Allmänt

Den övergripande målsättningen med kursen är att studenterna ska få kunskap om faktorer som påverkar fosterutvecklingen och som kan ge följdtillstånd hos det nyfödda barnet och den vuxna individen, samt repetera tillhörande prekliniska och kliniska kunskaper och begrepp inom bl.a. utvecklingsbiologi, genetik, embryologi, teratologi, pediatrik, cellbiologi, fysiologi, biokemi, farmakologi, mikrobiologi och patologi. Undervisningen avser att förmedla en vetenskaplig grundsyn och innehåller träning i vetenskaplig metodik, genom studier och sammanfattningar av vetenskapliga artiklar.

Behörighetskrav

För tillträde till ny termin krävs att samtliga obligatoriska moment och tentamensprov skall vara godkända från samtliga terminer som föregår den som studenten läser (är registrerad på) eller senast har läst. För tillträde till ny termin medges dock att tre (3) obligatoriska moment och en (1) tentamen kan kvarstå som ej godkänd(a) från närmast föregående termin.

För tillträde till termin 6 beviljas inga dispenser vad gäller ej avslutade moment eller examinationer på terminerna 1-4 samt för tillträde till termin 11 beviljas inga dispenser vad gäller ej avslutade moment eller examinationer på terminerna 1-9.

Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Mål

Efter kursen ska studenten:

• ha kännedom om basal embryologi och utvecklingsbiologi,
• ha kännedom om grundläggande genetiska förhållanden (t.ex. signalvägar och nyckelgeners uttrycksmönster) under embryonalutvecklingen,
• ha kännedom om grunderna för epigenetiska mekanismer under embryonal- och fosterperioden,
• kunna redogöra för de vanligaste medfödda missbildningarna och deras orsaker,
• kunna redogöra för följdeffekter på barnet och den vuxna individen av medfödda förändringar i den embryonala genotypen (t.ex. mutationer och prägling),
• kunna redogöra för hur läkemedel (t.ex. SSRI-preparat) och sociala droger (t.ex. etanol och nikotin) kan påverka fosterutvecklingen och ge följdeffekter på det nyfödda barnet och den vuxna individen,
• kunna redogöra för hur virusinfektioner kan påverka fosterutvecklingen och ge följdeffekter på det nyfödda barnet och den vuxna individen,
• kunna redogöra för hur avvikelser i fostertillväxt eller graviditetslängd kan ge följdeffekter på barnet och den vuxna individen,
• kunna redogöra för hur maternella sjukdomstillstånd under graviditeten (t.ex. diabetes mellitus) kan ge följdeffekter på barnet och den vuxna individen,
• kunna redogöra för grunderna i hypotesen om ”Developmental Origins of Health and Disease” (DOHaD, Barkerhypotesen)
• ha kännedom om basal fosterfysiologi och hur uteroplacentära faktorer interagerar vid normal fostertillväxt (fördjupas på gynekologi/obstetrik avsnittet),
• ha kännedom om vanliga maternella tillstånd som kan påverka foster–utvecklingen och ge följdeffekter på det nyfödda barnet och den vuxna individen (fördjupas på gynekologi/obstetrik avsnittet).

Undervisning

Undervisningen börjar med sammanfattande föreläsningar i embryologi, utvecklings­biologi och teratologi på förmiddagen under kursen första dag. På eftermiddagen arbetar kursen i grupper med att läsa och sammanfatta artiklar, ett arbete som utmynnar i insändande av ett PM per grupp. Detta PM redovisas nästa morgon i tvärgrupper av 1-2 medlemmar av gruppen. Efter en orienterande föreläsning följer ett nytt grupparbete på eftermiddagen den andra dagen, vilket leder till insändande av ett nytt PM. Ytterligare två dagar följer med samma uppläggning och den femte dagen avslutas med ett sammanfattande (obligatoriskt) seminarium. Varje student gör således fyra grupparbeten och genomför fyra redovisningar (i tvärgrupp) av PM.

Examination

För godkänd kurs krävs deltagande vid obligatoriska moment samt inlämnande av obligatoriska arbetsuppgifter (PM). Obligatoriska moment är utmärkta i schemat. Examinationen sker fortlöpande genom att studenterna medverkar aktivt i dagliga obligatoriska fallbaserade seminarier (tvärgrupper) samt i slutseminariet. Frånvaro från grupparbete, tvärgruppsarbete eller slutseminarium leder till att studenten får författa och inlämna ett PM över de missade momenten.