Allmänt

Fastställd den 16 juni 2011 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen (1993:100). Kursplanen träder i kraft den 1 juli 2011. Reviderad den 11 november 2014. Revideringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Reviderad den 21 augusti 2017. Revideringarna träder i kraft den 1 januari 2018.

Allmänt

Kursen omfattar 15 högskolepoäng (15 ECTS credits) och ingår som fördjupningskurs på avancerad nivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Kursen kommer att samläsas med en fristående kurs i miljörätt, 15 högskolepoäng.

Behörighetskrav

Som allmänt förkunskapskrav till kursen krävs godkänt betyg i fem av de sex terminskurserna på juristprogrammets grundnivå. I den ej avklarade kursen ska samtliga obligatoriska moment ha fullgjorts.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Mål

Kursens mål som förväntade studieresultat

Målet är att studenten ska ha väsentligt fördjupade kunskaper om ämnet miljörätt jämfört med vad som förmedlas under termin sex på grundutbildningen. Studenten ska därmed kunna förstå miljörättens roll i samhället och bättre kunna hantera miljörätten i praktiska situationer. Mer preciserat ska studenten

• ha fördjupade kunskaper om svensk, EU-rättslig och internationell miljörättslig lagstiftning och central rättspraxis på de tre nivåerna,
• ha fördjupade systemkunskaper om förhållandet mellan olika delar av den svenska miljörätten, liksom de strukturella sambanden och skillnaderna mellan internationell miljörätt, EU:s miljörätt och svensk miljörätt,
• kunna diskutera de miljörättsliga reglernas betydelse för miljösituationen och för genomförandet av en hållbar utveckling och andra politiska miljömål,
• kunna diskutera förutsättningar och konsekvenser för olika aktörer, såsom verksamhetsutövare, enskilda grannar och miljöorganisationer,
• kunna diskutera och lösa miljörättsliga fall där olika intressen står mot varandra och ta fram och värdera de olika sidornas argument,
• kunna muntligen och skriftligen presentera miljörättsliga problem och försvara sina argument och slutsatser.

Betygskriterier

För godkänt betyg (B) ska studenten uppfylla ovan beskrivna kursens mål.

För det högre betyget (Ba) ska studenten, utöver nivån för betyget B, genom ett strukturerat, självständigt och kritiskt värderande sätt visa förmåga till ett analytiskt förhållningssätt.

För det högsta betyget (AB) ska studenten, utöver nivån för betyget Ba, genom ett väl strukturerat, genomtänkt, kritiskt värderande och jämförande sätt visa god analytisk förmåga och därmed göra ställningstaganden som bygger på en övertygande argumentation och en hög grad av självständighet.

Innehåll

Kursen behandlar svensk miljörätt och EU-miljörätt, liksom vissa internationella miljökonventioner. I centrum står miljöbalken, men även annan lagstiftning av betydelse berörs, t.ex. plan- och bygglagen. Miljörättsliga instrument ges särskild uppmärksamhet, t.ex. målregler, hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar. Även miljöprocessen är viktig på kursen och därmed regler som rör förfarandet vid tillståndsprövning och tillsyn, inte minst olika rättsliga möjligheter att delta i processen.

Kursen präglas genomgående av EU-rättens stora betydelse på miljöområdet genom dess rättsakter, EU-domstolens praxis och det starka inflytandet i svensk lagstiftning och rättstillämpning. Kursen behandlar också rättsliga principer, såväl allmänrättsliga (såsom legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen) som specifikt miljörättsliga (principen att förorenaren betalar, försiktighetsprincipen m.m.).

Undervisning

Undervisningen är problembaserad och främst inriktad på lärarledda övningar och seminarier som bygger på studenternas egen aktivitet. Till en mindre del består undervisningen av föreläsningar och handledning. Undervisningen bygger på den kurslitteratur som anges i bilagda förteckning.

Seminarierna är obligatoriska. Det innebär krav på aktivitet. Vid frånvaro eller underkänd seminarieuppfyllelse p.g.a. dålig aktivitet finns möjlighet att ansöka om dispens hos kursföreståndare som kan besluta om restuppgift.

Examination

Examinationen grundas på skriftlig tentamen, PM samt aktivt deltagande vid seminarier. Se vidare i undervisningsplanen.

Betyg ges på tentamen och PM och läggs samman till ett betyg för hela kursen. Betygssättningen redovisas närmare i undervisningsplanen.

Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är författningstext, kurslitteratur, material som delats ut på kursen och eget skrivet material.

Kursföreståndaren kan besluta om enskild tentamen efter särskild prövning. Närmare bestämmelser om tentamen meddelas i undervisningsplanen. För den som underkänts erbjuds möjlighet till omtentamen (i enlighet med undervisningsplanen).

De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB.

Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Detta innebär t.ex. att det inte får finnas otillåtna hjälpmedel med under salsskrivningar. Det är även fusk att vid PM-skrivande utge annans text för att vara ens egen. Se vidare instruktioner om hänvisningar m.m. som lämnas under kursen! Den som på dessa eller annat sätt fuskar anmäls. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader.