Behörighetskrav

Minst 40 hp i praktisk filosofi 

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

• Ha kännedom om hur oenighet definieras i filosofiska sammanhang.
• Ha kännedom om, och förståelse av, de vanligaste argumenten för att oenighet inom ett område kan motivera en skeptisk hållning gentemot de uppfattningar som förs fram inom området.
• Ha kännedom om, och förståelse av, de mer grundläggande synsätten på sanning, kunskap och epistemiskt rättfärdigande som argumenten vilar på.
• Ha kännedom om, och förståelse av, de vanligaste invändningarna mot argumenten och synsätten ifråga.
• Ha förmåga att tillämpa de resonemang och argument som kursen berör i såväl filosofiska som i icke-filosofiska sammanhang.

Innehåll

Oenighet är ett centralt begrepp i många filosofiska diskussioner. Det är utgångspunkten för ett välkänt argument mot tanken att moraliska föreställningar kan vara objektivt sanna, men liknande argument används också inom andra filosofiska områden. Att oenighet kan ha filosofiska implikationer antas ofta hänga ihop med att den ger oss ett skäl att tvivla på de av våra uppfattningar som ifrågasätts, åtminstone om våra opponenter framstår som lika välutrustade som oss när det gäller tillgång till relevant bevisning, slutledningsförmåga, och så vidare. Syftet med kursen är att diskutera argumenten för denna hållning samt de mer grundläggande synsätten på kunskap och skäl för en trosföreställning som argumenten vilar på. Vi skall därvid koncentrera oss på de tankar som förts fram i den senaste tidens intensiva filosofiska diskussioner om frågan. Under vilka omständigheter ger oenighet ett skäl att förhålla sig skeptisk till en uppfattning, och varför? Så kan man sammanfatta de frågor vi skall koncentrera oss på. Exempel kommer att hämtas inte bara från filosofiska diskussioner utan även från politiska och mer vardagliga sammanhang.

Undervisning

Undervisning består av föreläsningar och seminarier och essäskrivande.

Examination

Examinationen består av en hemtentamen.

Aktivt deltagande i undervisningen och goda resultat vid lösande av uppgifter kan vid examinationen beaktas på ett för den studerande gynnsamt sätt. Studerande som blivit underkänd vid ordinarie tentamen bereds tillfälle till omtentamen.

Om tentamen inte lämnas in i tid beslutar examinator om hur examinationen ska genomföras, samt lämplig tidsram.

Övriga föreskrifter

Kursen ges både på grundnivå och på avancerad nivå.