Behörighetskrav

Behörig är den som uppfyller fordringar för kandidatexamen i humaniora eller motsvarande utländsk examen.

Mål

Syftet med kursen är att belysa och kritiskt undersöka implicita och explicita antaganden som underbygger ett antal kunskapsteoretiska debatter.

Efter genomgången kurs ska studenten:

• med utgångspunkt i kurslitteraturen kunna beskriva hur centrala epistemologiska teorier behandlar visshet med avseende på den filosofiska kontext i vilka de formuleras;
• kunna analysera olika uppfattningar om förhållandet mellan tillit och kunskap samt problemformuleringar förbundna med dessa;
• tillämpa dessa idéer på problem inom andra filosofiska områden såsom etik, politisk teori och språkfilosofi;
• jämföra, kontrastera och värdera styrkor och svagheter i de olika teorierna och angreppssätten.

Innehåll

Vad gör att vi litar på vår kunskap om världen? Hur avgör vi att vissa beskrivningar är sanna och andra är falska? Varför anser vi att vissa påståenden är mer tillförlitliga än andra? Hur uppnås trovärdighet i praktiken, och vad är sambandet mellan universell konsensus eller allmänt godtagande och sanning? Filosofi har sedan dess begynnelse försökt besvara dylika frågor. I kursen kommer vi att läsa ett urval av kanoniska texter (Platon, Descartes, Hume, Kant, Kierkegaard, Moore, Wittgenstein, Peirce) med fokus på ovisshet. Det historiska perspektivet innebär att frågorna kommer att diskuteras såsom de uppstår i verkets idésammanhang, snarare än som exempel på eller förelöpare för nutida debatter om skepticism, evidens, externalism kontra internalism mm. Den potentiella relevansen av berörda teman för samtida problem kommer dock att vara i fokus.

Undervisning

Undervisningen sker i form av obligatoriska seminarier.

Examination

Betyg sätts på basis av seminariedeltagande och hemskrivningar.

Masterstudenter förväntas lämna in något längre och utförligare uppsatser än C-studenter, och högre krav ställs på den

vetenskapliga kvaliteten.