Allmänt

Kursen ingår i området Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap.

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i lärarprogram.

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A samt Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap B eller Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap B2 eller Religionsvetenskap för lärare.

Mål

Kursens mål är att studenterna ska förvärva fördjupade kunskaper i religionshistoriska och religionsbeteendevetenskapliga forskningsfält. Studenterna tränar sin förmåga att självständigt urskilja, formulera och diskutera religionshistoriska och religionsbeteendevetenskapliga problem och ge sammanhängande förklaringar, liksom det vetenskapliga hantverket genom självständigt uppsatsarbete vilket sker under handledning och inom ramen för teori- och metodseminarier. Studenterna fördjupar därmed sina färdigheter i att självständigt lösa vetenskapliga problem och att kommunicera dessa på olika sätt. Kursen kan vara en tillgång för människor som i sin yrkesroll har behov av att tolka kulturella mönster och variationer i historia och nutid samt förstå religionens roll för identitet, kommunikation, hälsa, genus och social och kulturell förändring.

Delkurs 1.1: Religionshistorisk teori och metod, 7,5 hp

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• kritiskt diskutera olika avgränsningar av kategorin religion
• återge klassiska teorier om religion
• på ett vetenskapligt godtagbart sätt arbeta med minst två för ämnet relevanta metoder
• genom självständiga välargumenterade resonemang ta ställning för eller emot vetenskapsteoretiska frågor som aktualiseras i kursen.

Delkurs 1.2: Religionsbeteendevetenskap; empiriska metoder, 7,5 hp

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• översiktligt redogöra för hur olika empiriska metoder kan relateras till vetenskapsteoretiska ståndpunkter
• redogöra för och på grundläggande nivå tillämpa kvalitativa och kvantitativa metoder för datainsamling som textmaterial, intervjuer och enkäter
• med viss självständighet granska vetenskapliga resultat som genererats genom textmaterial, intervjuer och enkäter
• redogöra för och på grundläggande nivå tillämpa dataanalysmetoder för textmaterial, intervjuer och enkäter
• reflektera över forskarens position, reliabilitet och validitet ur flera teoretiska och metodologiska perspektiv
• reflektera över forskningsetiska problem relaterade till olika typer av insamlat material

Delkurs 1.3: Kina och Japan: daoism, konfucianism, buddhism och shintoism 7,5 hp

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• visa grundläggande kunskaper om de stora religiösa traditionerna i Kina och Japan
• karaktärisera de religiösa traditionerna i Kina och Japan under skilda epoker, deras förhållande till varandra och till olika statsbildningar
• visa prov på förtrogenhet med några viktiga källtexter i översättning
• känna igen några viktiga religiösa begrepp på sanskrit, kinesiska och japanska
• identifiera forskningsproblem relaterade till frågor om kolonialism, orientalism och nationalism
• visa prov på självständigt kritiskt tänkande och argumentera för sina ståndpunkter såväl skriftligt som muntligt

Delkurs 1.4: Hälsa, meningsskapande och kultur: Teoretiska perspektiv och modeller i tillämpad forskning, 7,5 hp

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• På en vetenskaplig nivå lokalisera, analysera och bedöma både teoretisk och tillämpad kunskap
• Självständigt identifiera, formulera och studera problem inom den egna vårdkontexten genom att producera vetenskapliga texter.
• Muntligt presentera, diskutera och kommentera vetenskapliga argument och slutsatser.
• Kommunicera kunskap om samband mellan meningsskapande, hälsa och kultur både för en akademisk och en icke-akademisk publik.
• Utveckla och förfina egna specifika idéer, värderingar och sätt att förstå centrala frågor och strategier för att adressera hälsorelaterade frågor om meningsskapande i en kulturell kontext.

Delkurs 1.5: Religion i ett senmodernt samhälle: välfärd och medier 7,5 hp

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• visa bred kännedom om aktuell forskning inom de samhällsvetenskapliga religionsvetenskaperna rörande relationen mellan religion, civilsamhälle, politik och medier i det samtida samhället.
• presentera och kritiskt diskutera centrala teorier om religiös förändring i relation till social, kulturell, ekonomisk och politisk utveckling på nationell och global nivå.
• bedöma exempel från aktuell svensk och internationell forskning om religion och social förändring med avseende på relationen mellan teori, metod och slutsatser.
• tillämpa relevanta teorier för att analysera religioners roll och betydelse i inom olika samhällssektorer.
• självständigt formulera forskningsfrågor som tar sin utgångspunkt i aktuell forskning.
• skriva och presentera en akademisk text som diskuterar temata som behandlas i litteraturen och föreläsningarna.

