Allmänt

Fastställd den 6 maj 2003 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 2 kap. 6 § högskolelagen och 7 kap. 6 § högskoleförordningen.

Kursen omfattar 10 poäng och ges som fördjupningskurs enligt lokal utbildningsplan fastställd den 11 december 1991 av Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt betyg i fem av de sex terminskurserna på juris kandidatprogrammets nivå 1. I den ej avklarade kursen ska samtliga obligatoriska moment ha fullgjorts. Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Syfte

Kursen skall ge studenterna förståelse för de folkrättsliga, EU-rättsliga och konstitutionella principerna om "likabehandling" och "förbud mot diskriminering" såsom dessa implementerats och tillämpats i den svenska rättsordningen och såsom de beskrivs och analyseras i rättsvetenskaplig doktrin.

Innehåll

Några av de specifika ämnen som behandlas är:

- Internationell rätt

I den här delen av kursen diskuteras hur likabehandlingsprincipen och förbudet mot diskriminering är utformat i folkrätten och i EU-rätten och hur dessa principer efterlevs i respektive rättsordning.

- Svensk statsrätt

Kursen ger i den här delen kunskap om hur det svenska rättssystemet och den offentliga rätten garanterar likabehandling och skyddar medborgare och utländska medborgare mot diskriminering.

- Likabehandling och diskriminering som principer integrerade i rättsordningen

I den här delen av kursen både breddas och fördjupas studien av svensk rätt genom att studenterna får ta del av hur likabehandlingsprincipen och diskrimineringsförbudet är genomfört i straffrätten, processrätten och på delar av det civilrättsliga området.

- Praktiska och teoretiska inslag

Kursen innehåller en rad praktiska och teoretiska inslag som syftar till att ge analysen av traktater, grundlagar, lagar och rättsfall ytterligare infallsvinklar.

Undervisning

En mindre del av undervisningen består av föreläsningar medan en övervägande del sker i form av seminarier där valda frågeställningar analyseras och debatteras. Seminarierna är uppdelade i rättsfallsseminarier, teori- och praktikseminarier och uppsatsseminarier.

Studenterna skall skriva ett protokoll över seminarierna som rättas av läraren. De skall också författa en uppsats om ca 10 sidor. Uppsatsen presenteras och försvaras vid uppsatsseminarierna vid kursens slut. Varje student har särskilt ansvar för att i en muntlig dialog med övriga studenter presentera starka och svaga punkter i en annan students uppsats. Detta äger rum i formen av seminarier.

Undervisningen är obligatorisk, men studenterna får vara frånvarande vid två seminarier utan dispens. De får stället fullgöra en kortare kompletteringsuppgift. Dispens ges av kursföreståndaren för längre frånvaro. Vidare är det obligatoriskt för varje student att skriva ett protokoll vid ett seminarium. Protokollet rättas av läraren och lämnas ut till studenterna vid påföljande seminarietillfälle.

Undervisningen bygger på den litteratur som ingår i seminariekompendiet och består i de böcker, artiklar och rättsfall som varje seminarielärare själv valt ut till seminarierna.

Examination

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga av följande obligatoriska moment har fullgjorts. Vid kursens slut skriver studenterna en uppsats om 10 sidor. Den presenteras och försvaras muntligen vid ett uppsatsseminarium vid kursens slut. För att bli godkänd på kursen krävs således att

a) alla studenter förbereder och aktivt deltager i alla seminarier,

b) alla studenter skriver ett protokoll vid ett seminarium, samt att

c) alla studenter skriver en uppsats som presenteras och försvaras vid ett uppsatsseminarium. Protokollet ska vara skrivet före uppsatsseminariet.

För den som underkänts ges möjlighet till omtentamen (i enlighet med vad som framgår av bifogad undervisningsplan). De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB.