Allmänt

Fastställd den 31 maj 2016 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskole­förordningen (1993:100). Kursplanen träder i kraft den 1 augusti 2016.

Allmänt

Kursen omfattar 30 högskolepoäng (30 ECTS credits) och ingår som fördjupningskurs på avan­cerad nivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Kursen ges huvudsakligen på svenska.

Behörighetskrav

Som allmänt förkunskapskrav till kursen krävs godkänt betyg i fem av de sex termins­kurserna på juristprogrammets grundnivå. I den ej avklarade kursen ska samtliga obliga­toriska moment ha fullgjorts. Som särskilt förkunskapskrav krävs godkänd tentamen på terminskurs 4.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd med­dela dispens från förkunskapskraven.

Mål

Kursens mål som förväntade studieresultat

Kursen syftar på ett övergripande plan dels till att ge en djupare förståelse för det straffrättsliga systemets uppbyggnad och påvisa vilken betydelse bakomliggande teorier har för reglernas utformning, dels till att kursdeltagarna skall erhålla färdigheter vad gäller straffrättslig problemlösning och argumentation. Inriktningen är delvis utpräglat teoretisk, delvis av mer praktisk, problemlösande karaktär. En tanke med kursen är att dessa båda perspektiv skall integreras. Kursen syftar även till att ge de studerande övning i rättslig och rättspolitisk argumentation och analys, muntlig och skriftlig framställning, självständigt arbete och arbete i grupp samt träning i att tillgodogöra sig undervisning och juridiska texter på engelska.

Efter genomgången kurs skall studenterna ha förvärvat:

• kunskaper om de teoretiska grunderna för straffrättssystemets utformning,
• kunskaper om kriminaliseringsteori,
• förmåga att identifiera och avgränsa juridiska problem hänförliga till olika delar i brottsbegreppet,
• god förmåga att tillämpa det straffrättsliga brottsbegreppet och där ingående delar,
• ökad förståelse för samspelet mellan brottsbegreppets olika delar och för de teoretiska överväganden som ligger bakom brottsbegreppets uppbyggnad,
• goda kunskaper om ett antal centrala brottstyper och samspelet mellan straffrättens allmänna och speciella del,
• god förmåga att tillämpa det svenska systemet för påföljdsbestämning,
• goda kunskaper om modern påföljdsbestämningsteori och förmåga att förklara grundtankarna bakom, och skälen för, olika bestraffningsprinciper, samt
• förmåga att diskutera och analysera olika sanktionssystem i ett principiellt perspektiv.

Betygskriterier

För kursen tillämpas följande betygskriterier.

För betyget Godkänd (B) skall studenten på ett acceptabelt sätt uppnå de förväntade studieresultat som anges ovan. Detta innebär att de förväntade studieresultaten uppnås på ett beskrivande, sammanfattande och reflekterande sätt.

För betyget Icke utan beröm godkänd (Ba) skall studenten på ett bra sätt uppnå de studieresultat som anges ovan för betyget B. Detta innebär att de uppnås genom att den studerande på ett strukturerat, självständigt och kritiskt värderande sätt visar ett analytiskt förhållningssätt.

För betyget Med beröm godkänd (AB) skall studenten på ett mycket bra sätt uppnå de förväntade studieresultat som anges ovan för betyget Ba. Detta innebär att den studerande genom att på ett väl strukturerat, genomtänkt, kritiskt värderande och jämförande sätt visar god analytisk förmåga och därmed gör ställningstaganden som bygger på en övertygande argumentation och en hög grad av självständighet.

Innehåll

Kursen är uppdelad på två huvudsakliga block:

1. Brottsbegrepp och kriminaliseringsfrågor
2. Det straffrättsliga sanktionssystemet

Det första blocket fokuserar dels på brottsbegreppet och de däri ingående brottsförutsättningarna, dels på frågor om straffrättssystemets rättfärdigande och funktion. Frågor som kommer att behandlas är bl.a. brottsbegreppets struktur och funktion samt centrala regler och principer inom straffrättens allmänna del (det allmänna skuldkravet, rättfärdigande omständigheter, osjälvständiga brottsformer etc.). Frågor om uppsåt behandlas särskilt. Några centrala brottstyper berörs också. Under det andra blocket behandlas principer och teorier rörande påföljdsbestämning, påföljdsbestämning enligt svensk rätt samt vissa teoretiska och ideologiska frågor rörande straff och straffets funktioner. Undervisningen kan delvis komma att ske på engelska.

Undervisning

Undervisningen består i första hand av seminarier (företrädesvis i helgrupp, men under­visning i mindre grupper kan förekomma). All undervisning är i princip obligatorisk, men av praktiska skäl har kursdeltagarna själva att ta ansvar för att ta igen viss begränsad från­varo i fråga om enstaka seminarier (maximalt fem). Kursföreståndaren kan meddela dispens från de obligatoriska undervisnings­kraven.

Den närmare uppläggningen av kursen framgår av bifogad undervisningsplan.

Undervisningen bygger på den kurslitteratur som anges i undervisningsplanen samt på det seminariematerial som delas ut.

Examination

Examination sker genom bedömning av en uppsats som författas inom ramen för kursen, genom bedömning av insatser på seminarierna samt genom en tentamen (skriftlig tentamen eller hemtentamen).

De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB.

Disciplinära åtgärder vid fusk

Om fusk under en examination, t.ex. användande av böcker eller anteckningar som inte ingår i kursen eller plagiering, kan bevisas, vidtas disciplinära åtgärder i enlighet med universitetets regler. De skriftliga arbetena ska vara ett individuellt arbete av studenten. Samarbete med andra studenter vid de skriftliga arbetena är inte tillåtet.