Progressiv process - rättskipningens gränser

20 poäng

Kursplan, C-nivå, 2JS271

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
2JS271
Nivå
C
Ämne(n)
Juridik
Betygsskala
Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (Ba), Godkänd (B), Underkänd (U)
Fastställd av
Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, 14 januari 2005
Ansvarig institution
Juridiska institutionen

Allmänt

Fastställd den 22 maj 1995 av Juridiska fakultetens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 2 kap. 6 § högskolelagen och 6 kap. 7 § högskoleförordningen. Ändrad den 5 juni 1998, den 10 maj 2004 och den 14 januari 2005. Kursplanen träder i kraft vårterminen 2005.

Kursen omfattar 20 poäng och ingår som fördjupningskurs (tematisk kurs) i utbildningen för juris kandidatexamen enligt lokal studieplan fastställd den 11 december 1991 av Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt betyg i samtliga kurser utom en på nivå 1 av juristutbildningen. I den ej avklarade kursen på nivå 1 skall samtliga obligatoriska moment ha fullgjorts.

Som särskilda förkunskapskrav krävs godkänd tentamen i T1 och T4 samt att den studerande bevistat den obligatoriska undervisningen i T6. Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Syfte

Kursens syfte är att ge fördjupade metodiska färdigheter i och kunskaper om den moderna rättsskyddsdebatten, särskilt på ovan under Kursens innehåll angivna områden. Inriktningen är starkt tematisk, rättspolitisk och komparativ. Dock ingår även dogmatiska "knäckseminarier" om centrala civilprocessuella frågor (talerätt, bevisbörda och rättskraft) med anknytning till Access to Justice-perspektivet.

De studerande skall snabbt kunna inhämta (repetera) vissa baskunskaper i process- och konsumenträtt. De studerande skall därefter utifrån ett varierat internationellt underlag (böcker, uppsatser, lagförslag, rättsfall m.m.) självständigt kunna värdera gällande regelsystem och diskutera behovet av reformer i olika hänseenden, särskilt vad gäller domstolarnas roll i rättsskyddet.

Arbetet sker ofta enligt följande struktur som alla måste behärska: hur är rättsskyddet uppbyggt på ett visst område? (även jämfört med uppbyggnaden på ett annat, t.ex. miljörätten contra konsumenträtten), hur fungerar det – föreligger måluppfyllelse?, vilka alternativa lösningar kan tänkas på områden där brister föreligger?, vilka för- och nackdelar är förenade med respektive reformförslag?, vilken lösning förefaller bäst ägnad att nå målet (utifrån olika politiska uppfattningar)?

De studerande skall på ett ledigt, sakligt och engagerat sätt såväl skriftligen som muntligen individuellt kunna presentera analyser av ovan antytt slag. Alla skall också kunna delta aktivt och konstruktivt – och med hänsyn till övriga deltagare – i diskussion i smågrupper (ca 4 pers) och i storgruppen (ca 20 pers) under de olika undervisningsmomenten.

Innehåll

Kursen omfattar sex integrerade block:

1. Begreppsbestämningar och viss rättsteori-rättsfilosofi.

2. Domstolarnas roll i samhället i bl.a. konstitutionellt, rättssociologiskt och komparativt hänseende.

3. Processens funktioner i brottmål och tvistemål.

4. Alternativa ersättnings- och påverkansmekanismer (statlig tillsyn och kontroll, försäkringslösningar, organisationer osv.).

5. Processuellt rättsskydd ("access to justice") innefattande a. rättshjälp, rättsskyddsförsäkring och rättegångskostnadsregler, b. skyddet av diffusa, fragmentariska och kollektiva intressen (särskilt grupprättegång) samt c. alternativa tvistlösningsformer (särskilt skiljeförfarande och nämndprövning).

6. Analys av konsument- och miljörätten ur ett genomförandeperspektiv.

Undervisning

Undervisningen är inriktad på seminarier och andra övningar (rollspel, muntliga föredragningar, gästföreläsningar med basgruppsansvar och frågestunder) med aktiv medverkan och stundom huvudansvar för deltagarna. Därtill kommer studiebesök och viss handledning i smågrupper. 75 % av undervisningen är obligatorisk. Varje studerande har att fullgöra minst tre individuella skriftliga uppgifter (ett kort och ett långt PM samt ett protokoll från ett undervisningstillfälle) och en muntlig föredragning.

Den närmare uppläggningen av kursen framgår av bifogad undervisningsplan.

Kursföreståndaren kan om synnerliga skäl föreligger meddela dispens från de obligatoriska undervisningskraven.

Kurslitteratur

Utöver huvuddelen av Lindblom: Progressiv process, läses Olof Petersson: Rättsstaten. Resten (huvuddelen) av kurslitteraturen finns samlad i två kurspärmar som innehåller en mängd utdrag ur böcker och statliga utredningar, uppsatser, lagförslag, rättsfall m.m. Det närmare innehållet framgår av innehållsförteckningen till kurspärmen. Materialet läses i vissa delar efter närmare anvisning. Det blir dessutom fråga om viss aktuell tilläggslitteratur som delas ut successivt.

Examination

Examination anordnas löpande under kursens gång genom fullgörande av de ovan nämnda poängsatta uppgifterna (ett kort och ett långt PM samt ett protokoll och föredragning) och deltagande i seminarierna. Huvudvikten ligger vid ett individuellt "storPM" (ca 15 sidor) som författas under terminen och lämnas in några veckor före kursens slut. Därtill kommer en (mindre) sluttentamen ("SlutPM").

Möjlighet till omtentamen ges, om inte synnerliga skäl föreligger, tidigast i slutet av augusti.

Föreskrifter om tillåtna hjälpmedel vid tentamen ges i undervisningsplanen.

De betyg som ges på kursen är underkänd, U, samt de godkända betygsgraderna B, Ba och AB.

Litteraturlista saknas.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin