Allmänt

Fastställd den 21 december 2000 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 2 kap. 6 § högskolelagen och 6 kap. 7 § högskoleförordningen.

Ändrad 2001-12-19.

Ändrad 2004-11-26.

Kursen omfattar 20 poäng och ingår som tematisk fördjupningskurs i juris kandidatprogrammet enligt utbildningsplan fastställd den 11 december 1991 av Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet.

Behörighetskrav

Allmänna:

Som allmänt förkunskapskrav till kursen krävs godkänt betyg i fem av de sex terminskurserna på juris kandidatprogrammets nivå 1. I den ej avklarade kursen ska samtliga obligatoriska moment ha fullgjorts.

Särskilda:

Godkänt betyg på kursen T6.

Dispens:

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Syfte

Kursens mål är att studenterna skall förstå vilken roll internationella organisationer spelar i dagens värld och i den internationella rätten. Kursens mål är vidare att studenterna skall förstå hur internationella organisationer påverkar staterna och staternas roll som internationella rättssubjekt. Avsikten är att studenterna även skall förstå samspelet mellan internationella organisationer och dessas rättsakter och nationella konstitutioner och rättssystem i stort. I korthet kan sägas att studenterna skall förstå innebörden på det rättsliga området, nationellt och internationellt, av den allt intensivare internationalisering genom internationellt samarbete som pågår på de flesta av samhällets områden.

Förhoppningsvis fördjupas denna förståelse genom att relevant teoribildning inom statsvetenskapen också ingår i kursen. När icke-statliga organisationer introduceras i diskussionen blir frågan om staternas roll ännu tydligare och studenterna inser att det finns ännu en, mer radikal eller avancerad, form av samarbete över gränserna nämligen transnationellt samarbete.

På ett mer konkret plan är kursens mål att studenterna skall lära sig olika sätt på vilka internationellt samarbete kan organiseras, vad olika internationella organisationer gör och hur de är uppbyggda, vilka befogenheter de har, vad de åstadkommit och hur de påverkat den internationella rätten. Studenterna får även se exempel på de avtryck internationella organisationers arbete gjort i den nationella rätten. Detta torde öka studenternas förståelse för sambandet mellan internationell och nationell rätt.

Studenterna skall förstå att internationella organisationer verkar på en mängd områden och att organisationerna omfattar en mängd olika typer av stater. I många organisationer ingår t.ex. både i-länder och u-länder och dessa kan agera på olika sätt inom organisationerna p.g.a. att de har olika intressen och olika problem. Vissa organisationer omfattar bara i-länder och vissa bara u-länder, vilket också påverkar hur organisationerna och deras medlemmar agerar.

Internationella organisationer kan också samarbeta med varandra och inte bara med stater. Ett sådant samarbete mellan globala och regionala organisationer på den internationella säkerhetens område är institutionaliserat i FN-stadgan. Kursens mål är att studenterna skall inse förekomsten och betydelsen även av sådant "interorganisatoriskt" samarbete.

Innehåll

Kursen omfattar ett delområde av folkrätten som studeras under beteckningen internationella organisationer. Internationella organisationer inkluderar studiet av olika typer av organisationer, deras uppbyggnad och funktioner, deras förhållande till den internationella rätten som subjekt och som objekt, deras förhållande till staterna och till nationella rättssystem (framför allt statsrätten) samt de materiella resultaten av organisationernas arbete på olika sakområden.

Mot bakgrund av förekomsten av allt fastare sammansvetsade internationella organisationer med allt bredare kompetens studeras medlemsstaternas förändrade och kanske urholkade roll i dessa fall. Här kommer frågor som rör organisationernas respektive staternas kompetens och frågor om förhållandet mellan nationell rätt och den internationella rätten in i synnerhet.

Även studiet av lösare former av internationellt samarbete än formliga internationella organisationer ingår i kursen. I det sammanhanget behandlas teoribildningen inom statsvetenskapen på området internationellt samarbete, internationella institutioner och regimer.

Kursen omfattar även studiet av icke-statliga organisationer (NGO:s).

Tonvikten läggs när kursen startar på organisationer för global och regional säkerhet (FN, EU, VEU, OSSE, NATO). Beroende på utvecklingen i omvärlden kan tonvikten komma att läggas på andra organisationer och andra frågor under framtida omgångar av kursen, t.ex. internationellt samarbete på handelns och ekonomins område, på miljöområdet eller på brottsbekämpningens område.

Undervisning

Undervisningen sker huvudsakligen i seminarieform med ett stort mått av förväntad aktivitet från studenternas sida. Seminarierna förbereds i smågrupper. Varje student skriver en kortare och en längre uppsats och opponerar på en annan students kortare och längre uppsats. OBS! Vissa kursomgångar kommer momentet kortare uppsats med opposition att ersättas av fler seminarier och föreläsning. Närvaro vid seminarierna är obligatorisk. Kursföreståndaren kan bevilja dispens i särskilda fall. Den närmare uppläggningen av kursen framgår av bifogad undervisningsplan.

Undervisningen bygger på den kurslitteratur som anges i bilagda förteckning.

Examination

För att klara kursen måste studenterna uppfylla följande obligatoriska krav: Alla studenter måste förbereda och delta aktivt i alla seminarier, skriva en kort och en längre uppsats, opponera på en annan students kortare och längre uppsats samt bli godkända på en skriftlig tentamen. Den korta och den långa uppsatsen samt oppositionen på en kort och en lång uppsats poängsätts och slutbetyg på kursen sätts på grundval av insatserna under kursens gång samt resultatet på den skriftliga tentamen. Se vidare bifogad undervisningsplan. Vid synnerliga skäl kan examinationen utformas på annat sätt.

OBS! Vissa kursomgångar kommer examinationen att baseras, förutom på aktivt deltagande vid samtliga undervisningstillfällen, på en skriftlig hemtentamen bestående av två till tre längre essäfrågor samt en längre uppsats och opposition på en annan students längre uppsats.

För sent inlämnad uppsats samt uppsats som underkänns och måste kompletteras för att kunna godkännas, kan bara få godkänt betyg (B). Dispens kan vid synnerliga skäl medges av kursföreståndaren vad gäller för sent inlämnad uppsats.

Tillåtna hjälpmedel vid den skriftliga tentamen är författningstext, traktatstext och kurslitteraturen. Vidare tillåts seminariematerial och egna anteckningar utom uppsatsen. De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba, AB.

För tillträde till den skriftliga tentamen skall alla obligatoriska moment som ligger före den skriftliga tentamen vara fullgjorda. Dispens kan vid synnerliga skäl medges av kursföreståndaren.

För den som underkänts vid den skriftliga tentamen erbjuds möjlighet till omtentamen.