursen avslutas med tid avsatt för självstudier och examination.

Undervisning

Undervisningen pågår 20 veckor inklusive inläsningsperioder och omfattar föreläsningar, demonstrationer, laborationer, gruppundervisning, falldiskussioner, samt PBL-seminarier. Tyngdpunkten i undervisningen är förlagd till avdelnings- och mottagningstjänstgöring med patientnära arbete, demonstrationer, auskultation och ronder, samt tjänstgöring på operationsavdelningar. Jourtjänstgöring ingår.

Examination

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan i studiehandboken.

Kursen avslutas med en skriftlig (MEQ-baserad) tentamen efter den kliniska tjänstgöringen.

Kliniska färdigheter kan komma att examineras via s.k. stationstentamen/OSCE.

Praktiskt patientprov med anamnes, status, följt av diagnosförslag, presentation av utredning och behandlingsförslag kan också ingå. Vid det praktiska provet (OSCE) bedöms den läkarstuderande avseende undersökningsförmåga, förhållningssätt, attityder och förmåga till kommunikation med patienten.

Antal tentamensprov:

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina.

Avbruten praktik i förtid:

En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen. En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur dessa skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs. Beslut om den individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Studerande som ej blivit godkänd i klinisk utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk utbildning en gång. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle att genomgå klinisk utbildning.