Allmänt

Kursen är obligatorisk på Samhällsplaneringsprogrammet.

Behörighetskrav

Antagen till samhällsplaneringsprogrammet.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten

• kunna belysa hur regionala och lokala utvecklingsstrategier formas, omformas och implementeras• ha grundläggande kunskap om och förståelse för förhållandet mellan disciplinen politisk geografi och samhällsplanering
• kunna återge de väsentliga grunddragen i idéhistorien som ligger till grund för globala, överstatliga och mellanstatliga relationer
• kunna diskutera samhällelig ojämlikhet utifrån skilda geografiska (rumsliga) nivåer
• kunna redogöra för det moderna samhällets politiskt-geografiska sammansättning och möjligheterna att genom samhällsplanering söka styra utvecklingen
• kunna redogöra för samspelet mellan politiska visioner och konkret samhällsplanering på nationell, regional och lokal nivå
• kunna diskutera betydelsen av geografisk variation för den offentliga planeringen
• kunna beskriva och analysera aktuella samhälleliga problem genom konkreta tillämpningar av geografiska metoder
• i en promemoria behandla en frågeställning som är direkt knuten till kursens två huvudämnen: politisk geografi och samhällsplanering. Detta förväntas ske genom att använda både sekundär- och primärdata
• vid ett seminarium försvara och diskutera sin promemoria samt genomföra en opposition på en annan promemoria.

Innehåll

I en föränderlig värld ställs stora krav på beslutsfattare i stat, kommun, privata företag, fackliga organisationer men också på den enskilda medborgaren att välja strategi. Kursens tema belyser hur regionala och lokala utvecklingsstrategier formas, omformas och implementeras. På beslutsfattare i alla typer av organisationer, såväl offentliga som privata, vilar ett krav på att fatta adekvata beslut.

I kursen belyses förhållandet mellan disciplinen geografi och politisk geografi samt planering. Här behandlas också globala, överstatliga och mellanstatliga relationer liksom regionalisering, den svenska regionalpolitiken och anpassningen till EU. Även lokala strategier för anpassning till transnationella och globala förändringar behandlas.

Planeringens möjligheter och begränsningar liksom konsekvenser på såväl samhälls- som individnivå uppmärksammas särskilt.

En viktig del av kursen utgörs av praktisk tillämpning av samhällsgeografiska/samhällsvetenskapliga metoder och teorier. I kursen ingår normalt ett fältarbete under ca en vecka i valt undersökningsområde. Fältarbetet knyter an till tidigare kurser på programmet, vilket ger en teoretisk ram till arbetet. Projektarbetet ventileras vid ett seminarium.

Avslutningsvis sammanförs kursens olika delmoment genom att i termer av rationalitet och makt kontextualisera den politiska geografin och samhällets planering.

Undervisning

Undervisningen kan bestå av föreläsningar, seminarier, övningar, exkursion/fältkurs.

Examination

Kursen examineras i form av skriftlig tentamen (8 hp), deltagande i fältkurs inklusive författande av fältkursrapport (5 hp), samt deltagande i seminarier och övriga obligatoriska moment (2 hp). Tentamen samt fältkursrapporten betygsätts enligt den tregradiga skalan U-VG, seminarier och övriga obligatoriska moment enligt den tvågradiga skalan U-G. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.