Delkurs 2.1 Uppsatsarbete 15 hp

Efter avslutad uppsatskurs förväntas studenten kunna:

• kritiskt tillgodogöra sig vetenskapliga texter med inslag av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder, och se dem i relation till religionshistoriska, religionspsykologiska eller religionssociologiska forskningstraditioner.
• redogöra för och kritiskt diskutera forskningsläget där uppsatsens fråga skall utgöra utgångspunkt för behandlingen av tidigare forskning inom området
• självständigt urskilja, formulera och avgränsa en relevant problemställning som grund för en vetenskaplig uppsats
• utifrån en preciserad problemställning planera och utföra en mindre forskningsuppgift på ett metodiskt korrekt sätt, samt självständigt välja samla in, värdera, bearbeta, analysera och sammanställa relevant information, litteratur och material för uppgiften
• motivera sitt urval och sin avgränsning av materialet
• visa prov på förmåga till källkritisk reflektion
• använda teoretiska perspektiv och analytiska redskap relevanta för uppsatsarbetet
• diskutera metoden i förhållande till materialet
• självständigt lägga upp en realistisk tids- och arbetsplan för det egna arbetet
• använda ett vanligt förekommande referenssystem inom området
• dra rimliga slutsatser av sin undersökning
• självständigt sammanfatta och diskutera det egna arbetets resultat
• självständigt författa en vetenskaplig uppsats samt presentera och försvara denna i seminariediskussioner med grund i saklig och vetenskaplig argumentering
• visa förmåga att bearbeta egna antaganden, föreställningar och värderingar samt ta hänsyn till forskningsetiska kriterier
• genomföra en konstruktiv opposition på en medstudents uppsatsarbete

Delkurs 2.2 Litteraturkurs, 15 hp:

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• kritiskt värdera och tillgodogöra sig vetenskapliga texter med inslag av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder, och se dem i relation till religionshistoriska, religionspsykologiska eller religionssociologiska forskningstraditioner
• självständigt urskilja, formulera och avgränsa en relevant problemställning
• muntligt och skriftligt med grund i vetenskaplig argumentering och förmåga att bearbeta egna antaganden, föreställningar och värderingar, presentera förklaringar kring de områden som berörs av den valda litteraturkursen

Innehåll

Kursen består av tre delkurser: en tematisk kurs och en metodkurs, om vardera 7,5 hp, och uppsatsarbetet med tillhörande teori- och metodseminarier utgör en tredje delkurs om 15 hp. För lärarstudenter kan uppsatsen ha en didaktisk inriktning.

Studenten väljer metodkurs beroende på inriktning för den kommande C-uppsatsen. Vissa av de tematiska kurserna kan vara periodiserade.

Som alternativ till C-uppsats är det möjligt att läsa två ytterligare litteraturkurser om vardera 7,5 hp. Observera att litteraturkursalternativet medför att studenten inte kan använda religionshistoria och religionsbeteendevetenskap som huvudämne i sin kandidatexamen.

Delkurs 1.1: Religionshistorisk teori och metod 7.5 hp

Kursen innehåller fyra moment. De två första behandlar framför allt teori, medan de övriga presenterar olika metoder som används inom nutida religionshistoria. I det inledande momentet genomförs en kritisk granskning av kategorin religion. Momentet innehåller också en orientering i några aktuella teoretiska perspektiv. Kursens andra moment är idéhistoriskt. Det ger en översikt över några av de klassiska teorier om religion som fortfarande har aktualitet. Där studeras exempelvis Karl Marx, sociologerna Max Weber och Émile Durkheim, fenomenologen Mircea Eliade, antropologen Clifford Geertz. Kursens tredje moment behandlar ett urval metoder av aktuell och särskild relevans för ämnet religionshistoria. I det avslutande momentet bekantar sig studenten med en eller flera metoder som kan användas i det kommande uppsatsarbetet.

