Allmänt

Kursen ges som fristående kurs.

Behörighetskrav

30 hp i ett språkvetenskapligt ämne.

Mål

Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna:

• redogöra översiktligt för utvecklingen av fonologisk teoribildning,
• definiera fonembegreppet inom ramen för olika fonologiska teorier samt beskriva fonemets olika roller och status inom dessa teorier,
• relatera fonologiska frågeställningar till fonetiska data,
• relatera fonologisk typologi till fonologisk utveckling från både synkroniskt och diakroniskt perspektiv, och
• kritiskt diskutera svagheter och styrkor hos olika fonologiska teorier.

Innehåll

Kursen syftar till att ge en överblick över teorier inom fonologi samt en introduktion till fonologisk typologi. En kort historik ges över utvecklingen av fonologisk teori. De fonetiska grunderna för fonologisk analys och typologi genomgås och diskuteras. En översikt ges över fonologisk teoribildning med fokus på moderna (postgenerativa) teorier. Frågeställningar rörande gränssnittet mellan fonetik och fonologi samt fonemets roll i fonologin diskuteras utifrån olika teoretiska ståndpunkter. Fonologiska data analyseras med utgångspunkt i de aktuella fonologiska teorierna och teoriernas styrkor och svagheter diskuteras i ljuset av analyserna.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens självständiga lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för arbetet på kursen.

Examination

Kursen har fyra examinerande moment:

1. Obligatoriska gruppövningar;

2. laborationer;

3. redovisningar av litteraturuppgifter;

4. salsskrivning.

Föreskrifter om gruppövningar, laborationer och litteraturuppifter föreligger vid kurstillfällets början.

Studenterna visar resultaten av sitt lärande genom en kombination av examinerande moment. Dessa moment kan vara muntliga eller skriftliga. De kan äga rum vid schemalagd tid och plats (t.ex. inom ramen för ordinarie undervisning), eller vara sådana som studenten utför på egen hand. Föreskrifter om detta föreligger vid kurstillfällets början.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.