Behörighetskrav

Behörig är den som uppfyller fordringar för kandidatexamen i humaniora eller motsvarande utländsk examen.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

• känna till centrala teorier om sanning och predicering som diskuteras i centrala tidiga texter inom den analytiska filosofin.
• känna till viktiga argument för och emot olika teorier om sanning och om predicering.
• ha kunskap om samt förmågan att använda de analytiska verktyg som behövs för att kunna utvärdera filosofiska argument som de som diskuteras i den här kursen
• ha förmågan att på ett klart och tydligt sätt i skrift presentera dessa teorier, argument och utvärderingar av argument.
• ha erhållit förmåga att förstå, tolka och kritisera filosofiska teorier och argument, även vad gäller frågor som går utanför vad som specifikt tas upp under den här kursen.

Innehåll

Kursen tjänar som introduktion till tidig analytisk filosofi. Kursen är fokuserad kring två frågor som var centrala i den tidiga analytiska filosofin, rörande sanning och predicering. Vad är sanning? Vad karaktäriserar predicering som lingvistisk operation, och vad karaktäriserar de entiteter, om några, som predikat refererar till. Fokus ligger så väl på frågorna om sanning och predicering i sig själva (vad är sanning, och vad är predicering?) och på tolkning (vad exakt var det som de teoretiker vi läser trodde, och varför trodde de vad de trodde?) Bland de filosofer vi kommer studera finns Gottlob Frege, Bertrand Russell, F. P. Ramsey och Ludwig Wittgenstein. Kursen kommer inte enbart fokusera på texter av dessa tidiga analytiska filosofer själva, utan vi kommer även läsa och studera sekundärlitteratur.

Undervisning

Föreläsningar och diskussion. Föreläsningarna kommer vara interaktiva, och studenterna förväntas delta i diskussioner.

Examination

En längre uppsats (10-12 sidor) samt tre kortare skriftliga uppgifter.En students aktiva och förtjänstfulla deltagande under föreläsningarna kan komma studenten till godo då studentens arbete för denna kurs examineras.

Masterstudenter förväntas lämna in längre och utförligare arbeten än C-studenter, och högre krav ställs också på den vetenskapliga kvaliteten hos masterstudenters arbeten.