Allmänt

Kursen ges inom ämneslärarprogrammet och ingår i ämnesstudier för undervisningsämnet samhällskunskap.

Behörighetskrav

120 hp inom ämneslärarprogrammet inklusive Samhällskunskap AB, 60 hp, och Samhällskunskap C: Statskunskap B, 30 hp.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

• självständigt diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar
• urskilja och formulera statsvetenskapliga problem och självständigt samla in och behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna
• tillgodogöra sig texter med kvantitativa inslag och själv arbeta med grundläggande kvantitativa metoder
• reflektera över didaktiska val i samband med undervisning av och om samhällsvetenskaplig metod, däribland kvantitativa metoder
• självständigt diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom europeisk politik samt i anslutning till detta, kunna innebörden av didaktisk kompetens och lärares didaktiska val, förmå att omsätta ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper om Europeiska unionen samt ha grundläggande kunskaper om skolans styrdokument
• självständigt avgränsa, utforma och utföra en mindre forskningsuppgift med relevans för teori och problemställning och tillämpa statsvetenskaplig metod, författa och försvara en vetenskapligt upplagd uppsats
• självständigt genomföra en opposition vilket innebär att diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger
• aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Dessutom ska studenten

- efter delkurs 1 - Metod 7,5 hp

• självständigt kunna formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar.
• ha god kunskap om både beskrivande och förklarande studier på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.
• ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter.
• ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband.
• ha god förmåga att tolka resultat från både kvalitativa och kvantitativa analyser.
• ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator.
• ha grundläggande kunskap om statistisk inferens.
• ha grundläggande kunskap om experimentell design kunna identifiera och diskutera situationer då dessa metodologiska kunskaper och färdigheter kan användas i undervisning i samhällskunskap.

- efter delkurs 2 - Europeiska unionen 7,5 hp

• ha grundläggande kunskap om Europeiska unionen som politiskt system
• ha god kunskap om EU:s huvudinstitutioner, deras kompetenser och funktioner
• ha god kunskap om beslutsprocesser inom unionen
• ha en övergripande kännedom om EU:s centrala politikområden
• ha en grundläggande förståelse för de konstitutionella problem som är knutna till EU:s konstruktion
• ha grundläggande kunskap om europeisering som fenomen
• ha god kunskap om hur parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet
• ha god kunskap om innebörden av didaktisk kompetens och lärares didaktiska val
• ha grundläggande kunskaper om skolans styrdokument, samt ge exempel på hur detta kan tolkas, konkretiseras och formuleras på lokal nivå inom ämnesområdet Europeiska unionen
• ha förmåga att omsätta ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i undervisningen om Europeiska unionen.

- efter delkurs 3 - Examensarbete 15 hp

Studenten ska efter kursen aktivt ska kunna delta i diskussioner om vetenskapliga arbeten, sina egna såväl som andras. Studenten ska, som författare, opponent och seminariedeltagare, kunna förhålla sig kritiskt till olika påståenden, ge och ta konstruktiv kritik samt bedöma en undersöknings bidrag i ett vidare sammanhang.

Studenten tränas genom uppsatsarbetet i att urskilja och precisera (alternativ 1) ett statsvetenskapligt problem eller (alternativ 2) ett statsvetenskapligt problem med ämnesdidaktisk inriktning, i förhållande till tidigare forskning, att avgränsa och utföra en undersökning av relevans för den ställda frågan, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Ett av delmålen är att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in relevant material. Studenten ska ges konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och kunskap om hur dessa kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter.

Vidare ska studenten sätta sig in i olika sätt att tolka och analysera forskningsmaterial och lära sig vad som krävs för att dra korrekta slutsatser. Kunskapssökandet förutsätter även att slutsatserna granskas av en opponent. En väsentlig del av kursen är därför att man själv deltar i och ansvarar för genomförandet av ett vetenskapligt seminarium.

Innehåll

Kursen består av tre delkurser:

1) Metod, 7,5 hp

2) Europeiska unionen, 7,5 hp

3) Examensarbete, 15 hp

Delkurs 1 - Metod 7,5 hp

Kursen är inriktad på olika samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge studenterna insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen.

Delkurs 2 - Europeiska unionen 7,5 hp

Delkursen består av en läskurs, Europeiska unionen, som studeras utifrån synpunkten av hur nationellt, mellanstatligt och överstatligt beslutsfattande kombineras på olika sakområden. Inom kursen ges ett ämnesdidaktiskt perspektiv på ämnesteorin.

