Allmänt

Kursen ges inom Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9.

Behörighetskrav

Historia A för ämneslärare

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

• redogöra för de kursplaner och andra styrdokument som reglerar historieundervisningen i grundskolans årskurs 7-9
• redogöra för den historiedidaktiska forskningen som undersökt hur lärare och elever ser på historieämnet och historieundervisningen i skolan
• redogöra för olika former av historiebruk i samhället
• redogöra för de historiedidaktiska valen och analysera de olika konsekvenser dessa kan få för undervisningen i historia
• analysera läroböckernas betydelse för historieundervisningen och kunna granska läroböcker kritiskt
• redogöra för och analysera hur historieundervisningen kan främja arbetet med skolans och samhällets värdegrund
• redogöra för och analysera betydelsen av genus, etnicitet och identitet i historieämnet och i historieundervisningen
• förhålla sig till och värdera olika förklaringar till historiska händelser, processer och fenomen
• redogöra för begreppet kulturhistoria och ge exempel på tidigmoderna kulturella fenomen och förändringsprocesser i Europa
• värdera och diskutera källors användbarhet i relation till specifika kulturhistoriska frågor.

Innehåll

Kursen syftar till att förbereda de studerande för yrkesarbete som lärare i historia i grundskolans senare år. Målet är också att fördjupa studenternas ämneskunskaper i den kulturella utvecklingen i Europa under tidigmodern tid, samt att då även öva studenterna i att värdera och diskutera källors användbarhet.

Kursen omfattar två moment.

Moment 1. Historiedidaktik och historiebruk, 7,5 hp

Momentet är huvudsakligen teoretiskt inriktat på studier av centrala teman och begrepp inom historiedidaktiken bland annat: de historiedidaktiska valen, historiemedvetande, läroboksforskning, genus och etnicitet, värdegrundsfrågor samt forskning om hur lärare och elever ser på historieämnet och historieundervisningen i skolan. Därtill kommer en orientering om hur och varför historia brukas i samhället utanför skolan. Momentet innehåller även praktiskt inriktade övningar och seminarier om historieundervisningens metodik.

Moment 2. Tidigmodern kulturhistoria, 7,5 hp

Syftet med momentet är studenten ska tillägna sig kunskap om den kulturella utvecklingen i Europa under tidigmodern tid och få en djupare inblick i hur det tidigmoderna vardagslivet gestaltade sig. Kursen kombinerar läsning av litteratur med att deltagarna läser, analyserar och diskuterar olika sorters källmaterial. Detta ger möjligheter för deltagarna att redan på b-nivån öva förmågan att själva göra kulturhistoriska analyser.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och basgruppsarbete. Alla seminarier är obligatoriska.

Examination

Studenterna examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.