Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Det övergripande målet för kursen är att ge studenten grundläggande kunskaper i islamisk filosofi och ett urval av esoteriska strömningar inom deras respektive sociala och kulturella sammanhang. Två av huvudfrågorna denna kurs försöker besvara är om och hur de tidiga islamiska filosofiska idéerna och den spekulativa teologiska traditionen – kalam – inverkat på utvecklingen av islamisk mystik och bidragit till framväxten av sufiska ordnar.

Efter genomgången kurs förväntas studenten på en grundläggande nivå skriftligt och muntligt kunna

• redogöra för och diskutera centrala begrepp i och personligheter inom islamisk filosofi – falsafa – och deras inflytande över utvecklingen av islamisk mystik
• identifiera centrala filosofiska frågeställningar som gett upphov till framväxten av olika skolor och deras inflytande över uppkomsten av sufiska ordnar
• diskutera kunskapsteoretiska och filosofiska grunder, t.ex. vad som skiljer sufismen från andra intellektuella traditioner inom islam

Innehåll

Syftet med kursen är att ge en grundläggande inblick i filosofiska idéströmningar inom muslimsk kontext. Kursen startar med de tidiga filosofiska trenderna, falsafa, kalam o.s.v. som formades under islams tidiga historia under 700- och 800-talet fram till 1200-talet. Kursen fortsätter därefter att behandla mystikens läror, teorier och praktiker och deras begreppsmässiga/epistemologiska koppling till de tidiga filosofiska tankekonstruktionerna. Kursen belyser en rad kunskapsbegrepp och tolkningsteorier som utvecklats inom den breda islamiska civilisationen och av en rad olika muslimska filosofer, tänkare, sufimästare, mystiker, asketer, politiska ledare och sociala rörelser. I den avslutande delen ges en översikt av esoteriska muslimska praktiker och religiösa strömningar i modern tid. Kursen erbjuder därmed studenten färdigheter att förstå och granska ett flertal historiska och samtida islamiska filosofiska och esoteriska riktningar.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Kursen bygger på aktivt deltagande och den utvalda litteraturen kräver noggrann läsning.

Examination

Löpande examination genom seminariedeltagande, inklusive PM-inlämning, och en hemskrivning. Aktivt deltagande i seminarier motsvarar 2,5 hp, och hemskrivningen 5 hp.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.