En majoritet av Europas stater är idag medlemmar av den Europeiska unionen. EU har gradvis fått allt mer att säga till om, inom allt fler politikområden. Grundläggande kunskaper om EU är därför en förutsättning för att förstå villkoren för politik i dagens Europa. Denna kurs syftar för det första till en förståelse av hur unionens politiska system är organiserat: vilka är de viktigaste institutionerna, vilka är deras kompetenser och hur fattas beslut? Det formella regelverket ställs i relation till hur EU fungerar i praktiken. För det andra ges en orientering kring de grundläggande konstitutionella problem som unionen har att hantera. I vilken utsträckning är unionen ett demokratiskt och effektivt politiskt system? Vilka förändringar följde genom antagandet av Lissabonfördraget som trädde i kraft i december 2009? Vilka nya krav på reformer av EU följer av nuvarande kriser? För det tredje ges ett ämnesdidaktiskt perspektiv på ämnesteorin: vad säger styrdokumenten, vad är ett rimligt syfte, vilket innehåll ska väljas och vilka metoder är lämpliga för att närma sig unionen som politisk, ekonomisk och social institution?

Delkurs 3 - Examensarbete 15 hp

Alternativ 1: Examensarbete med statsvetenskaplig inriktning

Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Vid ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Alternativ 2: Examensarbete med statsvetenskaplig inriktning och ämnesdidaktisk tematik

Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Vid ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Denna uppsats skall, förutom att vara godtagbar som examensarbete i statskunskap, även ha en anknytning till ämnesdidaktik. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Undervisning

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Delkurs 1 - Metod 7,5 hp:

Undervisningen på kursen består av föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala delar. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får studenterna möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Seminarierna genomförs på två olika sätt. Inför merparten av seminarierna löses ett antal övningsuppgifter, med PM-liknande inslag. Svaren på uppgifterna författas individuellt eller i par och lämnas in i samband med seminariet. Lösningarna diskuteras utförligt på seminariet under ledning av en seminarielärare, som även ger skriftlig återkoppling på varje uppgift. Parallellt med hela kursen genomför studenterna en egen undersökning, från datainsamling till analys, som slutligen presenteras vid det sista seminariet. I anslutning till kursen genomförs även ett obligatoriskt ämnesdidaktiskt seminarium.

Delkurs 2 - Europeiska unionen 7,5 hp:

Inläsningen understöds genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet att aktivt diskutera frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman.

Delkurs 3 - Examensarbete 15 hp:

Undervisningen sker genom föreläsningar om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas också en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där den färdiga undersökningen ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, kurs-pm, författande av uppsats och tentamina.

I informationen till de olika delkurserna redogörs närmare för kursfordringarna.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Delkurs 1 - Metod 7,5 hp

Delkursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studenter men erbjuder även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. På tentamen ska studenterna visa att de har förmåga att ta till sig, tolka och kritiskt granska en samhällsvetenskaplig studie ur ett metodologiskt perspektiv. Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd). För godkänt betyg krävs att studenten: deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter, erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen, deltagit i det ämnesdidaktiska seminariet som anordnats i anslutning till kursen.

Delkurs 2 - Europeiska unionen 7,5 hp

Examination sker genom deltagande i obligatoriska moment samt skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För godkänt på kursen krävs:

(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;

(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen;

(3) närvaro och aktivt deltagande vid didaktiskt seminarium

För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs, förutom att punkt 1 och 3 ovan är uppfyllda, att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.

Delkurs 3 - Examensarbete 15 hp

Till grund för bedömningen av det självständiga arbetet ligger i huvudsak den uppsats studenten lämnat in. Hur studenten kan besvara frågor om sitt arbete och vid seminariet förtydliga hur det genomförts, hur slutsatser dragits och hur alternativa lösningar kan se ut, tas också med i den slutliga bedömningen av uppsatsens kvalitet och vid betygsättningen. Opponenten ska kunna identifiera relevanta frågor vad gäller uppsatsens centrala delar, såsom frågeställning, syfte, metod, analys och slutsatser.

Opponenten förväntas kunna ge konstruktiv kritik och klargöra såväl förtjänster som brister hos uppsatsen, samt ge förslag till förbättringar. Motsvarande krav gäller också för övriga seminariedeltagare vilka förväntas bidra aktivt till diskussionen.

Vid betygssättningen används den tregradiga betygsskalan; VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).

Övriga föreskrifter

Det självständiga arbetet gäller för ämneslärarexamen. Arbetet kan även räknas som examensarbete i generell examen på grundnivå.