Delkurs 1.2: Religionsbeteendevetenskap: Empiriska metoder 7.5 hp

Kursen ger ett fördjupat studium i vetenskapsteoretiska ställningstaganden och grundläggande kvalitativa och kvantitativa forskningsstrategier för religionsbeteendevetenskapliga undersökningar. Kursen presenterar olika metoder för insamling av empiriskt material. Metoder för insamling av textmaterial, enkät- och intervjumaterial samt analys av materialet tränas genom övningar individuellt och i grupp. Metoder för analys av text-, enkät-, och intervjumaterial tränas. Kursen introducerar vanligt förekommande databaserade analysprogram som SPSS och Open Code. Kursen förbereder för hantering av empiriskt material för skrivandet av en C-uppsats med exempelvis religionsbeteendevetenskaplig inriktning.

Delkurs 1.3: Kina och Japans religioner 7.5 hp

Kursen omfattar ett studium av fyra av Östasiens religiösa traditioner - daoism, konfucianism, buddhism och shintoism med tyngdpunkt på hur dessa har utövats och utvecklats i Kina och Japan. Kursen börjar med ett studium av arkaisk kinesisk religion som förutsättning för uppkomsten av daoism och konfucianism. Buddhismens ankomst till Kina och dess relation i polemik och samförstånd med inhemska kinesiska traditioner behandlas särskilt. Kinas roll som kulturell hegemoni i Östasien beaktas. Den religiösa utvecklingen i Japan under inflytande från Kina, med Korea som förmedlande länk, behandlas. Såväl den kinesiska som den japanska buddhismens beroendeförhållande av indiska traditioner belyses. Den västerländska orientalismens roll i formationen av östasiatiska traditioner som "ismer" beaktas. Förhållandet mellan nationalism och religion i såväl Kina som Japan belyses.

Delkurs 1.4: Hälsa, meningsskapande och kultur: Teoretiska perspektiv och modeller i tillämpad forskning, 7,5 hp

Kursen är avsedd för personer som är intresserade av forskning och arbetar i medicinska, sjukvårdande, psykologiska, sociala eller pastorala vårdkontexter. Den fokuserar på interaktioner mellan meningsskapande och hälsa i de olika kulturella kontexter som undersöks. Individuella, organisatoriska och samhälleliga kontexter undersök genom ett livscykelperspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas kulturell ackulturation och genusanalys för att förstår hur föreställningar om hälsa och sjukdom skapas, och vilka implikationer dessa föreställningar har för hur vårdpolicys och vårdprogram byggs upp. Kursen behandlar även teoretiska begrepp och tillämpningar inom klinisk religionspsykologi, kulturell psykologi, hälsopsykologi, kulturell psykiatri, ackulturationsstudier och medicinsk antropologi. Kursen omfattar arbetsmodeller och verktyg för att kartlägga och analysera interaktioner mellan hälsa, meningsskapande och kultur i olika sorters vårdkontexter, bland annat bland invandrare och flyktingar.

Delkurs 1.5: Religion i ett senmodernt samhälle: välfärd och medier, 7,5 hp

Samtida tendenser inom migration, globalisering, medieutveckling och förändrade välfärdssystem har väckt nya frågor om religioners närvaro och betydelse i det offentliga rummet in det senmoderna svenska samhället. Kursen ger fördjupad insikt om teoretiska perspektiv och aktuell forskning med särskilt fokus på betydelsen av civilsamhälle, politik och medier för att skapa mening, värderingar, identiteter och sociala relationer. Särskilt fokus läggs på betydelsen av genus samt etnisk och religiös mångfald i relation till de allmänna temata som behandlas.

Delkurs 2.1 Uppsatsarbete 15.0 hp

Kursen omfattar ett självständigt arbete med en forskningsuppgift som redovisas i form av en uppsats på 15 hp. Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Vid terminens slut behandlas arbetet i ett C-uppsatsseminarium där de studerande får öva sig i rollerna som seminariedeltagare, respondent och opponent. För lärarstudenter kan uppsatsen ha en didaktisk inriktning.

Undervisning

Delkurs 1.1: Religionshistorisk teori och metod

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Kursen bygger på aktivt deltagande. Föreläsningar och seminarier är obligatoriska.

Delkurs 1.2: Religionsbeteendevetenskap: Empiriska metoder

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt.

Delkurs 1.3: Kina och Japans religioner: daoism, konfucianism, buddhism och shintoism

Undervisningen på campuskursen ges i form av föreläsningar, litteratur, obligatoriska seminarier samt eventuella studiebesök. Viss undervisning på engelska kan förekomma.

Delkurs 1.4: Hälsa, meningsskapande och kultur: Teoretiska perspektiv och modeller i tillämpad forskning, 7,5 hp

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier (på campus och webbaserade), gruppresentationer (campus) och en planerad webkonferens. Undervisningsspråket är engelska. Skriftliga inlämningsuppgifter kan skrivas på svenska eller engelska. Vid seminarierna är det obligatorisk närvaro.

Delkurs 1.5: Religion i ett senmodernt samhälle: välfärd och medier

Kursen består av:

• inläsning av föreskriven litteratur
• föreläsningar och seminarier
• skriftlig och muntlig framställning

Undervisningsspråket är engelska.

Delkurs 2.1: Uppsatsarbete

För att stödja studentens arbetsprocess med uppsatsen och för att träna de metoder och färdigheter som ska uppvisas i ett självständigt arbete på kandidatnivå förutsätts aktivt deltagande i en serie av obligatoriska metod- och teoriseminarier. Häri ingår också aktivt deltagande i granskning och opposition på egen respektive medstudents uppsats i seminarieform. Härutöver erbjuds handledning vilken kan ske individuellt eller i grupp.

Delkurs 2.2: Litteraturkurs

Självstudier

IT-distanskurser är i huvudsak nätbaserad och genomförs i lärplattformen IT-distans. Studenterna fullgör, inom angiven tid, uppgifter och seminarier enligt lärarens instruktioner. Samlingar i Uppsala kan komma att erbjudas under kursens gång (ej obligatoriska). Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen.

Examination

Delkurs 1.1: Religionshistorisk teori och metod, 7,5 hp

Löpande examination genom seminarier (2 hp) samt ett avslutande PM (5,5 hp).

Delkurs 1.2: Religionsbeteendevetenskap: Empiriska metoder, 7,5 hp

Kursen examineras genom deltagande i examinatorisk undervisning (2,5 hp) och fullgörande av inlämningsuppgifter med PM som sker löpande under kursen (5 hp).

Delkurs 1.3: Kina och Japans religioner: daoism, konfucianism, buddhism och shintoism 7,5 hp

Löpande examination tillämpas genom examinatorisk undervisning, fullgörande av tre inlämningsuppgifter (3 hp) som behandlas vid seminarierna samt ett avslutande PM (4,5 hp).

Delkurs 1.4: Hälsa, meningsskapande och kultur: Teoretiska perspektiv och modeller i tillämpad forskning, 7,5 hp

Kursen examineras genom skriftliga uppgifter och aktivt deltagande i seminarier och gruppdiskussioner. Deltagarna ska även ge muntliga presentationer. Kursen består av följande delmoment:

• Obligatoriskt deltagande och grupparbeten, 1 hp
• Skriftligt arbete/presentation under terminen, 3 hp
• Slutuppgift, inklusive självständigt projekt, 3,5 hp

Delkurs 1.5: Religion i ett senmodernt samhälle: välfärd och medier, 7,5 hp

Examinationen består av aktivt deltagande i föreläsningar och seminarier. Inför seminarierna ska deltagarna lämna in skriftliga uppgifter som behandlar litteraturen (3 hp). Slutuppgiften består av en individuell skrivuppgift som behandlar de temata som ingår i kursen (4,5 hp).

Delkurs 2.1 Uppsatsarbete, 15 hp

Aktivt deltagande i serie av metod- och teoriseminarier kring uppsatsprocessen, vilka inkluderar skriftliga uppgifter. Häri ingår också aktivt deltagande i granskning och opposition på egen respektive medstudents uppsats i seminarieform (Uppsats 15 hp, Uppsats med didaktisk inriktning 15 hp).

Delkurs 2.2 Litteraturkurs, 15 hp

Studenten inhämtar litteraturen på egen hand och tenterar enligt överenskommelse med läraren (Examination 1: 7,5 hp, Examination 2: 7,5 hp).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.